642/2009

Bestämmelser om straff för alkoholbrott finns i 50 a kap. 1―3 § i strafflagen (39/1889).

Bestämmelser om straff för brott vid marknadsföring av alkoholdrycker finns i 30 kap. 1 a § i strafflagen.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt denna lag döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

Den som uppsåtligen

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för alkoholförseelse dömas till böter.

För alkoholförseelse döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

Försök till ett brott som avses i 4 mom. 6 punkten är straffbart.

Bestämmelser om ordningsbot som påföljd för de alkoholförseelser som nämns i 4 mom. 1, 2 och 4 punkten finns i 2 a kap. 9 § 7 mom. i strafflagen och i den förordning som utfärdats med stöd av nämnda 9 §.

Allmänna åklagaren ska innan åtal väcks för en alkoholförseelse enligt 50 a § 4 mom. 9 punkten bereda Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården tillfälle att ge utlåtande, och domstolen ska vid behandlingen av ett sådant ärende ge tillstånds- och tillsynsverket tillfälle att bli hört.

I syfte att förhindra olovlig tillverkning av alkoholdrycker och sprit kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att den som importerar, tillverkar eller saluför för sådan tillverkning lämplig utrustning eller delar till sådan är skyldig att anmäla verksamheten till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och föra bok över verksamheten.

På ställen som avses i 1 mom. får ägaren, arrangören eller en ordningsvakt inte tillåta förtäring av alkoholdrycker eller servera alkoholdrycker utan tillstånd.

Polisen får frånta en person alkoholdrycker i ett öppet eller öppnat kärl som denne enligt denna lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den annars har rätt att inneha och förstöra dem, om personen i fråga förtär dryckerna i strid med 58 § 1 mom. eller på en offentlig plats i strid med 58 § 2 mom.

Polisen får också frånta en person alkoholdrycker som denne innehar och förstöra dessa, om personen i fråga har gjort sig skyldig till en förseelse som avses i 50 a § 4 mom. 4 punkten och värdet av alkoholdryckerna är obetydligt.

Bestämmelserna i 23 § 3 mom. i polislagen (493/1995) om omhändertagande av egendom ska tillämpas på fråntagande och förstöring av alkoholdrycker som sker enligt 1 och 2 mom.

Om någon har förtärt alkoholdrycker i strid med det förbud som nämns i 58 § 1 mom., har ägaren till en lokal, rörelse eller något annat ställe som avses i paragrafen eller den som är anställd hos ägaren eller också arrangören eller en ordningsvakt rätt att frånta honom eller henne ämnet jämte kärlet och bevisligen förstöra det.

Påträffas hos en berusad när denne grips alkoholdrycker eller något annat alkoholhaltigt ämne som han eller hon enligt denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den annars har rätt att inneha, får dryckerna eller ämnet fråntas honom eller henne. Genom förordning av statsrådet anges under vilka förutsättningar och på vilket sätt alkoholdrycker och alkoholhaltiga ämnen som fråntagits någon får hållas i myndigheternas förvar eller förstöras.

Påträffas hos den som ska tas in i fängelse eller någon annan sluten anstalt eller som ska tas in i eller som vårdas i en enhet för missbrukarvård alkoholdrycker eller något annat alkoholhaltigt ämne, får anstaltens personal frånta personen i fråga dryckerna eller ämnet och bevisligen förstöra dem.

En anhållningsberättigad tjänsteman får bevisligen förstöra eller låta förstöra sådana alkoholhaltiga drycker eller andra alkoholhaltiga ämnen jämte kärl eller emballage samt sådana råvaror, redskap och utrustningar som får tas i beslag därför att det finns skäl att anta att de kommer att förklaras förverkade och som inte har nämnvärt försäljnings- eller bruksvärde.

Om en person som inte har fyllt arton år på sannolika skäl misstänks för en förseelse som avses i 50 a § 4 mom. 4 punkten, får polisen för att söka en alkoholdryck som personen olagligt innehar undersöka de föremål som personen i fråga för med sig och utsidan av personens kläder, om detta är möjligt utan att inkräkta på den misstänktas personliga integritet på ett kränkande sätt. På protokollföring av undersökningen tillämpas vad som föreskrivs i 23 § 3 mom. i polislagen. Vid undersökningen ska i övrigt bestämmelserna om kroppsvisitation i 5 kap. i tvångsmedelslagen (450/1987) följas.

Om det finns sannolika skäl att misstänka att någon har gjort sig skyldig till lindrigt alkoholbrott enligt 50 a kap. 3 § i strafflagen, får det företas husrannsakan enligt 5 kap. i tvångsmedelslagen i det fordon som personen i fråga använder, i syfte att ta reda på om det finns olagliga alkoholdrycker eller olaglig sprit i fordonet.

Om egendom som kan dömas förverkad har tagits i beslag men gärningsmannen eller ägaren är okänd eller saknar känd vistelseort i Finland, ska personen i fråga genom offentlig stämning kallas att inställa sig vid domstolen en bestämd dag som inte får sättas tidigare än den sjunde dagen från det att stämningen offentliggjordes. Stämningen ska hållas offentligt framlagd i domstolens kansli.

Inställer sig inte den beslagtagna egendomens ägare som instämts i laga ordning att svara i saken och visar ägaren inte laga förfall, avgörs anspråket om egendomens förverkande trots utevaron.