1198/2009

Given i Helsingfors den 22 december 2009

Lag om ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 30 december 2002 om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) 12 kap. 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 909/2008,

ändras 6 kap. 1 §, 7 kap. 5 och 7 § samt 8 § 1 mom., 9 kap., 10 kap. 1 § 3 mom., 3 och 5 § samt 6 § 1 mom., 12 kap. 3―5 § och 13 kap. 2 §,

av dem 7 kap. 5 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1050/2004 och 1177/2007 och 7 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1216/2005, 9 kap. sådant det lyder jämte ändringar, 10 kap. 1 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1062/2006, 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 925/2003, 12 kap. 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 458/2005, 4 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 364/2004 samt 13 kap. 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1095/2006, och

fogas till 6 kap. nya 1 a och 1 b § som följer:

6 kap.

Tjänster för kompetensutveckling

1 §
Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och förmåner som betalas under tiden för utbildningen

Syftet med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning är att förbättra den vuxna befolkningens yrkesskicklighet och möjligheter att få arbete eller behålla sitt arbete samt att främja tillgången på yrkeskunnig arbetskraft.

Arbetskraftsmyndigheterna skaffar arbetskraftspolitisk vuxenutbildning av utbildningsproducenter med de anslag som anvisats för anskaffning av utbildning under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten. Utbildningsproducenter kan vara sammanslutningar som beviljats tillstånd att ordna yrkesinriktad grund- eller tilläggsutbildning, universitet, yrkeshögskolor eller andra lämpliga utbildningsanordnare.

Den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen är huvudsakligen utbildning som främjar yrkesfärdigheterna. Allmänbildande utbildning kan anskaffas som förberedande utbildning för ett yrke eller en uppgift, om avsaknaden av denna utbildning utgör hinder för att få arbete eller att delta i yrkesutbildning. I syfte att förbättra de praktiska yrkesfärdigheterna kan den utbildning som anskaffas omfatta inlärning i arbetet och praktik. Närmare bestämmelser om anskaffning av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Till den som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning betalas arbetslöshetsförmån under tiden för utbildningen för att trygga försörjningen på det sätt som bestäms i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). En studerande har dessutom rätt till ersättning för uppehälle enligt 10 kap. i denna lag.

I fråga om tid i sysselsättningsfrämjande utbildning som en myndighet i något annat nordiskt land anordnar i landet i fråga tillämpas det som föreskrivs om förmåner vid arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.

1 a §
Högskoleexamen som skaffas i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

Högskoleexamen som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning kan endast anskaffas för grupper av studerande.

Ett villkor för anskaffning av yrkeshögskoleexamen är att en enskild kund som antas till utbildningen tidigare har avlagt examen på minst institutnivå eller att det är fråga om att slutföra en avbruten utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och att detta beräknas kräva heltidsstudier i högst 18 månader.

Ett villkor för anskaffning av högre och lägre högskoleexamen som avläggs vid universitet är att

1) avläggandet av lägre högskoleexamen beräknas kräva heltidsstudier i högst 12 månader,

2) avläggandet av högre högskoleexamen beräknas kräva heltidsstudier i högst 24 månader.

Innan beslut om anskaffning av högskoleexamen fattas ska arbetskraftsmyndigheten begära utlåtande i saken av undervisningsministeriet.

1 b §
Gymnasieutbildning som skaffas i form av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

Gymnasieutbildning får skaffas som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning förutsatt att avsaknaden av studieprestationer eller tidigare framgång i gymnasiestudier uppenbart utgör ett hinder för fullgörandet av yrkesutbildning.

7 kap.

Främjande av sysselsättning med hjälp av sysselsättningsanslag

5 §
Sysselsättningsstöd för tryggande av försörjningen

För stödjande av egna insatser för att skaffa arbete kan enskilda kunder som blir företagare beviljas sysselsättningsstöd för tryggande av försörjningen i form av startpeng.

I syfte att öka arbetsmöjligheterna för deltidsanställda kan arbetstagare som frivilligt övergår från heltidsarbete till deltidsarbete beviljas sysselsättningsstöd som ersättning för inkomstbortfall (deltidstillägg), om arbetsgivaren samtidigt förbinder sig att för motsvarande tid anställa en arbetslös arbetssökande som anvisats av arbets- och näringsbyrån. Om frivillig övergång till alterneringsledighet och om alterneringsersättning bestäms särskilt.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av sysselsättningsstöd enligt 1 och 2 mom. När arbets- och näringsbyrån beviljar stöd enligt 1 och 2 mom. kan den dessutom uppställa villkor för stödet som behövs med tanke på den som ska sysselsättas och syftet med stödet.

7 §
Ordnande av möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete

För en arbetslös arbetssökande som är född 1950 eller därefter tryggas möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering eller utbildning, om hans eller hennes rätt till arbetslöshetsdagpenning upphör på grund av maximitiden när han eller hon har fyllt 57 år men innan han eller hon fyller 60 år.

Om utbildning med stöd av 1 mom. ordnas för en arbetslös arbetssökande, har han eller hon under utbildningstiden rätt till arbetslöshetsdagpenning och ersättning för uppehälle på samma villkor som om han eller hon skulle ha inlett arbetskraftspolitisk vuxenutbildning innan maximitiden för arbetslöshetsdagpenning hade gått ut.

Om en sådan arbetslös som avses i 1 mom. inte kan sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden och lämplig utbildning eller rehabilitering inte kan ordnas för honom eller henne, är hemkommunen skyldig att på anvisning av arbetskraftsmyndigheten för personen ordna möjlighet till arbete i åtta månader (sysselsättningsskyldighet). Kommunen ska ordna möjligheten till arbete så att den som sysselsätts kan påbörja arbetet när maximitiden för arbetslöshetsdagpenning går ut. Kommunen har rätt att få lönesubvention för sådana arbetstagare som arbets- och näringsbyrån anvisat kommunen att sysselsätta på grundval av sysselsättningsskyldigheten.

Arbete som ordnas på grundval av sysselsättningsskyldigheten ska vara heltidsarbete enligt branschens ordinarie arbetstider. För dem som får invalidpension som delpension ordnas deltidsarbete som motsvarar deras arbetsförmåga och som uppfyller det arbetsvillkor som utgör förutsättning för arbetslöshetsdagpenning.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av sysselsättningsskyldigheten och om anmälningar i anslutning till den utfärdas genom förordning av statsrådet.

8 §
Begränsningar i fråga om och upphörande av sysselsättningsskyldigheten

Bestämmelserna i 7 § tillämpas inte, om en person genom att inte ansöka om arbetslöshetsdagpenning eller på annat sätt har föranlett att maximitiden för arbetslöshetsdagpenning inte har gått ut före 57 års ålder enligt 7 § 1 mom.


9 kap.

Arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån

1 §
Syftet med stödjandet av studier

Genom att arbetssökandes frivilliga studier stöds förbättras den vuxna befolkningens yrkesskicklighet och möjligheter att få arbete eller behålla sitt arbete samt tryggas tillgången på yrkeskunnig arbetskraft.

2 §
Allmänna förutsättningar och förmåner

En arbetssökande som har fyllt 25 år och som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetslöshetsförmåner under de förutsättningar som anges i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om

1) arbets- och näringsbyrån har konstaterat att den arbetssökande har behov av utbildning och byrån bedömer att stödjandet av frivilliga studier är det arbetskraftspolitiskt sett mest ändamålsenliga sättet att förbättra arbetssökandens yrkesfärdigheter och möjligheter att få arbete eller behålla sitt arbete,

2) studierna på ett väsentligt sätt anses förbättra möjligheterna till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden,

3) det har överenskommits om studierna i en jobbsökarplan på det sätt som bestäms i 4 §, och

4) övriga villkor som anges i detta kapitel uppfylls.

Bestämmelser om rätten till ersättning för uppehälle under tiden för studierna finns i 10 kap.

3 §
Förutsättningar för studierna

Det som föreskrivs i detta kapitel tillämpas på studier som enligt 2 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas som heltidsstudier, och

1) om vilka det föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (630/1998), lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), yrkeshögskolelagen (351/2003) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller till lägre eller högre högskoleexamen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskola, eller som syftar till att avlägga delar av nämnda examina, samt tilläggsutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar och öppen undervisning vid universitet och yrkeshögskolor,

2) som är annan yrkesinriktad utbildning som anordnas i Finland eller som anordnas utomlands av en utbildningsproducent som är verksam i Finland,

3) om vilka det föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998), i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling, eller

4) om vilka det föreskrivs i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), i det fall att utbildningen ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten och en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas.

Om inte något annat följer av särskilda skäl, tillämpas det som bestäms i detta kapitel på universitetsstudier för avläggande av lägre eller högre högskoleexamen endast när det är fråga om studier som arbetssökanden bedrivit tidigare och som bevisligen har avbrutits minst ett år tidigare.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på studier som arbetssökanden bedrivit tidigare endast om studierna bevisligen har avbrutits minst ett år tidigare. Begräsningen gäller inte studier som inletts under ett anställningsförhållande.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas, när andra villkor uppfylls, också på studier på Åland som motsvarar sådana studier som avses i 1 mom. 1, 2 och 4 punkten.

4 §
Överenskommelse om studier i jobbsökarplan

En överenskommelse om de studier för vilka det ges stöd måste tas in i jobbsökarplanen innan studierna inleds.

Efter att studierna inletts kan det avtalas om understödd utbildning i jobbsökarplanen, om det finns vägande skäl eller om arbetssökanden har inlett studierna i ett anställningsförhållande.

5 §
Stödtid

För studier kan det ges stöd på det sätt som avses i detta kapitel för högst 24 månader per studiehelhet.

Om en arbetssökande för arbets- och näringsbyrån visar upp utbildningsproducentens redogörelse om ett tillfälligt avbrott i studierna och det finns ett giltigt skäl för avbrottet, räknas inte tiden för avbrottet in i maximilängden enligt 1 mom. Redogörelsen ska visas upp för arbets- och näringsbyrån utan dröjsmål efter att studierna avbrutits.

6 §
Den arbetssökandes skyldigheter

Arbetssökanden ska regelbundet delta i undervisningen enligt utbildnings- eller studieplanen.

För att arbetssökanden ska få arbetslöshetsförmån förutsätts framsteg i studierna. Som tillräckliga framsteg i högskolestudier avses att arbetssökanden i genomsnitt får 5,5 studiepoäng per studiemånad för studieprestationer i anslutning till sin examen. I fråga om andra studier förutsätts det att studierna framskrider enligt utbildnings- eller studieplanen.

7 §
Uppföljning av studierna och avbrott i studierna

Arbets- och näringsbyrån följer hur arbetssökanden gör framsteg i studierna på det sätt som överenskommits i jobbsökarplanen.

Om arbetssökanden inte gör tillräckliga framsteg i studierna eller försummar att underrätta arbets- och näringsbyrån om studieframgången på det sätt som överenskommits i jobbsökarplanen, ska arbets- och näringsbyrån besluta att arbetssökandens frivilliga studier inte längre kan stödjas med arbetslöshetsförmån. Rätten till arbetslöshetsförmån upphör då från den tidpunkt då det anses att arbetssökanden inte gjort tillräckliga framsteg i studierna eller den tidpunkt då arbetssökanden borde ha underrättat arbets- och näringsbyrån om studieframgången.

Om arbetssökanden utan godtagbart skäl har uteblivit från utbildning enligt utbildnings- eller studieplanen så att det är uppenbart att arbetssökanden inte kan avlägga de planenliga studierna, eller om arbetssökanden annars på ett väsentligt sätt har försummat studierna, upphör rätten till arbetslöshetsförmånen vid den tidpunkt då frånvaron eller försummelsen börjar.

Innan ett beslut som avses i 2 och 3 mom. fattas, ska arbetssökanden ges tillfälle att bli hörd.

8 §
Den arbetssökandes skyldighet att informera

Den arbetssökande ska för arbets- och näringsbyrån visa upp utbildningsproducentens intyg om antagning till utbildningen, inledande av studierna och ferieperioder under utbildningen.

Arbetssökanden ska dessutom för arbets- och näringsbyrån visa upp en behövlig redogörelse för framstegen i studierna.

Arbetssökanden ska underrätta arbets- och näringsbyrån om sådant tillfälligt avbrott i studierna som avses i 5 § 2 mom. och om avslutande av studierna.

9 §
Utbildningsproducentens informationsplikt

Utbildningsproducenten ska ge arbetssökanden intyg om antagning till utbildningen, inledande av studierna, ferieperioder under utbildningen, framstegen i studierna och tillfälligt avbrott i studierna.

Utbildningsproducenten ska utan dröjsmål underrätta arbets- och näringsbyrån om avslutande av studierna och om de omständigheter som avses i 7 § 3 mom.

För att utbildningsproducenterna ska kunna fullgöra den skyldighet som avses i 2 mom. lämnar arbets- och näringsbyrån dem namnen och personbeteckningarna för de studerande vars studier har ansetts vara sådana studier som avses i detta kapitel.

10 kap.

Ersättning för kostnader för uppehälle

1 §
Rörlighetsunderstöd

Rörlighetsunderstöd kan beviljas som ersättning för flyttningskostnader till ett belopp av högst 700 euro, om den arbetssökande övergår i arbete utanför sin pendlingsregion och

1) har rätt till en sysselsättningsplan med stöd av 5 a kap. 2 §, eller

2) får arbetsmarknadsstöd när han eller hon är arbetslös eller inte har rätt till arbetsmarknadsstöd på grund av omständigheter som nämns i 10 kap. 2 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, på grund av att ansökan om arbetsmarknadsstöd lämnades in för sent eller på grund av sådan jämkning eller minskning av förmåner som avses i 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.


3 §
Rätt till ersättning för uppehälle

Arbetssökande har rätt att få 9 euro per dag i ersättning för uppehälle som ersättning för de resekostnader och övriga kostnader för uppehälle som föranleds av deltagandet i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller i frivilliga studier enligt 9 kap.

Om en arbetssökande deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller i frivilliga studier enligt 9 kap. utanför sin pendlingsregion, betalas i förhöjd ersättning för uppehälle 18 euro per dag. Rätt till förhöjd ersättning för uppehälle har också arbetssökande

1) som inom sin pendlingsregion deltar i utbildning som ordnas utanför hans eller hennes hemkommun,

2) som orsakas inkvarteringskostnader på grund av deltagande i utbildning, och

3) som visar upp ett hyresavtal eller någon annan tillförlitlig utredning om kostnaderna för inkvarteringen.

Rätt till ersättning för uppehälle som betalas per dag för deltagande i utbildning enligt 1 och 2 mom. har också

1) mottagare av arbetslöshetsförmån som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd enligt 8 kap. 1 §,

2) arbetssökande som får arbetslöshetsförmån eller som inte har rätt till arbetslöshetsförmån på grund av omständigheter som nämns i 10 kap. 2 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller på grund av minskad förmån enligt 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som deltar i sådan jobbsökarträning som arbetskraftsmyndigheterna anordnat eller anskaffat och som genomförs som grupptjänst och pågår i minst 5 och högst 20 dagar.

För att den som deltar i arbetspraktik ska ha rätt till ersättning för uppehälle för de dagar som han eller hon deltar i praktiken förutsätts dessutom att rätten till arbetslöshetsdagpenning har upphört på grund av maximitiden eller att han eller hon på basis av arbetslöshet har fått arbetsmarknadsstöd för minst 500 dagar.

5 §
Begränsningar i fråga om ersättning för uppehälle

Arbetssökande som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller i frivilliga studier enligt 9 kap. och som inte får arbetslöshetsförmån har inte rätt att få ersättning för uppehälle.

Till arbetssökande betalas inte ersättning för uppehälle för ferier under utbildningstiden. Förmånen betalas dock för den tid under vilken arbetssökanden under en ferie deltar i inlärning i arbete eller praktik som hör till utbildningen, om inte något annat följer av 1 mom.

6 §
Ersättning för uppehälle enligt prövning

Med iakttagande av vad som i 3 § 1 och 2 mom. bestäms om beloppet av och grunderna för beviljande av ersättning för uppehälle till arbetssökande kan arbets- och näringsbyrån bevilja ersättning för uppehälle för de dagar arbetssökanden deltar i åtgärden

1) till den som deltar i arbetsprövning som ordnas på en arbetsplats och inte får arbetslöshetsförmån,

2) till arbetssökande som deltar i service i form av grupptjänst som kompletterar den offentliga arbetskraftsservicen i enlighet med 3 kap. 1 § 2 eller 3 mom., om åtgärden varar i minst 5 dagar och högst 20 dagar.


12 kap

Bestämmelser om verkställighet av stöd, understöd och förmåner

3 §
Beviljande och utbetalning av ersättning för uppehälle

Ersättning för uppehälle enligt 10 kap. 3 § till den som får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd söks hos Folkpensionsanstalten. Ersättning för uppehälle enligt 10 kap. 3 § till den som får inkomstrelaterad dagpenning söks hos den arbetslöshetskassa vars medlem sökanden är.

Om det inte betalas arbetslöshetsförmån till arbetssökanden, ska ansökan om ersättning för uppehälle enligt 3 § 3 mom. 2 punkten sökas hos Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan, i enlighet med det var arbetssökanden borde ansöka om arbetslöshetsförmånen, om han eller hon hade rätt till den.

Utbetalningen av ersättning för uppehälle upphör från och med den dag arbetssökanden avbryter den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen, de frivilliga studierna enligt 9 kap., en arbetsmarknadsåtgärd enligt 8 kap. 1 § eller jobbsökarträningen. Utbetalningen av ersättning för uppehälle upphör också om det har beslutats att en utbildning ska avbrytas. Den som får ersättning för uppehälle och arbets- och näringsbyrån ska utan dröjsmål underrätta Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan om avbrottet eller avbrytandet.

Bestämmelser om arbets- och näringsbyråns övriga skyldigheter att utlämna uppgifter samt om anmälningar och lämnande av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 §
Tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor

I fråga om ansökan om ersättning för uppehälle, skyldighet att lämna uppgifter, beslut om ersättningar, förvägran av förmån på grund av försenad ansökan, betalningssätt, tillfälligt avbrott eller tillfällig minskning av utbetalningen, utbetalning till någon annan än en studerande, återkrav, preskription av fordringar, kvittning, överföring till annan person, rättelse, korrigering av fel, erhållande och utlämnande av uppgifter samt samboende och boende åtskils gäller vad som bestäms om arbetslöshetsförmåner i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984), om inte något annat bestäms i denna lag.

I fråga om utmätning av ersättning för uppehälle gäller vad som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms om utmätning av grunddagpenning.

5 §
Betalning av ersättning för uppehälle utan beslut

Om Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan betalar ut arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 11 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och mottagaren av arbetslöshetsförmån har rätt att få ersättning för uppehälle, får Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan beslut. Ersättningen för uppehälle betalas då till fullt belopp.

13 kap.

Sökande av ändring

2 §
Sökande av ändring i beslut om ersättning för uppehälle

Med iakttagande av vad som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och i lagen om arbetslöshetskassor föreskrivs om sökande av ändring i beslut som gäller arbetslöshetsförmåner får ändring sökas genom besvär

1) i Folkpensionsanstaltens och arbetslöshetskassans beslut om ersättning för uppehälle,

2) i arbets- och näringsbyråns beslut som gäller sådana förmåner innan utbildningen börjar som avses i 10 kap. 2 § 1 mom.,

3) i sådana beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden som gäller förmåner enligt 1 eller 2 punkten.

En besvärsskrift som gäller arbets- och näringsbyråns beslut ska dock lämnas in till arbets- och näringsbyrån inom den tid som nämns i 12 kap. 1 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

På undanröjande av beslut enligt 1 mom. tillämpas vad som i 12 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om undanröjande av beslut som gäller en arbetslöshetsförmån.

På ärenden som gäller ersättning för uppehälle och förmåner innan utbildningen börjar tillämpas inte vad som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs om utkomstskyddsombudets uppgifter och behörighet.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

I fråga om utbildningsstöd och ersättning för uppehälle för tid i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som pågår vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På beloppet av ersättning för uppehälle tillämpas dock 10 kap. 3 § 1 och 2 mom. i denna lag.

I fråga om sysselsättningsstöd och ersättning för uppehälle enligt prövning för tid i arbetslivsträning som pågår vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På beloppet av ersättning för uppehälle tillämpas dock 10 kap. 3 § 1 och 2 mom. i denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 178/2009
GrUU 27/2009
ShUU 20/2009
AjUB 11/2009
RSv 224/2009

Helsingfors den 22 december 2009

Republikens President
TARJA HALONEN

Arbetsminister
Anni Sinnemäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.