868/2010

Rättelser till förordningen.

Utfärdad i Helsingfors den 7 oktober 2010

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön

I enlighet med statsrådets beslut, fattat efter föredragning från miljöministeriet,

ändras i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) 3 §, 4 § 1 mom., 5 §, 6 § 1 och 2 mom., 7 §, 8 § 2 mom., 9 § 2 mom., 10 §, 11 §, 12 § 1 mom. och bilaga 1, av dem 3 och 4 § sådana de lyder delvis ändrade i förordning 342/2009, 6 § sådan den lyder delvis ändrad i förordningarna 342/2009 och 1818/2009 samt 10 § sådan den lyder delvis ändrad i förordningen 1818/2009, samt

fogas till förordningen en ny punkt 5 till 3 §, en ny 6 a, 6 b och 9 a § samt en ny bilaga 3 som följer:

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) ämnen som är farliga för vattenmiljön prioriterade farliga ämnen som anges i punkt A, B och C i bilaga 1 och som fastställts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan ramdirektivet för vatten,

2) ämnen som är skadliga för vattenmiljön andra ämnen som anges i punkt C och D i bilaga 1 än de farliga ämnen som fastställts enligt ramdirektivet för vatten och som kan orsaka förorening av ytvatten,

3) ämnen som är farliga för grundvattnet farliga ämnen som anges i punkt E i bilaga 1 och avses i bilaga VIII 1-6 till ramdirektivet för vatten och ämnen som genom denna förordning fastställs som ämnen som är farliga för grundvattnet eller för människors hälsa samt ämnen som när de kommer ut i grundvattnet medför att vattnet inte lämpar sig för att användas av människor,

4) miljökvalitetsnorm sådan halt av ett för vattenmiljön farligt eller skadligt ämne i ytvatten, sediment eller biota som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte får överskridas,

5) blandningszon ett sådant i miljötillståndet begränsat och i närheten av en utsläppskälla beläget område där utsläpp eller läckage stegvis blandas med ytvatten.

4 §
Förbud mot utsläpp i ytvatten eller vattentjänstverkens avlopp

Ämnen som avses i punkt A i bilaga 1 får inte släppas ut i ytvatten eller vattentjänstverkens avlopp.


5 §
Gränsvärden för utsläpp

Utsläpp av ämnen som avses i punkt B i bilaga 1 får på ställen där utsläppet leds ut i ytvattnet inte överskrida de gränsvärden för utsläpp som anges i samma punkt. Gränsvärdena för utsläpp anges i miljötillståndet och ska basera sig på bästa tillgängliga teknik.

I miljötillståndet ska nödvändiga föreskrifter om strängare gränsvärden för utsläpp än vad som föreskrivs i punkt B i bilaga 1 utfärdas så som föreskrivs i 43 och 51 § i miljöskyddslagen.

6 §
Miljökvalitetsnormer

Halten i ytvatten eller i fisk av de ämnen som avses i punkt C och D i bilaga 1 får inte överskrida de miljökvalitetsnormer som anges i respektive punkter.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska i åtgärdsprogrammet enligt 12 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) med beaktande av principen om bästa praxis från miljösynpunkt presentera åtgärder genom vilka det förhindras att miljökvalitetsnormer överskrids till följd av någon annan verksamhet än tillståndspliktig verksamhet.


6 a §
Avvikelser från miljökvalitetsnormerna till följd av gränsöverskridande föroreningar

Överskridande av miljökvalitetsnormerna strider inte mot 6 § 1 mom., om överskridandet beror på en föroreningskälla som finns utanför Finlands gränser och effektiva nationella åtgärder inte har kunnat vidtas för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Vid bedömningen av överskridande av miljökvalitetsnormerna ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs om samarbete inom gränsöverskridande vattenförvaltningsområden i 14 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen och om miljömål vid planeringen av vattenvården i 23―25 § i nämnda lag.

6 b §
Avvikelser från miljökvalitetsnormerna inom blandningszoner

På ansökan av verksamhetsutövaren får det i miljötillståndet föreskrivas om en blandningszon där halterna av ett eller flera ämnen som avses i punkt C och D i bilaga 1 får överstiga miljökvalitetsnormerna i nämnda punkter, om dessa normer uppfylls i övriga delar av ytvattenförekomsten.

Blandningszonernas omfattning ska i miljötillståndet begränsas till området i närheten av utsläppskällan så att omfattningen står i rätt proportion till halten av förorenande ämnen vid utsläppskällan, och så att de allmänna principerna som tillämpas på verksamhet som medför risk för förorening av miljön enligt 4 § i miljöskyddslagen iakttas.

7 §
Kontroll av ytvatten

Utövare av miljötillståndspliktig verksamhet ska kontrollera ytvatten i vilka de ämnen som avses i punkt C i bilaga 1 släpps ut eller läcker ut. Utövare av miljötillståndspliktig verksamhet ska kontrollera ytvatten i vilka de ämnen som avses i punkt D i bilaga 1 släpps ut eller läcker ut i betydande mängd. Ytvatten kontrolleras som halt i vatten, sediment eller biota på det sätt som anges nedan.

8 §
Kontrollstationer

Kontrollstationerna för verifiering av att miljökvalitetsnormerna följs ska placeras så att utsläppet eller läckaget i tillräcklig grad har blandats med ytvattnet. Vid placeringen av kontrollstationerna ska bestämmelserna i 6 b § om bestämmande av blandningszoner vid behov beaktas.


9 §
Kontrollfrekvens

De ämnen som avses i punkt C i bilaga 1 ska kontrolleras som halt i vatten en gång i månaden, minst 12 gånger per år. De ämnen som avses i punkt C i bilaga 1 och för vilka det har angetts en kvalitetsnorm i biota eller sediment ska kontrolleras i sediment eller biota minst en gång per år. Det är då inte nödvändigt att kontrollera dessa ämnen som halt i vatten för verifiering av att miljökvalitetsnormerna följs. De ämnen som avses i punkt D i bilaga 1 ska kontrolleras som halt i vatten med tre månaders intervaller, minst fyra gånger per år.


9 a §
Långsiktig trendanalys

Närings-, trafik- och miljöcentralen analyserar utifrån resultaten för övervakningsprogrammet enligt 15 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006) de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i punkt C i bilaga 1 som tenderar att ackumuleras i sediment eller biota. Ämnen som avses ovan och som vid behov ska beaktas är särskilt ämnena 2, 5, 6, 7, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 26, 28 och 30 i punkt C i bilaga 1.

Övervakningen i sediment eller biota av de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i 1 mom. ska genomföras så att det fås fram tillräckligt med uppgifter för en tillförlitlig långsiktig trendanalys. Som riktlinje bör övervakningen i fråga om sediment och biota ske vart tredje år, om det inte är motiverat att avvika från denna tidtabell till följd av förändrade förhållanden, teknisk kunskap eller expertutlåtanden.

Närings-, trafik och miljöcentralen ska vid behov i åtgärdsprogrammet enligt 12 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen presentera åtgärder genom vilka en betydande ökning av halterna i 1 mom. förhindras.

10 §
Inskrivning i datasystemet för miljövårdsinformation

Sådan verksamhet i vilken verksamhetsutövaren använder något av de farliga ämnena 1, 3, 8, 9, 13, 14, 19, 29 eller 33 som nämns i punkt C i bilaga 1 eller något av de för vattenmiljön skadliga ämnena 10–15 som nämns i punkt D, som med stöd av lagen om bekämpningsmedel (327/1969) har godkänts för användning som bekämpningsmedel, ska på begäran anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation enligt 27 § i miljöskyddslagen. Information kan begäras av verksamhetsutövare i ett ytvattenavrinningsområde, om det enligt myndigheternas övervakningsinformation finns risk för att en miljökvalitetsnorm i det aktuella ytvattnet överskrids eller om det aktuella ytvattnet tas ut för att användas som hushållsvatten.

Information om användningen av bekämpningsmedel samlas in för planering av de åtgärder som avses i 6 § 2 mom. och för skötsel av myndighetsuppgifter enligt hälsoskyddslagen (763/1994).

11 §
Provtagnings- och analysmetoder

Vid övervakningen av status för vatten, sediment och biota ska de krav som anges i bilaga 3 tillämpas på analysmetodernas prestanda, påvisandet av analysresultatens kvalitet och tolkningen av resultaten.

12 §
Plan

Finlands miljöcentral ska minst vart sjätte år göra upp en plan för att stryka ett ämne som nämns i punkt D i bilaga 1 ur förteckningen över ämnen eller för att införa ett nytt ämne i förteckningen. Planen ska dessutom uppta nödvändiga miljökvalitetsnormer samt åtgärder för att begränsa utsläpp och läckage.



Denna förordning träder i kraft den 1 november 2010.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (32008L0105); EGT nr L 348, 24.12.2008 s. 84–97
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1–73
Kommissionens direktiv 2009/90/EG (32009L0090); EUT nr L 201, 1.8.2009, s. 36–38

Helsingfors den 7 oktober 2010

Miljöminister
Paula Lehtomäki

Konsultativ tjänsteman
Airi Karvonen

Bilaga 1

A) Ämnen som inte får släppas ut i ytvatten eller vattentjänstverkens avlopp

Ämne CAS-nummer identifierat som farlig ämne
1. 1,2- dikloretan (etylendiklorid) 107-06-2
2. aldrin 309-00-2
3. dieldrin 60-57-1
4. endrin 72-20-8
5. isodrin 465-73-6
6. DDT ingen uppgift
(para-para-DDT) 50-29-3
7. hexaklorbensen 118-74-1 X
8. hexaklorbutadien 87-68-3 X
9. hexaklorcyklohexan (gamma-isomer, lindan) 608-73-1 X
58-89-9
10. koltetraklorid 56-23-5
11. pentaklorfenol 87-86-5
12. tetrakloreten (tetrakloretylen) 127-18-4
13. triklorbensen (1,2,4-triklorbensen) 12002-48-1
120-82-1
14. trikloreten (trikloretylen) 79-01-6
15. triklormetan (kloroform) 67-66-3

B) De högsta tillåtna utsläppsgränsvärdena i halter och specifik belastning

Ämne CAS- nummer Branch Haltgräns 1 Gräns för specifik belastning 1 identifierat som farlig ämne
1. kvicksilver och dess föreningar 7439-97-6 kloralkali-industrin 50 μg/l kvicksilvercellmetoden: 0,2 g/kapacitetston klor X
kvicksilver och dess föreningar 7439-97-6 annan än kloralkali-industrin 5 μg/l - X
2. kadmium och dess föreningar 7440-43-9 - 10 μg/l galvanisering: 0,3 g/kg hanterat kadmium X

1 halt i löst form beräknad som månadsmedelvärde

C) Ämnen som på gemenskapsnivå fastställts som farliga och skadliga för vattenmiljön samt miljökvalitetsnormerna för dem

1 2 3 4 5 6 7 8 9
N:o Ämne CAS-nummer[1] Miljökvalitetsnorm AA-MKN[2] [3] Inlandsytvatten[4] μg/l Miljökvalitetsnorm AA-MKN[2] [3] Andra ytvatten μg/l Miljökvalitetsnorm MAC-MKN[5] Inlandsytvatten[4] μg/l Miljökvalitetsnorm MAC-MKN[5] Andra ytvatten μg/l Miljökvalitetsnorm MKN abborre mg/kg per friskvikt identifierat som farlig ämne
(1) alaklor 15972-60-8 0,3 0,3 0,7 0,7 ej tillämpligt
(2) antracen 120-12-7 0,1 0,1 0,4 0,4 ej tillämpligt X
(3) atrazin 1912-24-9 0,6 0,6 2,0 2,0 ej tillämpligt
(4) bensen 71-43-2 10 8 50 50 ej tillämpligt
(5) bromerade difenyletrar [6] 32534-81-9 0,0005 0,0002 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt X
(6) kadmium och kadmiumföreningar (beroende på vattenhårdhetsklass) [7] 7440-43-9 ≤ 0,08 (klass 1)0,08 (klass 2) 0,09 (klass 3) 0,15 (klass 4) 0,25 (klass 5) 0,2 ≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) ≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) ej tillämpligt X
(6a) koltetraklorid 56-23-5 12 12 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(7) C10-13-kloralkaner 85535-84-8 0,4 0,4 1,4 1,4 ej tillämpligt X
(8) klorfenvinfos 470-90-6 0,1 0,1 0,3 0,3 ej tillämpligt
(9) klorpyrifos (klorpyrifosetyl) 2921-88-2 0,03 0,03 0,1 0,1 ej tillämpligt
(9a) cyklodiena bekämpningsmedel: aldrin dieldrin endrin isodrin 309-00-2 60-57-1 72-20-8 465-73-6 ∑ = 0,01 ∑ = 0,005 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(9b) DDT total [8] ej tillämpligt 0,025 0,025 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
para-para-DDT [8] 50-29-3 0,01 0,01 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(10) 1,2-dikloretan 107-06-2 10 10 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(11) diklormetan 75-09-2 20 20 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(12) di(2-etylhexyl) ftalat (DEHP) 117-81-7 1,3 1,3 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(13) diuron 330-54-1 0,2 0,2 1,8 1,8 ej tillämpligt
(14) endosulfan 115-29-7 0,005 0,0005 0,01 0,004 ej tillämpligt X
(15) fluoranten 206-44-0 0,1 0,1 1 1 ej tillämpligt
(16) hexaklor-bensen 118-74-1 0,01 0,01 0,05 0,05 0,010 X
(17) hexaklorbutadien 87-68-3 0,1 0,1 0,6 0,6 0,055 X
(18) hexaklorcyklohexan 608-73-1 0,02 0,002 0,04 0,02 ej tillämpligt X
(19) isoproturon 34123-59-6 0,3 0,3 1,0 1,0 ej tillämpligt
(20) bly och blyföreningar 7439-92-1 7,2 7,2 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(21) kvicksilver och kvicksilverföreningar 7439-97-6 0,05 [9] 0,05 [9] ej tillämpligt ej tillämpligt 0,020 X
(22) naftalen 91-20-3 2,4 1,2 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(23) nickel och nickelföreningar 7440-02-0 20 20 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(24) nonylfenol (4-nonylfenol) [9] 104-40-5 0,3 0,3 2,0 2,0 ej tillämpligt X
(25) oktylfenol ((4-(1,1,3,3-tetrametyl-butyl-fenol) 140-66-9 0,1 0,01 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(26) pentaklor-bensen 608-93-5 0,007 0,0007 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt X
(27) pentaklorfenol 87-86-5 0,4 0,4 1 1 ej tillämpligt
(28) polyaromatiska kolväten (PAH) [10] ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt X
benso(a)pyren [11] 50-32-8 0,05 0,05 0,1 0,1 ej tillämpligt X
benso(b)-fluoranten 205-99-2 ∑= 0,03 ∑= 0,03 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt X
benso(k)-fluoranten 207-08-9 ej tillämpligt X
benso(g,h,i)-perylen 191-24-2 ∑ = 0,002 ∑ = 0,002 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt X
Indeno (1,2,3-cd)pyren 193-39-5 ej tillämpligt X
(29) simazin 122-34-9 1 1 4 4 ej tillämpligt
(29a) tetrakloreten (tetrakloretylen) 127-18-4 10 10 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(29b) trikloreten (trikloretylen) 79-01-6 10 10 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(30) tributyl-tennföreningar [11] (tributyltenn-katjon) 36643-28-4 0,0002 0,0002 0,0015 0,0015 ej tillämpligt X
(31) triklorbensener 12002-48-1 0,4 0,4 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(32) triklormetan (kloroform) 67-66-3 2,5 2,5 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt
(33) trifluralin 1582-09-8 0,03 0,03 ej tillämpligt ej tillämpligt ej tillämpligt

[1] CAS: Chemical Abstracts Service.

[2] Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för summan av alla ämnets isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.

[3] Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan 'metaller') uttrycks de miljökvalitetsnormer som fastställs i denna bilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. Metallernas miljökvalitetsnorm hänför sig till upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 μm-filter eller motsvarande förbehandling. Vid utvärderingen av övervakningsresultaten i jämförelse med miljökvalitetsnormen får följande beaktas

a) den naturliga bakgrundskoncentrationen för metaller och deras föreningar genom att till miljökvalitetsnormen addera en uppskattning av den naturliga bakgrundskoncentrationen i enlighet med tabellen nedan,

b) vattnets hårdhet, dess pH-värde eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar en metalls biotillgänglighet.

Summan av uppskattningen av den naturliga bakgrundskoncentrationen och miljökvalitetsnormen. På platser där koncentrationerna av geologiska orsaker är höga får expertbedömningen avvika från bakgrundskoncentrationernas värden.

kadmium nickel bly kvicksilver
μg/l (vatten) bakgrund+ EQS μg/l (vatten) bakgrund + EQS μg/l (vatten) bakgrund + EQS mg/kg (abborre) bakgrund + EQS
Sjöar
sjöar med låg humushalt (färgtal Pt mg/l < 30)(klass 1 och 2) 0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,1 + 7,2 = 7,3 0,18 + 0,02 = 0,20
humösa sjöar(färgtal Pt mg/l 30 - 90)(klass 1 och 2) 0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,2 + 7,2 = 7,4 0,2 + 0,02 = 0,22
sjöar med hög humushalt (färgtal Pt mg/l > 90)(klass 1 och 2) 0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,7 + 7,2 = 7,9 0,23 + 0,02 = 0,25
Åar och älvar
momark och lerjordar (färgtal Pt mg/l < 90, avrinningsområdets myrareal -% < 25)(klass 1 och 2) 0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,3 + 7,2 = 7,5 0,18 + 0,02 = 0,20
torvmark (färgtal Pt mg/l > 90, avrinningsområdets myrareal-% > 25)(klass 1 och 2) 0,02 + 0,08 = 0,1 1 + 20 = 21 0,5 + 7,2 = 7,7 0,23 + 0,02 = 0,25
Kust 0,02 + 0,2 = 0,22 1 + 20 = 21 0,03 + 7,2 = 7,23 0,18 + 0,02 = 0,20

[4] Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN). Där MAC-MKN anges som "ej tillämpligt" anses värdena på AA-MKN utgöra skydd mot kortvariga föroreningstoppar vid kontinuerliga utsläpp eftersom de är avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet. Vid tillämpning av MAC-MKN får den uppmätta koncentrationen inte överskrida normens värde vid någon av övervakningspunkterna. Vid uppskattning får dock statistiska metoder, såsom percentilberäkning, användas för att säkerställa en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet för bestämning av efterlevnaden av värdet på MAC-MKN.

[5] Miljökvalitetsnormen gäller summan av kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154. Endast pentabromodifenyleter (CAS 32534-81-9) är identifierat som ett prioriterat farligt ämne.

[6] För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: <40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 till <50 mg CaCO3/l, klass 3: 50 till <100 mg CaCO3/l, klass 4: 100 till <200 mg CaCO3/l och klass 5: ≥200 mg CaCO3/l).

[7] DDT totalt består av summan av isomererna 1,1,1-triklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nummer 50-29-3), EU-nummer 200-024-3); 1,1,1-triklor-2(o-klorfenyl) -2-(p-klorfenyl)etan (CAS-nummer 789-02-6), EU-nummer 212-332-5); 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etylen (CAS-nummer 72-55-9) EU-nummer 200-784-6); och 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nummer 7254-8). EU-nummer 200-783-0).

[8] Nonylfenolens och nonylfenoletoxilaternas totala toxicitet får inte överskrida miljökvalitetsnormen. Den totala toxiciteten beräknas enligt formeln: = ∑ (Cxx TEF)

TEF = toxisk ekvivalentfaktor

Cx = halt av respektive nonylfenolförening

toxisk ekvivalentfaktor (TEF)
nonylfenol 1
nonylfenolmono- och dietoxilater 0,5

D) Ämnen som vid ett nationellt förfarande har fastställts som skadliga för vattenmiljön

Ämne CAS-nummer [1] Miljökvalitetsnorm AA-MKN[2] [3] inlandsytvatten, μg/l Miljökvalitets-norm AA-MKN[2] [3] andra ytvatten, μg/l Miljökvalitets-norm AA-MKN[2] [3] ytvatten avsett för uttag av hushållsvatten, μg/l
1. klorbensen 108-90-7 9,3 3,2 3
2. 1,2-diklorbensen 95-50-1 7,4 0,74 0,3
3. 1,4-diklorbensen 106-46-7 20 2 0,1
4. bensylbutylftalat (BBP)2 85-68-7 10 1,4 10
5. dibutylftalat (DBP) 84-74-2 10 1 10
6. resorcinol (1,3-bensendiol) 108-46-3
7. (benzotiazol-2-yltio) metyltiocyanat (TCMTB) 21564-17-0
8. benzotiazol-2-tiol (di(benzotiazol-2-yl)disulfid (CAS 120-78-5) nedbrytningsprodukt) 149-30-4
9. bronopol (2-brom-2-nitropropan-1,3-diol) 52-51-7 4 0,4 4
10. dimetoat 60-51-5 0,7 0,07
11. MCPA (4-klor-2-metylfenoxiättiksyra) 94-74-6 1,6 0,16
12. metamitron (4-amino-3-metyl-6-fenyl-1,2,4-triatzin-5-on) 41394-05-2 32 3,2
13. prokloraz (N-propyl-N-[2-(2,4,6-triklorfenoxi)etyl]-1H-imidazol-1-karboxamid) 67747-09-5 1 0,1
14. etylentiourea (nedbrytningsprodukt av (CAS 8018-01-7)) 96-45-7 200 20
15. tribenuron-metyl (metyl-2-(3-(4-metoxi-6-metyl-1,3,5-triazin-2-yl)3-metylureidosulfonyl)benzoat) 101200-48-0 0.1 0.01

[1] CAS: Chemical Abstracts Service.

[2] Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för summan av alla ämnets isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt.

[3] Miljökvalitetsnormerna uttrycks som totala koncentrationer i hela vattenprovet.

Bilaga 3

Krav som gäller analysmetoder och tolkning av resultat

1. I denna bilaga avses med

a) mätosäkerhet en icke-negativ parameter som karakteriserar spridningen av de storhetsvärden som tilldelas en mätstorhet, på basis av den information som använts,

b) kvantifieringsgräns en angiven multipel av detektionsgränsen vid en koncentration av ämnet som rimligen kan bestämmas med godtagbar noggrannhet och precision,

c) detektionsgräns det utslag eller koncentrationsvärde över vilket det med angiven konfidensgrad kan bekräftas att ett prov är annorlunda än ett blankprov som inte innehåller det ämne som ska bestämmas.

Kvantifieringsgränsen som avses ovan i underpunkt b kan beräknas med användning av lämplig standard eller lämpligt prov och kan erhållas från den lägsta kalibreringspunkten på kalibreringskurvan. Härvid beaktas inte blankprov.

2. Alla analysmetoder - hit hör laboratorieanalyser, fältanalyser och onlinemetoder - som används i kemiska övervakningsprogram enligt 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen, valideras och dokumenteras i enlighet med standarden EN ISO/IEC-17025 eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad.

3. Vid ytvattenkontrollen och bestämningen av koncentrationerna av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön i utsläpp och läckage ska metoder enligt SFS-, EN- och ISO-standarderna eller metoder med samma noggrannhet och tillförlitlighet tillämpas.

Koncentrationen av ett ämne kan uppskattas även genom beräkning, om metoderna som avses ovan inte är tillgängliga.

4. Minimikraven för alla analysmetoder som används är baserade på en mätosäkerhet på högst 50 % (k = 2) beräknad på nivån för ämnets miljökvalitetsnorm och en kvantifieringsgräns som är lika med eller under ett värde på 30 % av de relevanta miljökvalitetsnormerna. Om det inte finns någon relevant miljökvalitetsnorm för en viss parameter, eller om det inte finns någon analysmetod som uppfyller de ovan fastställda minimikraven, ska övervakningen utföras med bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.

5. När mängderna av fysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorheter i ett visst prov ligger under kvantifieringsgränsen, ska mätresultaten fastställas till halva värdet av den berörda kvantifieringsgränsen för beräkningen av medelvärden. När ett beräknat medelvärde av mätresultaten som avses ovan ligger under kvantifieringsgränserna, ska värdet anges som "under kvantifieringsgränsen". Resultat under kvantifieringsgränsen för enskilda ämnen fastställs dock till noll i sådana fall där mätstorheter består av den sammanlagda summan av en viss grupp fysikalisk-kemiska parametrar eller kemiska mätstorheter, inklusive deras relevanta metaboliter, nedbrytningsprodukter och reaktionsprodukter.

6. Laboratorier eller parter som kontrakteras av laboratorier bevisar sin kompetens för analys av relevanta fysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorheter genom

a) deltagande i kvalifikationsprövningsprogram som omfattar de analysmetoder som avses i punkt 2 för mätstorheter vid koncentrationsnivåer som är representativa för kemiska övervakningsprogram som utförs i enlighet med 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen, och

b) analys av tillgängligt referensmaterial som är representativt för insamlade prov som innehåller lämpliga koncentrationsnivåer i förhållande till relevanta miljökvalitetsnormer.

Kvalifikationsprövningsprogrammen enligt underpunkt a får organiseras av ackrediterade organisationer eller internationellt eller nationellt erkända organisationer som uppfyller kraven i ISO/IEC guide 43-1 eller kraven i andra motsvarande standarder som är internationellt accepterade.

Resultaten av deltagandet i dessa program ska utvärderas på grundval av de bedömningssystem som fastställs i ISO/IEC guide 43-1 eller i standarden ISO-13528 eller i andra motsvarande standarder som är internationellt accepterade.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.