312/2010

Behovet av service bedöms i växelverkan mellan kunden och arbets- och näringsbyrån. Utgående från bedömningen av servicebehovet tillhandahålls service som på bästa sätt tryggar tillgången på kunnig arbetskraft och främjar enskilda kunders placering på den öppna arbetsmarknaden. Sättet att uträtta ärenden hos arbets- och näringsbyrån samt kontakten mellan byrån och kunden bestäms utifrån det uppskattade servicebehovet.

Oavsett arbets- och näringsbyråns verksamhetsområde ska kunden kunna få service vid det verksamhetsställe där servicen tillhandahålls, om inte något annat bestäms genom lag.

Kunderna erbjuds möjligheter att själva använda servicen med hjälp av självbetjäning och informationstjänst. Om användningen av service på detta sätt inte är ändamålsenlig med tanke på en kunds servicebehov eller inte leder till att han eller hon placerar sig i arbete eller utbildning eller till att en arbetsplats besätts, ska arbets- och näringsbyrån tillsammans med kunden planera och ordna effektiverad service ( serviceprocess ).

Om en arbetslös arbetssökande är en svårsysselsatt person eller om hans eller hennes arbetslöshet har förlängts så att han eller hon löper risk att bli en svårsysselsatt person, ska arbets- och näringsbyrån effektiviserat ordna service enligt 1 och 2 mom. samt vid behov hänvisa den arbetslösa arbetssökande till annan service så som avses i 4 §.

Närmare bestämmelser om serviceprocessen utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Om den service som en enskild kund behöver inte kan ordnas som arbets- och näringsbyråns service, ska arbets- och näringsbyrån se till att vederbörande informeras om andra rehabiliteringsmöjligheter och enligt behov hänvisas till service som ordnas av social-, undervisnings- eller hälsovårdsmyndigheterna eller Folkpensionsanstalten eller någon annan anordnare av tjänster, i samarbete med de instanser som ordnar servicen.

I informationssystemet för arbetsförvaltningens kundbetjäning registrerar arbets- och näringsbyrån som arbetssökande enskilda kunder som elektroniskt begär det via den för ändamålet avsedda nättjänsten eller personligen hos arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån kan godkänna en begäran som framförts på annat sätt. Den enskilda kunden ska lämna för tillhandahållandet av offentlig arbetskraftsservice behövliga uppgifter och utredningar om sin yrkeskompetens, arbetshistoria, utbildning och arbetsförmåga. En person anses ha registrerats som arbetssökande också om arbetsgivaren till arbets- och näringsbyrån för hans eller hennes del har lämnat in ett meddelande om gruppermittering enligt 5 kap. 4 § 3 mom. i arbetsavtalslagen. Genom förordning av statsrådet föreskrivs vid behov om förfaringssätten vid registrering.

Jobbsökningen anses ha trätt i kraft den dag då begäran om registrering som arbetssökande riktats till arbets- och näringsbyrån på det sätt som anges i 5 §.

Den arbetssökande ska hålla jobbsökningen i kraft på det sätt som arbets- och näringsbyrån förutsätter.

Jobbsökningen upphör att vara i kraft om den arbetssökande

Sedan giltighetstiden för jobbsökningen gått ut träder jobbsökningen i kraft på nytt enligt vad som föreskrivs i 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom. Om jobbsökningen har upphört att vara i kraft på grund av ett förfarande som avses i 1 mom. 5 punkten i denna paragraf, förutsätts dessutom att en enskild kund som ansöker om att bli registrerad förbinder sig att delta i åtgärder som syftar till att klarlägga arbetsförmågan och arbetskonditionen.

Sådana medborgare i andra stater som på basis av internationella avtal som är förpliktande för Finland och gäller arbetskraftens fria rörlighet har rätt att utan arbets- och näringsbyråns arbetskraftspolitiska prövning komma till Finland för att söka arbete och utföra förvärvsarbete, registreras som arbetssökande så som anges i denna lag, om inte något annat följer av avtalen.

Om inte något annat följer av internationella avtal som är förpliktande för Finland, registreras andra utländska medborgare och statslösa personer som arbetssökande så som anges i denna lag, om de har rätt att utföra förvärvsarbete med stöd av ett uppehållstillstånd och uppehållstillståndet inte är förenat med några begränsningar som gäller arbetsgivaren.

En arbetssökande ska i samband med att han eller hon registreras som arbetssökande eller omedelbart därefter informeras om omständigheter som hänför sig till jobbsökningen, den service som står till buds vid arbets- och näringsbyrån och om hans eller hennes skyldighet att hålla sin jobbsökning i kraft samt om omställningsskydd enligt 5 a kap.

En arbetslös arbetssökande ska utöver vad som föreskrivs i 1 mom. vid behov informeras om andra tjänster och åtgärder som syftar till att främja hans eller hennes sysselsättning, om de allmänna skyldigheter som arbetslösa arbetssökande har enligt 9 § samt om de viktigaste arbetskraftspolitiska förutsättningarna för att få arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd.

Den som är arbetslös arbetssökande har en allmän skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning. En arbetslös arbetssökande är också skyldig att delta i intervjuer för arbetssökande samt i utarbetande och revidering av en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den i enlighet med det som bestäms i 5 kap.

Arbetslösa arbetssökande med vilka det har utarbetats en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den, är skyldiga att följa sin plan samt att söka sig till och delta i service och åtgärder som stöder deras jobbsökning och främjar deras arbetsmarknadsfärdigheter och sysselsättning. En arbetslös arbetssökande är dessutom skyldig att inom den tidsfrist och på det sätt som avtalats i planen underrätta arbets- och näringsbyrån om hur han eller hon har följt planen.

Vid de arbets- och näringsbyråer som arbets- och näringsministeriet bestämmer kan det ordnas särskilda tjänster som kompletterar arbetsförmedlingen och svarar mot arbetsgivarens behov och som hänför sig till rekrytering och minskning av personal eller utveckling av arbetsgemenskapen samt som service som kompletterar arbetsförmedlingen och som syftar till att skaffa tillfällig arbetskraft för arbetsgivaren, uthyrning av arbetstagare.

De särskilda tjänster som hänför sig till rekrytering och minskning av personal och utveckling av arbetsgemenskapen kan kompletteras på de grunder som anges i 3 kap. 1 §.

De avgiftsbelagda tjänsterna för arbetsgivare ska vara lönsamma på riksomfattande nivå. När tjänsterna ordnas ska det ses till att arbetskraftsmyndigheten inte får en sådan dominerande ställning på marknaden som avses i 3 § 2 mom. i lagen om konkurrensbegränsningar (480/1992).

Bestämmelser om kollektivavtal som ska tilllämpas i fråga om hyrda arbetstagares anställningsförhållanden finns i 2 kap. 9 § i arbetsavtalslagen. Närmare bestämmelser om de tjänster som avses ovan i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbets- och näringsbyrån ordnar en första intervju med en arbetssökande inom två veckor från jobbsökningens början, om det inte med beaktande av arbetssökandens situation är uppenbart onödigt.

Arbets- och näringsbyrån ska ge arbetssökanden möjlighet till senare intervjuer med jämna mellanrum enligt arbetssökandens servicebehov. En intervju med arbetssökanden ska dock alltid ordnas när arbetslösheten oavbrutet fortgått i tre och i sex månader och efter sex månaders arbetslöshet alltid med sex månaders mellanrum, om det inte med beaktande av arbetssökandens situation är uppenbart onödigt.

I den första intervjun med en arbetssökande kontrolleras och kompletteras uppgifterna om jobbsökningen, bedöms servicebehovet, utarbetas en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den samt avtalas om sättet att uträtta ärenden hos arbets- och näringsbyrån samt kontakten mellan byrån och arbetssökanden. Som ett led i bedömningen av servicebehovet bedömer arbets- och näringsbyrån den arbetslösa arbetssökandens förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden samt sannolikheten för förlängd arbetslöshet. I de senare intervjuerna bedöms dessutom hur resultatrik jobbsökningen varit och hur sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen har följts. Samtidigt revideras planen.

I samband med att arbetssökanden intervjuas erbjuder arbets- och näringsbyrån arbets- och utbildningstillfällen som lämpar sig för arbetssökanden samt andra tjänster i enlighet med servicebehovet och sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen.

Närmare bestämmelser om intervjuer med arbetssökande utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Arbetslösa arbetssökande och arbetssökande som omfattas av omställningsskydd enligt 5 a kap. har rätt till en sysselsättningsplan. Bestämmelser om invandrares rätt till en integrationsplan och arbets- och näringsbyråns medverkande i utarbetandet av planen finns i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande. Bestämmelser om arbetslösa arbetssökandes rätt till en aktiveringsplan och arbets- och näringsbyråns medverkande i utarbetandet av planen finns i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

Om det inte är uppenbart onödigt, ska en sysselsättningsplan utarbetas senast vid intervjun med den arbetssökande enligt 1 § 1 mom.

Sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen ska revideras i samband med intervjun med den arbetssökande eller på begäran av den arbetssökande, om det inte är uppenbart onödigt. Dessutom ska planen utan dröjsmål revideras i syfte att erbjuda service enligt 3 kap. 3 § 4 mom., om den arbetssökandes rätt till arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet har dragits in med stöd av 8 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Med arbetssökandens samtycke kan arbetsgivaren delta i utarbetandet eller revideringen av sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen.

Sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen ska grunda sig på den arbetssökandes egna mål som gäller arbete eller utbildning och det uppskattade servicebehovet.

I planen överenskoms om jobbsökning och dess mål samt om tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. Vid behov kommer man i planen överens om tjänster som förbättrar kompetensen, arbetsmarknadsfärdigheterna och funktionsförmågan, åtgärder som hänför sig till klarläggande av arbetsförmågan eller hälsotillståndet eller andra tjänster som arbets- och näringsbyrån tillhandahåller.

Arbetssökanden och arbets- och näringsbyrån ska komma överens om uppföljning av hur sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen har följts och underteckna planen. Om arbets- och näringsbyrån kräver någon annan redogörelse för hur planen har följts än arbetssökandens eget meddelande, ska detta skrivas in i planen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om sysselsättningsplanen samt om hur den undertecknas och arkiveras.

Arbets- och näringsbyrån ska inom ramen för de anslag som anvisats byrån aktivt erbjuda arbete och utbildning samt ordna tjänster och åtgärder som ingår i sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen. Arbets- och näringsbyrån ska också följa hur sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen genomförs och för sin del se till att serviceprocessen framskrider.

Med omställningsskydd avses i denna lag en åtgärdsmodell avsedd för att så snabbt som möjligt finna ny sysselsättning för en uppsagd eller av arbetslöshet hotad arbetstagare.

Omställningsskyddet består av tjänster och åtgärder enligt denna lag som överenskommits i sysselsättningsplanen samt av eventuella andra tjänster och åtgärder som utvecklar yrkesfärdigheterna.

Bestämmelser om särskilda förmåner i samband med omställningsskyddet finns i 10 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten samt i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Omställningsskyddet omfattar arbetssökande

För att arbetssökanden ska omfattas av omställningsskyddet förutsätts utöver det som bestäms i 1 mom. att personens jobbsökning börjat inom 30 dagar från det att anställningsförhållandet upphörde eller att det krav på permitteringens längd som avses i 1 mom. 4 eller 5 punkten uppfylldes, om inte det att jobbsökningen började senare beror på tid i arbete som räknas in i arbetsvillkoret eller på omständigheter som avses i 2 kap. 11 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller om det inte av annan anledning är oskäligt att förvägra den arbetssökande rätten att omfattas av omställningsskyddet.

Arbets- och näringsbyrån undersöker de i 1 och 2 mom. avsedda förutsättningarna för att bli omfattad av omställningsskyddet i samband med att en sysselsättningsplan utarbetas eller revideras. Arbetssökandens tid i arbete beaktas enligt en tillförlitlig utredning från den arbetssökande eller arbetsgivaren.

I en sysselsättningsplan som utarbetas tillsammans med en arbetssökande som omfattas av omställningsskyddet kan det överenskommas om tjänster som avses i 4 kap. 6 § eller om andra för arbetsgivaren avgiftsbelagda tjänster endast om detta har överenskommits med arbetsgivaren.

Med avvikelse från 1 mom. kan arbets- och näringsbyrån besluta att arbetsgivaren ska finansiera avgiftsbelagd omplaceringsträning i form av gruppträning. Arbets- och näringsbyrån ska ge ett skriftligt beslut i saken. Arbetsgivaren kan åläggas finansieringsansvar under förutsättning att

En person omfattas av omställningsskyddet under den tid han eller hon är arbetssökande. Arbetssökanden omfattas inte längre av omställningsskyddet när hans eller hennes rätt till arbetslöshetsdagpenning upphör till följd av att maximitiden har gått ut.

I syfte att genomföra omställningsskyddet ska arbets- och näringsbyrån

Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgift är att informera och bistå i enlighet med 1 mom. 2 punkten.

När en enskild kund inte har rätt till en minst lika stor ersättning med stöd av någon annan lag, ska till honom eller henne betalas ersättning av statens medel enligt samma grunder som för olycksfall i arbete enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), om ett olycksfall inträffat eller en yrkessjukdom ådragits

Arbets- och näringsministeriet ordnar gruppansvarsförsäkring för dem som deltar i åtgärder enligt 1 mom.

Till arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet beviljas lönesubvention i form av stöd enligt kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning), när den som ska anställas med lönesubventionen

För anställning av andra än i 1 mom. avsedda arbetslösa arbetssökande beviljas lönesubvention i form av de minimis-stöd.

Det som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas inte när lönesubvention beviljas för läroavtalsutbildning.

Lönesubvention beviljas inte, om

Arbetsgivaren får inte placera den som anställts med subventionen i uppgifter hos någon annan anordnare av arbete. Genom förordning av statsrådet kan det dock bestämmas om rätten i fråga om en kommun, förening och stiftelse, privat arbetskraftsservice samt ett i lagen om sociala företag (1351/2003) avsett socialt företag att placera dem som anställts med subventionen i uppgifter hos någon annan anordnare av arbete och om villkoren för sådan vidareplacering.

Företag kan beviljas lönesubvention på grundval av arbetsavtal som gäller tills vidare. På grundval av arbetsavtal för viss tid kan företag dock beviljas lönesubvention

Startpeng beviljas i form av de minimis-stöd.

Lönesubventionen kan vara högst så stor som arbetsgivarens lönekostnader för en arbetstagare som anställts med subventionen. Den lönesubvention som för anställning av en person som avses i 1 a § 1 mom. 2―7 punkten beviljas arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet får utgöra högst 50 procent av lönekostnaderna och för anställning av en handikappad högst 75 procent av lönekostnaderna. Lönesubvention betalas inte, om lönekostnaderna per månad är mindre än beloppet av grunddelen per månad. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de lönekostnader för olika arbetsgivare som ska täckas med hjälp av den högsta förhöjda lönesubventionen och om avdrag för det stöd som överstiger lönekostnadernas maximibelopp.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan lönesubvention beviljas för sociala företag som avses i lagen om sociala företag

Med avvikelse från 1 mom. kan lönesubvention beviljas för högst 24 månader, om ett statligt ämbetsverk eller en statlig inrättning, en kommun, förening eller stiftelse med hjälp av subventionen anställer en person för att planera och ordna arbets- och utbildningsplatser för arbetslösa eller vidtar andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. Det som sägs ovan tillämpas inte på föreningar eller stiftelser som bedriver näringsverksamhet.

Enskilda kunder skall inte hänvisas till eller anvisas arbetsmarknadsåtgärder

Den som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd står inte i anställningsförhållande till den som ordnar åtgärden eller till arbets- och näringsbyrån.

Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) och lagen om likabehandling (21/2004) tillämpas på den som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd.

Den som ordnar arbetsmarknadsåtgärden ansvarar för arbetarskyddet för den som deltar i åtgärden enligt vad som bestäms i arbetarskyddslagen (738/2002) och i lagen om unga arbetstagare.

I fråga om arbetsmarknadsåtgärder tillämpas lagen om integritetsskydd i arbetslivet, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller annanstans. När lagen tillämpas jämställs den som ordnar åtgärden med arbetsgivare och den som deltar i åtgärden med arbetstagare. Vid arbetsmarknadsåtgärder tillämpas det som bestäms i 2 kap. 3 §, 4 § 1 och 2 mom., 5 § 1, 2 och 4 mom., 3 kap. 6 §, 7 § 1―3 mom., 9 och 10 §, 4 kap. 14 och 15 §, 5 och 6 kap. samt 7 kap. 21 § 2 mom., 22 och 24 § i nämnda lag.

Bestämmelser om straff för brott mot lagen om integritetsskydd i arbetslivet finns i 24 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet.

Bestämmelser om straff för personregisterbrott, dataintrång, olovlig observation, olovlig avlyssning, kränkning av kommunikationshemlighet, sekretessbrott och tjänstebrott finns i strafflagen.

Arbets- och näringsbyrån kan ingå avtal om arbetsmarknadsåtgärder för den tid målet för åtgärden, främjandet av arbetsmarknadsfärdigheterna, beräknas ta i anspråk. Den tid ett avtal eller flera avtal sammanlagt kan vara i kraft får dock inte överskrida

Maximitiden för arbetslivsträning börjar räknas på nytt när personen efter att maximitiden gått ut har varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader. Maximitiden för arbetspraktik börjar räknas på nytt när personen efter att maximitiden gått ut har varit arbetslös utan avbrott i minst tre månader.

En arbetssökande som har fyllt 25 år och som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetslöshetsförmåner under de förutsättningar som anges i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om

En överenskommelse om de studier för vilka det ges stöd måste tas in i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den innan studierna inleds.

Efter att studierna inletts kan det avtalas om understödd utbildning i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den, om det finns vägande skäl eller om arbetssökanden har inlett studierna i ett anställningsförhållande.

Arbets- och näringsbyrån följer hur arbetssökanden gör framsteg i studierna på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den.

Om arbetssökanden inte gör tillräckliga framsteg i studierna eller försummar att underrätta arbets- och näringsbyrån om studieframgången på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den, ska arbets- och näringsbyrån besluta att arbetssökandens frivilliga studier inte längre kan stödjas med arbetslöshetsförmån. Rätten till arbetslöshetsförmån upphör då från den tidpunkt då det anses att arbetssökanden inte gjort tillräckliga framsteg i studierna eller den tidpunkt då arbetssökanden borde ha underrättat arbets- och näringsbyrån om studieframgången.

Rörlighetsunderstöd kan beviljas som ersättning för flyttningskostnader till ett belopp av högst 700 euro, om den arbetssökande övergår i arbete utanför sin pendlingsregion och

Arbetsgivaren har för att fullfölja den skyldighet som anges i 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter avgiftsfritt av arbets- och näringsbyrån få information om huruvida en person som arbetsgivaren namngett är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.

Ändring i ett sådant beslut av en arbets- och näringsbyrå som avses i 4 kap. 7 § 3 mom. och i 5 a kap. 3 § 2 mom. får sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Arbets- och näringsbyråns beslut ska trots ändringssökande iakttas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller besvärsmyndigheten med stöd av 32 § i förvaltningsprocesslagen bestämmer något annat.