82/2011
Dokumentversioner
Utfärdad i Helsingfors den 24 januari 2011
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättningar till den som är föremål för forskning
I enlighet med social och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 21 § 2 mom. lagen den 9 april 1999 om medicinsk forskning (488/1999):
1 §
Ersättningar till den som är föremål för forskning
Till den som är föremål för forskning, hans eller hennes vårdnadshavare, en nära anhörig, någon annan närstående person eller hans eller hennes lagliga företrädare får ersättning betalas för de faktiska resekostnaderna och inkomstbortfallet som föranletts av deltagande i forskningen.
Till en person som inte har förvärvsinkomster eller som deltar i forskningen under sin fritid, kan för varje dag som han eller hon deltar i forskningen betalas ersättning högst till ett belopp som motsvarar arbetslöshetsdagpenningens grunddagpenning.
För erhållande av ersättning ska nödvändiga kvitton, löneintyg eller andra motsvarande handlingar visas upp på begäran.
2 §
Ersättningar för olägenhet
För deltagande i sådan forskning som inte är till direkt nytta för den persons hälsa som undersöks kan, utöver vad som bestäms i 1 §, ersättning för annan olägenhet som föranleds av deltagandet i forskningen betalas till den som undersöks. För annan olägenhet kan ersättning beroende på hur ansträngande och obekväm undersökningen är samt i vilken mån de vardagliga aktiviteterna begränsas betalas högst
1) 50 euro, om olägenheten är ringa;
2) 120 euro, om olägenheten är måttlig;
3) 170 euro, om olägenheten är stor.
En ersättning kan fördubblas om de forskningsåtgärder som den undersökta personen är föremål för på ett sjukhus eller vid en annan forskningsanstalt pågår totalt mer än 3 dagar och tredubblas om åtgärderna pågår totalt mer än 7 dagar.
3 §
Partiell ersättning
Om den som undersöks återtar sitt deltagande i forskningen innan den slutförts, ska han eller hon få ersättning för de resekostnader och det förtjänstbortfall som dittills uppkommit.
I det fall som avses i 2 § ersätts en annan olägenhet i proportion till den olägenhet som dittills orsakats den som undersöks.
4 §
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011 och tillämpas på ersättning för kostnader som uppkommer från och med den 1 januari 2011.
Helsingfors den 24 januari 2011
Omsorgsminister
Paula Risikko
Regeringsråd
Päivi Kaartamo