1380/2010
Dokumentversioner
Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2010
Lag om ändring av barnskyddslagen
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i barnskyddslagen (417/2007) 16 b, 28, 36, 47 och 79 §, av dem 16 b § sådan den lyder i lag 88/2010 och 79 § sådan den lyder i lag 1566/2009, som följer:
16 b §
Placeringskommunens ansvar för ordnande av barnskydd
Den kommun där ett barn eller en ung person har placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård (placeringskommun) ska i samarbete med den kommun som enligt 16 § 1 mom. eller 17 § ansvarar för ordnandet av barnskydd (placerarkommun) ordna den service och de stödåtgärder för barnet eller den unga personen som behövs för omsorgen eller vården. Placeringskommunen har rätt till ersättning av placerarkommunen för sina kostnader för servicen och stödåtgärderna.
Bestämmelser om placeringskommunens skyldighet att i en situation som avses i 1 mom. ordna de hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för ett barn eller en ung person som har placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård samt om ersättning för kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänster finns i 69 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Bestämmelser om placeringskommunens skyldighet att ordna grundläggande utbildning för ett barn som placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård finns i lagen om grundläggande utbildning och bestämmelser om ersättning för kostnaderna för detta finns i 41 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).
28 §
Domstolens tillstånd till undersökning av barn
Förvaltningsdomstolen kan på ansökan av en tjänsteinnehavare som avses i 13 § 2 och 3 mom. ge tillstånd till att ett barn undersöks av en läkare eller någon annan expert, om undersökningen är nödvändig för att utreda behovet av barnskydd men vårdnadshavaren förbjuder undersökningen. Innan ansökan görs ska barnets åsikt utredas, om det inte med beaktande av barnets ålder, utvecklingsnivå eller övriga omständigheter är omöjligt.
Tillstånd enligt 1 mom. ges för viss tid. Innan tillståndet ges ska förvaltningsdomstolen höra barnets vårdnadshavare och ett barn som fyllt 12 år. Av särskilt vägande skäl kan tillstånd ges även om hörandet inte har kunnat genomföras.
Förvaltningsdomstolen kan vid beslut om beviljande av tillstånd samtidigt bestämma att en tillståndsenlig undersökning får göras trots överklagande.
I fråga om de skyldigheter som åläggs vårdnadshavarna i förvaltningsdomstolens tillståndsbeslut gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt (619/1996).
36 §
Andra stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård
Det organ som ansvarar för socialvården ska utöver den socialservice som nämns i 17 § 1 och 2 mom. i socialvårdslagen, såsom barndagvård och hemservice samt utkomststöd och förebyggande utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) med beaktande av den på barnets och familjens behov av stöd baserade klientplanen såsom stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård vid behov ordna
1) stöd för utredning av barnets eller familjens problemsituation,
2) ekonomiskt eller annat stöd för barnet i skolgången, vid anskaffning av yrke och bostad, placering i arbete, fritidsintressen, upprätthållandet av nära mänskliga relationer och tillgodoseendet av andra personliga behov,
3) en stödperson eller stödfamilj,
4) vård- och terapiservice som stöder barnets rehabilitering,
5) familjearbete,
6) placering av hela familjen i familje- eller anstaltsvård enligt 37 §,
7) referensgruppsverksamhet,
8) semester- och rekreationsverksamhet, samt
9) andra tjänster och stödåtgärder som stöder barnet och familjen.
Sådana socialvårdstjänster som är nödvändiga med tanke på barnets hälsa eller utveckling ska tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet av dem som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i barnets eller förälderns klientplan.
47 §
Omhändertagandets varaktighet och när omhändertagandet upphör
Omhändertagande gäller tills vidare. Då sådant behov av omhändertagande och vård utom hemmet som avses i 40 § inte längre föreligger, ska den tjänsteinnehavare som bestäms enligt 13 § 2 och 3 mom., sedan den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter berett saken, fatta beslut om att omhändertagandet avslutas. Även om förutsättningar för omhändertagande inte längre finns får omhändertagandet inte avslutas, om detta klart strider mot barnets bästa på det sätt som avses i 3 mom.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska bedöma förutsättningarna för fortsatt omhändertagande i samband med att klientplanen ses över, när barnet eller vårdnadshavaren ansöker om att omhändertagandet ska avslutas eller när det i övrigt visar sig behövligt.
Vid bedömningen av barnets bästa i ett ärende som gäller avslutande av omhändertagande ska utöver det som anges i 4 § 2 mom. hänsyn även tas till den tid vården utom hemmet varat, hur fästa barnet och den som vårdar det utom hemmet är vid varandra, umgänget mellan barnet och dess föräldrar samt till barnets åsikt.
Omhändertagande upphör när barnet fyller 18 år.
79 §
Övervakning av vård utom hemmet
Placerarkommunen ska övervaka att barnets placering i familjevård eller anstaltsvård förverkligas enligt denna lag och att barnet under den tid placeringen varar får de tjänster och stödåtgärder som det behöver och som placeringskommunen i enlighet med 16 b § ska ordna.
Verksamheten på platsen för vård utom hemmet övervakas dessutom av placeringskommunen och av regionförvaltningsverket. Vid övervakningen ska de samarbeta med den placerarkommun som nämns i 1 mom.
Om den kommun som placerat barnet upptäcker sådana missförhållanden eller brister i verksamheten på platsen för vård utom hemmet som kan påverka vården eller omsorgen om de placerade barnen, ska den oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess omgående underrätta den placeringskommun och det regionförvaltningsverk som avses i 2 mom. samt andra kommuner som enligt dess vetskap har placerat barn på samma plats för vård utom hemmet om saken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
Lagens 16 b § tillämpas från och med den 1 maj 2011.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 137/2010ShUB 37/2010
RSv 231/2010
Helsingfors den 30 december 2010
Republikens President
TARJA HALONEN
Omsorgsminister
Paula Risikko