Lag om ändring av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 192/2009 (Publicerad 31.12.2009)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen av den 21 januari 2000 om finansiering av renhushållning och naturnäringar ( 45/2000 ) 20 §, 22 § 3 mom., 32―34 §, 35 § 1 mom., 36 §, 37 § 2 mom., 38 § 2 mom., 39 § 1 mom., 40 § 1 mom., 44 § 3 punkten, 45 §, 55 § 1 mom., 56, 60 och 62 §, 65 § 2 mom. samt 77, 79 och 80 §, av dem 35 § 1 mom., 40 § 1 mom., 55 § 1 mom. och 60 § sådana de lyder i lag 426/2007, 36 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 275/2004, 37 § 2 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag, 39 § 1 mom. sådant det lyder i lag 54/2008 samt 45 och 56 § sådana de lyder delvis ändrade i nämnda lag 426/2007, som följer:
20 §Säkerheter
För ett statligt lån ska när det lyfts finnas en säkerhet av det slag som används allmänt i bankverksamhet, om inte närings-, trafik- och miljöcentralen har beviljat befrielse från skaffande av säkerhet.
Om någon annan än en offentligrättslig sammanslutning ansöker om annat stöd än stöd i anslutning till lån, kan den myndighet som beviljar stödet vid behov kräva säkerhet av sökanden. Den myndighet som beviljar stödet beslutar om formen för säkerheten. Närmare bestämmelser om när ställande av säkerhet är behövligt kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
22 §Statens ansvar
Frivillig skuldsanering eller andra därmed jämförbara arrangemang eller en frivillig realisering av den egendom som utgör säkerhet för lånet så att återkrav av lånet äventyras får genomföras endast med samtycke av närings-, trafik- och miljöcentralen.
32 §Frivillig skuldsanering i fråga om räntestödslån
Räntestödslån som med stöd av denna lag eller andra författningar har beviljats renhushållnings- eller naturnäringsidkare kan saneras frivilligt i enlighet med 30 §.
Reglering av räntan på räntestödslån sänker den ränta som låntagaren betalar. Räntestödets belopp beräknas enligt räntan i enlighet med villkoren i skuldebrevet. Skuldsanering kan genomföras, om låntagaren och det kreditinstitut som har beviljat lånet är ense om villkoren för skuldsaneringen och om närings-, trafik- och miljöcentralen har samtyckt till en reglering av räntestödslånen.
33 §Avtal om skuldsanering
Närings-, trafik- och miljöcentralen samt gäldenären och kreditinstitutet undertecknar tillsammans ett avtal om genomförande av frivillig skuldsanering i fråga om statliga lån och räntestödslån. Avtalet åsidosätter villkoren i skuldebrevet och stödbeslutet.
I fråga om förutsättningarna för, förfarandet vid och uppföljningen av frivillig skuldsanering bestäms vid behov närmare genom förordning av statsrådet.
34 §Förfall av frivillig skuldsanering
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bestämma att en frivillig skuldsanering ska förfalla, om
gäldenären i samband med ansökan om skuldsanering eller under förfarandet har hemlighållit omständigheter som väsentligen påverkar saneringen eller på väsentliga punkter lämnat felaktiga uppgifter om omständigheterna och gäldenärens förfarande har varit synnerligen klanderbart med tanke på de andra parterna, eller om
låntagaren väsentligen utan godtagbar orsak har försummat att iaktta avtalet.
Den frivilliga skuldsaneringen förfaller också när domstolen fastställer ett betalningsprogram för låntagaren enligt lagen om företagssanering eller enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner. När domstolen fastställer programmet ska den beakta de lån och fordringar som ingått i den frivilliga skuldsaneringen enligt de villkor som hade bort iakttas utan den frivilliga skuldsaneringen.
Om det har bestämts att skuldsaneringen förfaller, har borgenären rätt att av gäldenären kräva betalning för sin fordran enligt de villkor som skulle ha gällt utan skuldsanering. Gäldenären ska dock inte betala dröjsmålsränta till borgenären för den tid skuldsaneringen varat, om inte närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar något annat på grund av orsaken till att skuldsaneringen förfaller.
35 §Myndigheter
Verkställigheten av denna lag sköts av jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna och de kommunala landsbygdsnäringsmyndigheterna.
36 §Ansökan om och beviljande av finansieringsstöd
Närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar finansieringsstöd på ansökan. En ansökan om stöd ska upprättas skriftligen och undertecknas.
Innan närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om beviljande av finansieringsstöd, kan utlåtande om ansökan inhämtas av den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten och, om ansökan baserar sig på renhushållning, även av Renbeteslagsföreningen. Vid behov ska dessutom inhämtas utlåtande av en annan sakkunniginstans som är insatt i den sökandes bransch.
37 §Övervakning
Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan bestämmas att närings-, trafik- och miljöcentralerna eller myndigheter inom andra förvaltningsområden anlitas som hjälp vid övervakningen, förutsatt att jord- och skogsbruksministeriet och ministeriet i fråga överenskommer särskilt om uppgifterna och deras omfattning. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan därtill vid behov utfärdas bestämmelser av teknisk natur om övervakning och uppföljning av användningen av lån och stöd.
38 §Tillsyn över byggande
Inspektionerna utförs på byggherrens bekostnad så som bestäms om inspektioner i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den. För tillsyn enligt denna lag kan inspektioner utföras även av en byggnadstillsynsmyndighet som godkänts av närings-, trafik- och miljöcentralen.
39 §Lyftande av lån samt övervakning som utförs av kreditinstituten
Ett statligt lån eller ett räntestödslån som beviljats av ett kreditinstitut får inte lyftas om inte stödtagaren företer ett tillstånd av närings-, trafik- och miljöcentralen att lyfta lånet. För att ett tillstånd att lyfta lån ska beviljas krävs en godtagbar utredning över genomförandet av det projekt som ska stödjas. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de utredningar som ska företes för att tillstånd att lyfta lån ska beviljas, om förfarandet samt om tidsfristerna vid beviljande av tillstånd.
40 §Inspektionsrätt
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna har rätt att utan förhandsmeddelande utföra de inspektioner som behövs för övervakningen av att förutsättningarna och villkoren i anslutning till beviljande, utbetalning och användning av bidrag, lån och andra stöd som avses i denna lag iakttas.
44 §Återkrav enligt prövning
Utöver vad som bestäms i 43 § kan betalningen av ett stöd inställas eller krav ställas på återbetalning helt eller delvis, om
stödtagaren under de fem år som följer på utbetalningen av den sista bidragsposten eller lyftandet av den sista låneraten utan samtycke av närings-, trafik- och miljöcentralen genom annat än arvsrättsligt fång har överlåtit egendom som stödet gäller till en person som inte uppfyller villkoren för beviljande av stöd,
45 §Behörighet att återkräva stöd
Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket beslutar om återkrav och indragning av de stöd som de har beviljat. I övrigt beslutar närings-, trafik- och miljöcentralen om återkrav och indragning av stöd.
Stödet ska återkrävas inom en skälig tid med beaktande av grunden för återkravet och personens betalningsförmåga. Tiden för återbetalning av bidrag får vara högst ett år och tiden för återbetalning av statligt lån högst två år. När lån och bidrag sägs upp och när stöd återkrävs ska det samtidigt beslutas om det kapital som ska betalas ska betalas i en eller flera poster. Stöd får inte återkrävas efter det att tio år har förflutit från utbetalningen av den sista stödposten.
Ett kreditinstitut kan säga upp ett räntestödslån till omedelbar återbetalning, om det har beslutats att räntestödet ska dras in på de grunder som nämns i 43 §. Ett kreditinstitut ska säga upp ett statligt lån när närings-, trafik- och miljöcentralen genom ett lagakraftvunnet beslut har bestämt att lånet ska sägas upp. Ett kreditinstitut kan säga upp både ett statligt lån och ett räntestödslån, om det föreligger förutsättningar enligt 44 § 9―11 punkten.
55 §Besvärsrätt
I ett beslut som Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen fattat med stöd av denna lag får en part söka ändring genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd inom 30 dagar efter det att han eller hon har fått del av beslutet.
56 §Förfarandet vid ändringssökande
Besvärsskriften kan tillställas besvärsinstansen eller den närings-, trafik- och miljöcentral vars beslut överklagas. Om ändring söks i ett beslut som Landsbygdsverket fattat med stöd av denna lag kan besvärsskriften också tillställas Landsbygdsverket. Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen ska sända besvärsskriften samt handlingarna i ärendet och sitt utlåtande över besvären till landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd.
Besvär över beslut av jord- och skogsbruksministeriet kan sändas direkt till högsta förvaltningsdomstolen.
60 §Uttag av avgift för behandling av ärenden
För beslut som har fattats med stöd av denna lag tas avgift ut enligt vad som särskilt bestäms om uttag av avgifter. Landsbygdsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om skuldsanering och andra lättnader i betalningen av krediter samt beviljande av stöd är dock avgiftsfria. Även beslut av landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd angående skuldsanering och andra lättnader i betalningen av krediter är avgiftsfria.
62 §Särskilda förmåner
Naturnäringsidkare som äger eller annars besitter och bebor en naturnäringslägenhet, en lägenhet som bildats genom tilldelande av ett tillskottsområde eller en lägenhet vars förvärv eller bebyggande har stötts i enlighet med denna lag eller en lag som gäller vid denna lags ikraftträdande, har rätt att utan särskild ersättning på statens mark- och vattenområden
med Forststyrelsens tillståndsbeslut av synnerligen vägande skäl förlägga stödpunkter för jakt eller stödpunkter för fiske samt fiskkällare och lagerbyggnader på platser som är nödvändiga för näringsidkandet i omedelbar anslutning till vattendrag som är viktiga för fiskerinäringen, och
ha sin boskap på bete och för den insamla hö, löv, starr och sjöfräken.
Tillstånd som nämns i 1 mom. kan beviljas endast om förläggandet av byggnaden i fråga ska anses nödvändig för idkandet av en naturnäring. Närings-, trafik- och miljöcentralen ger utlåtande om nödvändigheten av stödpunkten.
Forststyrelsen kan, efter att närings-, trafik- och miljöcentralen gett utlåtande i saken, återkalla en beviljad särskild förmån, om förmånen inte längre kan anses motiverad med tanke på idkandet av en naturnäring.
65 §Användningen av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond
Medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond kan även användas för utredning och utveckling av verksamhetsbetingelserna för företagsverksamhet som främjar mångsidigare renhushållning och naturnäringar samt för utbildning av företagare och sådana som ämnar bli företagare. För detta ändamål kan medel även anvisas närings-, trafik- och miljöcentralen, som kan vidareförmedla dem till kommunerna.
77 §Sökande av ändring i avgöranden enligt tidigare lagstiftning
När denna lag har trätt i kraft söks ändring i beslut som närings-, trafik- och miljöcentralen och landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd har fattat i ärenden enligt renhushållningslagen och naturnäringslagen så som bestäms i 9 kap. i denna lag om motsvarande ärenden, utan hinder av vad som tidigare har bestämts om sökande av ändring.
79 §Byggplatser
Ett renbeteslag som med besittningsrätt enligt lagen om renskötsellägenheter besitter ett byggplatsområde kan med närings-, trafik- och miljöcentralens tillståndsbeslut byta ett byggplatsområde, vars läge är oändamålsenligt eller som blivit obehövligt på grund av sitt läge, till en sådan av Forststyrelsen anvisad plats som är lämplig för renhushållning. Renbeteslaget ska flytta de byggnader som det äger från området inom två år från närings-, trafik- och miljöcentralens beslut. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan förstärka sitt beslut med vite eller hot om tvångsutförande på det sätt som bestäms i viteslagen (1113/1990).
80 §Vissa åtgärder och rättsförhållanden enligt tidigare lagstiftning
Lagen om renskötsellägenheter iakttas i fråga om de ärenden som hänför sig till verkställigheten av lagen om renskötsellägenheter och om vilka det inte föreskrivs något annat i denna lag. Detta gäller även betalningslättnader och begränsningar som hänför sig till lägenheter. Överföring av statens fordringar, återkrav av statens fordringar och bidrag, befrielse för en lägenhet eller en del av den från begränsningar och pantansvar, beviljande av tillstånd för överlåtelse samt beviljande av betalningslättnader i fråga om statens fordringar hör dock till närings-, trafik- och miljöcentralens behörighet, om de inte enligt denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriet. Lagen om renskötsellägenheter iakttas i tillämpliga delar också i fråga om lån. Beslut om betalningslättnader och överföring av lån fattas dock av det kreditinstitut som beviljat lånet. Kreditinstitutet ska härvid iaktta vad som föreskrivs i den lagstiftning som gäller när denna lag träder i kraft.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 161/2009
FvUB 18/2009
RSv 205/2009
Helsingfors den 22 december 2009
Republikens President TARJA HALONENFörvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi