66/2012
Dokumentversioner
Utfärdad i Helsingfors den 10 februari 2012
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket
I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut
ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket (503/2007) 29 § 4 mom., 32 och 40 § samt 49 c § 1 mom.,
av dem 32 § sådan den lyder i förordningarna 662/2007 och 246/2009, 40 § sådan den lyder i förordning 251/2011, och 49 c § 1 mom. sådant det lyder i förordning 1370/2009,
som följer:
29 §
Mångsidigare odling
Den planerade växtrotationen för de åkerskiften på gårdsbruksenheten som berättigar till miljöstöd ska anges i den skriftliga växtföljdsplan som görs upp ända till utgången av förbindelseperioden. I planen anges per basskifte vilken växtart som planeras bli odlad på varje skifte under varje förbindelseår. Planen är riktgivande och avvikelser kan vid behov göras. Planen ska göras upp före utgången av juni månad det första förbindelseåret. Om en jordbrukare som ingått en förbindelse gällande miljöstöd år 2007 eller 2008 förlänger sin förbindelse fram till utgången av 2013, ska planen för den förlängda tiden göras upp före utgången av juni månad det första förbindelseåret under den förlängda tiden.
32 §
Näringsbalans
Jordbrukaren ska årligen göra upp en skiftesspecifik åkerbalans för gårdsbruksenhetens samtliga basskiften. För gårdsbruksenheten ska dessutom utarbetas en "Åtgärdsplan för näringsbalansen". I planen ingår en bedömning av näringsbalansen och krävda åtgärder efter det andra, fjärde och sjätte förbindelseåret. Om förhållandet mellan kväveöverskottet och de kvävemängder som använts på skiftet har ökat med minst 20 procentenheter under de två första förbindelseåren, måste jordbrukaren minska kvävegödslingen på skiftet med 10 kg/ha under det tredje året. Om förhållandet mellan fosforöverskottet och de fosformängder som använts på skiftet har ökat med minst 20 procentenheter under de två första förbindelseåren, måste jordbrukaren minska fosforgödslingen på skiftet med 2 kg/ha under det tredje året. Om förhållandet mellan kväveöverskottet och de kvävemängder som använts har ökat avsevärt, dock minst 40 procentenheter, måste jordbrukaren minska kvävegödslingen med 20 kg/ha under det tredje förbindelsåret. Om förhållandet mellan fosforöverskottet och de fosformängder som använts har ökat avsevärt, dock minst 40 procentenheter, måste jordbrukaren minska fosforgödslingen med 4 kg/ha under det tredje förbindelsåret.
En bedömning av näringsbalansen måste göras igen efter det fjärde förbindelseåret på så sätt att man jämför det tredje och fjärde förbindelseårets kväve- och fosforöverskott med de kväve- och fosformängder som använts och gör motsvarande minskningar av kväve- och fosforgödselmängderna under det femte förbindelseåret. En bedömning av näringsbalansen måste göras också efter det sjätte förbindelseåret på så sätt att man jämför det femte och sjätte förbindelseårets kväve- och fosforöverskott med de kväve- och fosformängder som använts och gör motsvarande minskningar av kväve- och fosforgödselmängderna under det sjunde förbindelseåret. De nödvändiga minskningarna av kväve- och fosforgödselmängderna görs utgående från 11—14 eller 24 § i de gödslingsvillkor som gårdsbruksenheten följer. Fosforgödslingen behöver inte minskas om den fosforutjämning som genomförs på skiftet inte är slutförd det tredje, femte eller sjunde förbindelseåret. Om överskottet är negativt det andra, fjärde eller sjätte förbindelseåret behöver gödslingen inte minskas.
Med en skiftesspecifik åkerbalans avses skillnaden mellan näringsämnena i gödselmedel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel som spridits på ett basskifte och de näringsämnen som förts bort från basskiftet med skörden. Balansräkningarna ska göras för kväve och fosfor. Åkerbalansen ska göras upp för varje vegetationsperiod senast i slutet av respektive förbindelseår. "Åtgärdsplanen för näringsbalansen" ska utarbetas senast i slutet av det andra, fjärde och sjätte förbindelseåret.
Näringsbalansen räknas ut för åkergrödor men inte för trädgårdsväxter eller frökryddor. För naturvårdsåkrar och andra improduktiva åkrar görs årlig näringsbalans inte upp.
40 §
Metoder för hantering av avrinningsvatten
Metoderna för hantering av avrinningsvatten är reglerbar dränering, reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten. Reglerbar dränering ska genomföras i form av täckdikning vars dräneringskapacitet kan regleras med hjälp av reglerbrunnar. Över åtgärder som utförs ska föras skötseldagbok, i vilken ska antecknas de åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll som utförts.
49 c §
Långvarig vallodling på torvåkrar
På avtalsområdet ska mångåriga vall- eller gräsväxter odlas under hela avtalsperioden. Vall- eller gräsväxtlighet kan anläggas med eller utan skyddsväxt under den växtperiod som föregår ingåendet av avtalet eller så kan den anläggas under det första avtalsåret. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden. Vallväxtligheten kan dock förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Täckdikning samt iståndsättning av öppna diken är tillåten på avtalsområdet. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med täckdikning ska genast efter dikningen besås med vall- eller gräsväxter.
Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2012.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 10 februari 2012
Jord- och skogsbruksminister
Jari Koskinen
Äldre regeringssekreterare
Suvi Ruuska