66/2009

Given i Helsingfors den 5 februari 2009

Statsrådets förordning om utredning och mätning av elleveranser

I enlighet med stadsrådets beslut, fattat på föredragning från arbets- och näringsministeriet, föreskrivs med stöd av elmarknadslagen av den 17 mars 1995 (386/1995):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) öppen kraftleverans en elleverans där elförsäljaren till sin kund levererar all den el som denne behöver samt en elleverans där elförsäljaren balanserar skillnaden mellan kundens elproduktion och elanskaffning samt elanvändning och elleveranser genom att leverera den bristande elmängden eller ta emot elöverskottet under respektive timme,

2) fast kraftleverans en elleverans där elförsäljaren till sin kund levererar exakt den elmängd som på förhand har överenskommits för respektive timme,

3) balansansvarig en part på elmarknaden som balanserar skillnaden mellan sin elproduktion och elanskaffning samt elanvändning och sina elleveranser med den balanskraft som balanskraftsenheten har levererat,

4) timvis mätning mätning av elmängden per timme och registrering av mätuppgiften i mätapparaturens minne,

5) typbelastningskurva en beräkningsmodell med hjälp av vilken en elförbrukares timenergi beräknas för balansavräkningen utgående från en uppskattning av årsenergin som distributionsnätsinnehavaren har gjort på basis av elförbrukningen under föregående år,

6) timmätningsapparatur apparatur eller en kombination av apparater som mäter elförbrukningen eller inmatningen av el i nätet per timme och registrerar uppgiften i apparaturens minne, så att uppgiften som registrerats kan läsas ur apparaturens minne via ett kommunikationsnät,

7) jämförelsekurva en timenergiserie med en årsenergi på 10 000 kilowattimmar som distributionsnätsinnehavaren har beräknat för varje typbelastningskurva och tidszon vid energimätningen,

8) årsenergi elförbrukarens uppmätta eller uppskattade elförbrukning under ett år.

2 kap.

Balansansvar

1 §
Balansansvar

En part på elmarknaden ska ha en öppen elleverantör. En öppen leverantör ska för sin öppna kraftleverans till en part på elmarknaden utse en balansansvarig, vilken genom förmedling av leverantörens öppna kraftleverans eller en obruten kedja av öppna kraftleveranser som sträcker sig till denna part balanserar partens elanskaffning och elleveranser.

Den balansansvarige ska på begäran till balanskraftsenheten meddela kedjan av öppna leveranser för de elmarknadsparters del vilkas balansavräkning denne sköter.

2 §
Utredning av fasta kraftleveranser

Den balansansvarige ska ordna utredningen av fasta kraftleveranser för de elmarknadsparters del vilkas balansansvarige denne är.

Balanskraftsenheten ska ordna utredningen av fasta kraftleveranser i fråga om de fasta kraftleveranser som påverkar elbalanserna mellan de balansansvariga eller sker via elledningar som passerar landets gränser.

3 kap.

Inledning och upphörande av en leverans

1 §
Meddelanden om en öppen kraftleverans

En öppen leverantör, som till sin kund levererar all den el som denna behöver, är skyldig att meddela den som sköter balansavräkningen för den som är andra part i leveransen att en öppen kraftleverans börjar eller att en öppen kraftleverans upphör. Meddelandet ska dessutom göras till distributionsnätsinnehavaren för en part som anslutit sig till distributionsnätet, om denna inte sköter partens balansavräkning. Om den öppna leverantören inte tidigare har levererat el till distributionsnätet i fråga, ska ett meddelande göras också till den som sköter leverantörens egen balansavräkning.

Distributionsnätsinnehavaren är skyldig att till respektive öppna leverantör för ett eldriftsställe förmedla ett meddelande där en annan öppen leverantör underrättar en part som anslutit sig till distributionsnätet om inledandet av sin öppna kraftleverans.

2 §
Meddelanden om en balansåterställande öppen kraftleverans

En öppen leverantör som balanserar en kunds produktion och anskaffning samt användning och leverans av el genom att leverera den mängd el som fattas eller genom att ta emot överskottet varje timme, är skyldig att underrätta den som sköter balansavräkningen i fråga om elbalansen för den som är andra part i leveransen samt balanskraftsenheten om att en öppen kraftleverans börjar och att en öppen kraftleverans upphör.

3 §
Meddelanden om en fast kraftleverans

En part i en fast kraftleverans är skyldig att vid inledningen av ett nytt leveransförhållande till sin balansansvarige meddela de uppgifter om leveransförhållandet som behövs.

En part i en fast kraftleverans är skyldig att innan en fast kraftleverans börjar meddela sin balansansvarige en partsvis specificerad summauppgift om de fasta kraftleveranser som parten har skaffat och levererat samt sin öppna leverantör en summauppgift om de fasta kraftleveranser som parten har skaffat och levererat.

Den balansansvarige är skyldig att till balanskraftsenheten meddela en per balansansvarig specificerad summauppgift om de fasta kraftleveranser som ingår i dennes elbalans och som påverkar elbalanserna mellan de balansansvariga.

4 §
Den öppna leverantörens meddelande om fortsatt leverans i distributionsnätet

Respektive öppna leverantör för en part som anslutit sig till distributionsnätet ska efter att ha mottagit ett meddelande enligt 1 § 2 mom. inom föreskriven tid meddela distributionsnätsinnehavaren, ifall en ny leverans inte kan påbörjas. Meddelandet får göras endast i det fall att den öppna leverantörens gällande visstidsavtal om elförsäljning upphör senare än den dag då en ny leverans enlig uppgift ska börja.

5 §
Distributionsnätsinnehavarens meddelanden till en ny öppen leverantör

En bekräftelse på att leveransen börjar ska av distributionsnätsinnehavaren lämnas till den öppna leverantör som meddelat distributionsnätsinnehavaren att en ny öppen kraftleverans till en part som anslutit sig till distributionsnätet inleds. Distributionsnätsinnehavaren ska också lämna ett meddelande om leveransen inte kan påbörjas på grund av en annan öppen leverantörs gällande elförsäljningsavtal. Distributionsnätsinnehavaren är skyldig att för den nya leverantören bekräfta uppgiften om att en leverans börjar också i det fall att den öppna leverantören, som har ett gällande elförsäljningsavtal med parten, försummar sin informationsskyldighet i fråga om avtalets giltighet. Till bekräftelsen ska fogas en gällande uppskattning av årsenergin vid eldriftsstället.

Distributionsnätsinnehavaren är skyldig att meddela den nya öppna leverantören mätvärdet vid den tidpunkt då leveransen börjar samt att lämna denne en balansenergiprognos och en uppskattning av årsenergin vilka baserar sig på mätvärdet. Om mätapparaturen vid ett eldriftsställe byts ut i samband med byte av öppen leverantör, ska distributionsnätinnehavaren dessutom underrätta den nya öppna leverantören om bytet av mätapparatur.

4 kap.

Balansavräkning

1 §
Den metod som balansavräkningen baserar sig på

Balansavräkningen ska basera sig på timvis mätning. I fråga om minuthandeln med el kan man dock tillämpa en kombination av en annan mätmetod och en typbelastningskurva enligt vad som föreskrivs nedan.

Om en minutförsäljare av el verkar i distributionsnätet som en i 21 § i elmarknadslagen avsedd leveransskyldig minutförsäljare, ska minutförsäljarens elbalans i distributionsnätet basera sig på en saldobalans som fås när de objekt som omfattas av timvis mätning och förfarandet med typbelastningskurva samt distributionsnätsinnehavarens förlustenergi dras av från den el som levererats till distributionsnätet.

2 §
Distributionsnätinnehavarens uppgifter vid balansavräkningen

Distributionsnätsinnehavaren ska organisera balansavräkningen och det informationsutbyte som sammanhänger med den för de öppna kraftleveranserna i distributionsnätet samt organisera den utjämningsberäkning mellan elförsäljarna som tillämpningen av typbelastningskurvor förutsätter.

Distributionsnätsinnehavaren har till uppgift att räkna ut de uppmätta leveransmängderna och de leveransmängder som grundar sig på en kombination av mätning och typbelastningskurva för respektive part i elhandeln som är verksam i distributionsnätet.

För balansavräkningen ska distributionsnätsinnehavaren till balanskraftsenheten meddela summauppgifterna om elmarknadsparternas leveranser som matats in i eller tagits ut ur nätet. Distributionsnätsinnehavaren ska för realiserandet av balansansvaret samt för fakturering meddela till elleverantören de leveranser som har beräknats i samband med balansavräkningen och som gäller parterna på elmarknaden.

3 §
Den balansansvariges uppgifter vid balansavräkningen

Den balansansvarige ska organisera balansavräkningen och det informationsutbyte som sammanhänger med den för stam- och regionnätet, från stamnätet till mätningspunkterna mellan distributionsnätet och ett annat elnät för de öppna kraftleveranser som denne är balansansvarig för samt från stamnätet till distributionsnätet för de parter på elmarknaden som har fast kraftanskaffning eller fasta kraftleveranser och vilkas öppna kraftleveranser denne är balansansvarig för.

Den balansansvarige har till uppgift att utgående från mätuppgifterna beräkna leveranserna till andra parter på stam- och regionnätsnivå från de parter som den balansansvarige ska inbegripa i sin elbalans samt de leveransmängder som grundar sig på mätning och de som grundar sig på en kombination av mätning och typbelastningskurva till de parter som har anslutit sig till distributionsnätet och som har fast kraftanskaffning eller fasta kraftleveranser.

För balansavräkningen ska den balansansvarige till balanskraftsenheten meddela de elanskaffningar som ska räknas in i dennes balans och de öppna leveranser som denne har levererat. Den balansansvarige ska för realiserandet av balansansvaret och för fakturering meddela till elleverantören och elmottagaren de leveranser som har beräknats i samband med balansavräkningen.

Balanskraftsenhetens uppgifter vid balansavräkningen

Balanskraftsenheten har till uppgift att utreda den riksomfattande kraftbalansen samt de balansansvarigas elbalanser på sådant sätt att balansavräkningen resulterar i balansavvikelsen mellan balanskraftsenheten och de balansansvariga samt balansavvikelsen mellan Finland och övriga länder. Balanskraftsenheten ska dessutom till elmarknadsparternas balansansvariga förmedla de summauppgifter om parternas elanskaffningar och öppna leveranser som meddelats av distributionsnätsinnehavare.

Balanskraftsenheten ska meddela den balansansvarige leveranserna mellan enheten och den balansansvarige samt en utländsk part de leveranser som passerar landets gränser.

5 §
Kompletterande skyldigheter

Parterna på elmarknaden är, utöver vad som bestäms i denna förordning, skyldiga att på begäran meddela nätinnehavaren, den som utför balansavräkningen för en part och balanskraftsenheten uppgifter som gäller anskaffning, användning och leveranser av el, om erhållandet av uppgifterna är motiverat med tanke på balansavräkningen eller för att den andra parten ska kunna uppfylla sitt balansansvar. Den balansansvarige är dessutom skyldig att bistå balanskraftsenheten vid korrigeringen av felaktiga balansavräkningsuppgifter, om uppgörandet av den riksomfattande balansavräkningen kräver detta.

5 kap.

Tillämpning av typbelastningskurvor vid balansavräkningen

1 §
Användning av typbelastningskurvor som grund för balansavräkningen

Balansavräkningen för minuthandeln med el ska i fråga om ett eldriftsställe basera sig på en kombination av typbelastningskurva och någon annan mätmetod än timvis mätning, om eldriftsstället inte har utrustats med timmätningsapparatur och ansvaret för eldriftsställets öppna kraftleverans vilar på någon annan elförsäljare än en sådan leveransskyldig elförsäljare som avses i 21 § i elmarknadslagen.

Distributionsnätsinnehavaren fastställer vilken typbelastningskurva som tillämpas på varje eldriftsställe.

2 §
Typförbrukargrupp

De eldriftsställen som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva ska indelas i följande typförbrukargrupper:

1) grupp 1: eldriftsställen som används som stadigvarande bostäder och där elektriciteten huvudsakligen förbrukas för boendeändamål och elförbrukningen uppgår till högst 10 000 kilowattimmar per år,

2) grupp 2: eldriftsställen som används som stadigvarande bostäder och där elektriciteten huvudsakligen förbrukas för boendeändamål och elförbrukningen överskrider 10 000 kilowattimmar per år,

3) grupp 3: andra än till grupp 1 eller 2 hörande eldriftsställen.

Ett eldriftsställe för fastighetsel i en bostadsfastighet ska hänföras till grupp 1, om lägenheterna i fastigheten i det fall att de omfattas av förfarandet med typbelastningskurva huvudsakligen ska hänföras till grupp 1. Annars ska eldriftsstället hänföras till grupp 2.

Distributionsnätsinnehavaren kan byta typförbrukargrupp för ett eldriftsställe högst en gång per år, om syftet med elförbrukningen ändras eller eldriftsställets elförbrukning med minst fem procent överskrider eller underskrider den gräns som nämns i 1 mom. 1 eller 2 punkten.

3 §
Hur en typbelastningskurva som baserar sig på entidsmätning tillämpas på typförbrukargrupperna

På ett eldriftsställe i grupp 1 med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilaga 1.

På ett eldriftsställe i grupp 2 med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilaga 2.

På ett eldriftsställe i grupp 3 med entidsmätning tillämpas en jämförelsekurva som har beräknats på basis av typbelastningskurvan i bilaga 3.

4 §
Hur en typbelastningskurva som baserar sig på tvåtidsmätning tillämpas på typförbrukargrupperna

Balansavräkningen för ett eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva ska basera sig på tvåtidsmätning, om eldriftsstället har tvåtidsmätning av elförbrukningen. Vid tvåtidsmätningen används den tidsfördelning som distributionsnätsinnehavaren på ansvarsområdet i fråga tillämpar.

Distributionsnätsinnehavaren ska räkna ut jämförelsekurvor för varje eldriftsställe som avses i 1 mom. med hjälp av en jämförelsekurva som baserar sig på entidsmätning enligt bilagorna 1―3. Vid denna beräkning omvandlas timenergin i jämförelsekurvan för entidsmätning så att 10 000 kilowattimmar erhålls som årsenergi för jämförelsekurvan för varje tidszon vid tvåtidsmätningen.

5 §
Temperaturkorrigering

Till den del utomhustemperaturen på distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde avviker från den temperatur som har använts som grund för en typbelastningskurva enligt bilaga 2, omvandlas timenergin i typbelastningskurvan för grupp 2 i enlighet med bilaga 4.

När temperaturavvikelsen beräknas ska man använda medelvärdet av de utomhustemperaturer som kl. 9 respektive mätningsdag och föregående dag uppmättes vid den officiella mätpunkten på ansvarsområdet. Distributionsnätsinnehavaren kan tillämpa också en annan metod för temperaturmätning i beräkningen av temperaturavvikelse, om distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde är geografiskt så omfattande att resultatet från en enda mätpunkt inte med tillräcklig exakthet kan beskriva genomsnittstemperaturen på ansvarsområdet eller om det inom ansvarsområdet inte finns en officiell mätpunkt som tillräckligt exakt skulle beskriva genomsnittstemperaturen på ansvarsområdet. Distributionsnätsinnehavaren ska lämna temperaturuppgifterna till elförsäljarna på sitt ansvarsområde, om distributionsnätsinnehavaren vid beräkningen av temperaturavvikelser tillämpar någon annan temperaturkorrigeringsmetod än den som baserar sig på officiella mätpunkter.

Distributionsnätsinnehavaren ska publicera identifikationsuppgifterna för den officiella mätpunkt som används eller en beskrivning av den temperaturkorrigeringsmetod som används som alternativ till officiella mätpunkter.

6 §
Beräkning av timenergin för typförbrukargrupperna

En typförbrukargrupps timenergi ska beräknas i balansavräkningen för varje timme genom att jämförelsekurvans värde multipliceras med förhållandet mellan den uppskattning av årsenergin i kilowattimmar som har gjorts för de eldriftsställen som hör till typförbrukargruppen och 10 000 kilowattimmar. Jämförelsekurvorna tillämpas utgående från uppskattningen av årsenergin för varje tidszon.

I fråga om grupp 2 korrigeras den uppskattning av årsenergin som nämns i 1 mom. innan timenergin beräknas, så att den motsvarar bastemperaturen i bilaga 4 på sådant sätt att uppskattningen av årsenergin multipliceras med förhållandet mellan energin i jämförelsekurvan för mätningsperioden och energin i den temperaturkorrigerade jämförelsekurvan. I fråga om grupp 2 kan uppskattningen av årsenergi också korrigeras med hjälp av distributionsnätsinnehavarens beräkningskoefficient för ansvarsområdet i fråga som har bildats på ett sätt som branschen har kommit överens om. Distributionsnätsinnehavaren ska publicera en beskrivning av den metod som han använt vid beräkningen av timenergier.

Elförsäljarens timenergiinformation om kunderna ska meddelas i balansavräkningen som en summa per typförbrukargrupp.

7 §
Utjämningsberäkning

Distributionsnätsinnehavaren ska årligen i fråga om varje elförsäljares kunder utreda skillnaderna mellan de sammanlagda energimängder som har beräknats och uppmätts i förfarandet med typbelastningskurva (utjämningsberäkning). Summan av dessa skillnader gottgörs och debiteras mellan de elförsäljare som är verksamma i distributionsnätet.

Vid utjämningsberäkningen ska för varje eldriftsställe som omfattas av förfarandet med typbelastningskurva utredas skillnaden mellan den energimängd som baserar sig på den uppmätta elförbrukningen vid eldriftsstället och den, utgående från årsenergin uppskattade, energimängd som används i elbalanserna för varje timme under beräkningsperioden. Gottgörelsen eller debiteringen per eldriftsställe utgörs därvid av summan av de timvisa skillnaderna under beräkningsperioden. Som priset på skillnaden mellan energimängden per varje timme används det pris på den timprodukt i den dagliga handeln som baserar sig på den fysiska elleveransen, vilket i elbörsen bildats inom det finska prisområdet under timmen i fråga.

8 §
Lokal typbelastningskurva

Om en kundgrupps elanvändning i betydande grad avviker från de tidsmässiga variationerna vid elanvändning enligt typbelastningskurvan, kan distributionsnätsinnehavaren ta i bruk en lokal typbelastningskurva för kundgruppen i fråga. När distributionsnätsinnehavaren överväger att ta i bruk en lokal typbelastningskurva, ska denne beakta vad som bestäms i 16 c § 3 mom. i elmarknadslagen.

Distributionsnätsinnehavaren ska senast en månad innan en lokal typbelastningskurva tas i bruk meddela elmarknadsmyndigheten grunderna för hur typbelastningskurvan bestäms samt motiveringar för att den är nödvändig. Samtidigt ska distributionsnätsinnehavaren meddela de elförsäljare som är verksamma på ansvarsområdet och de balansansvariga att en lokal typbelastningskurva tas i bruk.

6 kap.

Mätning av elleveranser i elnätet och i en fastighets interna elnät

1 §
Nätinnehavarens allmänna uppgifter vid mätningen av elleveranser

Nätinnehavaren ska ordna den mätning av elleveranser som ligger till grund för balansavräkningen och faktureringen samt registreringen av mätuppgifterna och anmälandet av dem till parterna på elmarknaden. De mätuppgifter som behövs vid faktureringen ska lämnas till elleverantören per eldriftsställe eller per mätning.

Vid ordnandet av mättjänster ska nätinnehavaren verka för en effektiv och sparsam användning av el i kundernas verksamhet samt främja möjligheterna att styra elförbrukningen.

Nätinnehavaren kan erbjuda mättjänster antingen som eget arbete eller skaffa tjänsterna hos utomstående. Tjänster kan därvid skaffas också hos andra parter inom elhandeln.

2 §
Utrustande av ett eldriftsställe med mätapparatur i elnätet

Ett eldriftsställe som har anslutits till ett distributionsnät ska utrustas med mätapparatur som mäter elförbrukningen. Om elanslutningen omfattar flera eldriftsställen till vilka el säljs via ett elnät, ska varje eldriftsställe separat utrustas med mätapparatur.

Mätapparatur är inte obligatorisk i nätinnehavarens elutrustningar som har anslutits till elnätet och inte i eldriftsställen med huvudsäkringar som är mindre än 3 x 25 ampere, om elförbrukningen vid eldriftsstället kan uppskattas tillräckligt exakt.

3 §
Utrustande av en elproduktionsanläggning med mätapparatur i elnätet

En elproduktionsanläggning som matar in el i elnätet för att överföras via nätet, ska utrustas med mätapparatur. En elproduktionsanläggning som matar in el i elnätet kan dock lämnas utan separat mätapparatur, om anläggningen finns vid ett eldriftsställe med huvudsäkringar som är mindre än 3 x 63 ampere och eldriftsstället har utrustats med mätapparatur som kan mäta både den elmängd som tas ut ur elnätet och den elmängd som matas in i elnätet.

4 §
Allmänna krav på mätapparatur och mätningssystem i elnätet

Mätningen av elförbrukningen och av den småskaliga elproduktionen ska basera sig på timvis mätning samt på fjärravläsning av mätapparaturen (obligatorisk timvis mätning).

Distributionsnätsinnehavaren kan göra avvikelse från obligatorisk timvis mätning vid högst 20 procent av eldriftsställena i distributionsnätet, om det eldriftsställe som omfattas av avvikelsen

1) är utrustat med huvudsäkringar som är högst 3 x 25 ampere,

2) är utrustat med huvudsäkringar som är större än 3 x 25 ampere, elförbrukningen vid eldriftsstället är högst 5 000 kilowattimmar per år och elen till eldriftsstället köps under de villkor som avses i 21 § i elmarknadslagen.

Distributionsnätsinnehavaren ska uppgöra en plan för ordnande av mätningen i distributionsnätet så att kraven i denna paragraf uppfylls. Planen ska tillställas elmarknadsmyndigheten.

5 §
Funktionella krav på timmätningsapparatur och nätinnehavarens datasystem för behandling av mätningsuppgifter i elnätet

Den timmätningsapparatur som installeras på ett eldriftsställe och nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter ska ha minst följande egenskaper:

1) de uppgifter som mätapparaturen registrerat ska kunna läsas ur apparaturens minne via ett kommunikationsnät (fjärravläsningsegenskap),

2) mätapparaturen ska registrera tidpunkterna för när en spänningslös period som överstiger tre minuter börjar och slutar,

3) mätapparaturen ska vara kapabel att ta emot och verkställa eller förmedla vidare sådana kommandon för styrning av belastningen som sänds via kommunikationsnätet,

4) mätuppgifterna samt uppgifterna om spänningslösa perioder ska lagras i nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter i vilket de timvisa mätuppgifterna ska bevaras i minst sex år och uppgifterna om spänningslösa perioder i minst två år,

5) i fråga om mätapparaturen och nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter ska dataskyddet vara säkerställt på behörigt sätt.

Nätinnehavaren ska på särskild beställning av kunden till kundens förfogande ställa timmätningsapparatur med standardanslutning för uppföljning av elförbrukningen i realtid.

6 §
Avläsning av mätapparaturen i elnätet

Mätapparaturen på ett eldriftsställe ska avläsas minst en gång per dygn.

Annan mätapparatur på ett eldriftsställe än timmätningsapparaturen ska avläsas minst tre gånger per år. Distributionsnätsinnehavaren ansvarar för minst en avläsning per år. Distributionsnätsinnehavaren har rätt att uppskatta eldriftsställets elförbrukning utgående från eldriftsställets tidigare elförbrukning, om mätapparaturen är placerad så att nätinnehavaren inte har tillträde till den och kunden inte inom en skälig frist, som nätinnehavaren har ställt, har lämnat nätinnehavaren det avlästa värdet efter att nätinnehavaren begärt uppgift om värdet. Distributionsnätinnehavaren ska offentliggöra en redogörelse för den metod som den tillämpar vid bedömningen av elförbrukningen vid ett eldriftsställe.

Nätinnehavaren kan komma överens med elanvändaren och elleverantören om avläsning av mätapparaturen på ett sätt som kompletterar denna förordning.

7 §
Avläsning av mätapparaturen i elnätet vid byte av elförsäljare

Mätapparaturen ska avläsas vid byte av öppen elleverantör för ett eldriftsställe.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att vid byte av öppen elleverantör utgående från eldriftsställets tidigare elförbrukning uppskatta mätvärdena hos annan mätapparatur än timmätningsapparturen, om kunden inte efter att nätinnehavaren begärt uppgift om avläst värde inom en skälig av nätinnehavaren ställd frist har lämnat nätinnehavaren det avlästa värdet eller om mätapparaturen är placerad så att kunden inte har tillträde till den. Som grund för uppskattningen kan också användas en avläsning av mätapparaturen som har gjorts sedan den öppna elleverantören bytts och som distributionsnätsinnehavaren har utfört innan kunden har fått slutfakturan från den tidigare öppna elleverantören. Distributionsnätinnehavaren ska offentliggöra en redogörelse för den metod som den tillämpar vid bedömningen av elförbrukningen på ett eldriftsställe.

8 §
Kundens rätt att utnyttja uppgifterna om sin egen elförbrukning

Nätinnehavarens kund har utan att betala någon separat ersättning rätt att till sitt förfogande få mätuppgifterna om sin egen elförbrukning vilka nätinnehavaren har samlat från mätapparaturen på kundens eldriftsställe. De uppgifter som timmätningsapparaturen har registrerat ska ställas till kundens förfogande senast när uppgifterna överlämnas eller är färdiga att överlämnas till elleverantören. Uppgifterna lämnas per eldriftsställe eller per mätning i en sådan form som motsvarar det förfarande som allmänt tillämpas inom branschen och av nätinnehavaren.

För att mätuppgifter ska kunna lämnas ut till någon annan part än den som anges i denna förordning krävs kundens samtycke.

9 §
Utrustande av en lägenhet med mätapparatur när elen säljs via en fastighets interna elnät

Separata bostadslägenheter och affärslokaler i en nybyggnad ska utrustas med mätapparatur som mäter elförbrukningen, om el säljs till elanvändare via ett internt elnät i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp. Mätningen av elförbrukningen ska då organiseras så att när elanvändaren vill byta elförsäljare, den elförbrukning som den lägenhetsbaserade mätapparaturen har mätt, på ett enkelt och tekniskt tillförlitligt sätt både kan fogas till och skiljas från den totala förbrukning som uppmätts i fastigheten eller i motsvarande fastighetsgrupp genom utnyttjande av de mätimpulser som mätapparaturen sänder eller dess fjärravläsningsegenskap. Mätningen ska också organiseras så att de kostnader den medför är så små som möjligt för elanvändarna och elförsäljarna.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också på en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp vars interna elnät ändras så att el efter ändringen säljs till elanvändarna via fastighetens interna elnät.

Avvikelse får göras från bestämmelserna i 1 och 2 mom. när det är fråga om

1) fastigheter med bostäder som huvudsakligen används för specialboende,

2) fastigheter med lägenheter som huvudsakligen används för fritidsboende, dock inte en fritidsbostad som är i användning året om samt på en fritidsbostad i en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp som besitts av ett bostads- eller fastighetsaktiebolag och består av flera separata fritidsbostäder,

3) fastigheter som i huvudsak används av sjukhus, åldrings- eller vårdhem, läroanstalt, fängelse, garnison eller en annan inrättning som är i jämförbart bruk,

4) gårdsbrukslägenheter,

5) inkvarteringsrörelser och tidsandelsobjekt,

6) lägenheter eller andra utrymmen med huvudsäkringar som är mindre än 3 x 25 ampere, om lägenhetens eller utrymmets elförbrukning kan uppskattas tillräckligt exakt.

10 §
Avläsning av mätapparatur i en fastighets interna elnät

På avläsningen av mätapparatur som hör till en fastighets eller motsvarande fastighetsgrupps interna elnät tillämpas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 6 och 7 § om avläsning av mätapparatur på ett eldriftsställe som har anslutits till ett distributionsnät och vad som föreskrivs i 8 § om kundens rätt till utnyttjande av uppgifterna om sin egen elförbrukning. En elanvändare har rätt att till sitt förfogande få uppgifterna om den elförbrukning som uppmätts i en lägenhet som elanvändaren besitter också i det fall att faktureringen av elinköpet i elanvändarens fall inte grundar sig på uppmätt elförbrukning.

7 kap.

Tidsfördelningen i fråga om mättjänster i distributionsnät

1 §
Allmän tidsfördelning i fråga om mättjänster

Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda kunderna inom sitt ansvarsområde mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen.

Mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen är

1) mättjänst som baserar sig på timvis mätning,

2) mättjänst för entidsöverföring,

3) mättjänst för tvåtidsöverföring som grundar sig på natt- och dagenergi,

4) mättjänst för säsongöverföring som grundar sig på vintervardagsenergi och annan energi.

2 §
Riksomfattande tidsfördelning i fråga om mättjänster

En distributionsnätsinnehavare kan, om denne så önskar, tillämpa den riksomfattande tidsfördelningen i fråga om mättjänster (mättjänster enligt den riksomfattande tidsfördelningen) som sådan allmän tidsfördelning i fråga om mättjänster som avses i 1 §.

Mättjänster enligt den riksomfattande tidsfördelningen är

1) mättjänst som baserar sig på timvis mätning,

2) mättjänst för entidsöverföring,

3) riksomfattande mättjänst för tvåtidsöverföring vilken grundar sig på natt- och dagenergi; med dagenergi avses den energi som förbrukas alla veckodagar mellan klockan 7 och 22; energi som förbrukas annan tid är nattenergi,

4) riksomfattande mättjänst för säsongöverföring som grundar sig på vintervardagsenergi och annan energi; med vintervardagsenergi avses energi som förbrukas från den 1 november till den 31 mars från måndag till lördag mellan klockan 7 och 22; energi som förbrukas under andra tider är annan energi.

3 §
Lokal tidsfördelning i fråga om mättjänster

Distributionsnätsinnehavaren kan utöver mättjänster med allmän tidsfördelning också erbjuda kunderna inom sitt ansvarsområde mättjänster som grundar sig på lokal tidsfördelning och som till sin struktur avviker från mättjänster enligt den allmänna tidsfördelningen.

8 kap.

Ikraftträdande

1 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2009.

Genom denna förordning upphävs

1) statsrådets förordning av den 18 mars 2004 om tidsfördelning i fråga om mättjänster i eldistributionsnäten (183/2004),

2) handels- och industriministeriets beslut av den 22 juni 1998 om typbelastningskurvor vid utredningen av handeln med el (491/1998) jämte ändringar.

2 §
Övergångsbestämmelser i fråga om balansavräkning

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att fram till den 31 december 2011 i fråga om ett eldriftsställe med huvudsäkringar som är högst 3 x 63 ampere vid balansavräkningen tillämpa förfarandet med typbelastningskurva enligt 5 kap. också i det fall att eldriftsstället har utrustats med timmätningsapparatur, om ingen el köps till eldriftsstället i form av en elprodukt som baserar sig på timvis mätning.

3 §
Övergångsbestämmelser i fråga om mätning av elleveranser i elnätet

Bestämmelserna i 6 kap. 2 § tillämpas på de utebelysningsnät i samhällena som tas i bruk eller för vilka utebelysningscentralerna förnyas efter förordningens ikraftträdande.

Bestämmelserna i 6 kap. 5 § tillämpas på timmätningsapparatur för vars del ett bindande anskaffningsavtal har ingåtts efter det att förordningen trätt i kraft. Andra mätapparaturer än timmättningsapparaturer som är i bruk vid förordningens ikraftträdande samt nätinnehavarens datasystem för behandling av mätuppgifter ska bringas i överensstämmelse med kraven i 6 kap. 3―5 § i fråga om eldriftsställen med huvudsäkringar som är större än 3 x 63 ampere och småskalig elproduktion senast den 31 december 2010 samt i fråga om andra eldriftsställen senast den 31 december 2013. Nätinnehavaren har rätt att under övergångsperioden installera sådan mätapparatur som tagits ur bruk i nya objekt om detta är motiverat ur tekniskekonomisk synpunkt. Nätinnehavaren ska tillåta att kunden under övergångsperioden använder sin egen mätapparatur som är i bruk vid förordningens ikraftträdande, om mätapparaturen uppfyller de tekniska krav som nätinnehavaren ställt. Nätinnehavaren ska uppgöra och inlämna den plan för ordnande av mätningen som avses i 6 kap. 4 § 3 mom. till elmarknadsmyndigheten senast den 31 december 2009. Nätinnehavaren har rätt att under övergångsperioden i planen ställa sådana tekniska krav på mätapparaturen som avviker från varandra i de olika delarna av nätet.

Nätinnehavaren ska se till att dess datasystem för behandling av mätuppgifter överensstämmer med kraven i 6 kap. 8 § senast den 31 december 2013.

4 §
Övergångsbestämmelser i fråga om avläsning av mätapparaturen i elnätet

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att fram till den 31 december 2011 avvika från den avläsningsfrekvens för timmätningsapparatur som föreskrivs i 6 kap. 6 § 1 mom. i fråga om ett eldriftsställe med huvudsäkringar om högst 3 x 63 ampere, om ingen el köps till eldriftsstället i form av en elprodukt som baserar sig på timvis mätning. Distributionsnätsinnehavaren har rätt att under övergångsperioden för balansavräkningen meddela uppgifterna om dylika eldriftsställen som summauppgifter per elförsäljare. Distributionsnätsinnehavaren har dessutom rätt att under övergångsperioden i fråga om dessa eldriftsställen till elförsäljarna för fakturering meddela ett mätvärde som gäller elförbrukningen under en period på högst en månad.

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att fram till den 31 december 2013 avvika från den avläsningsfrekvens för annan mätapparatur än timmätningsapparaturen som anges i 6 kap. 6 § 2 mom.

5 §
Övergångsbestämmelser i fråga om mätning av elleveranser i en fastighets interna elnät

Bestämmelserna i 6 kap. 9 § tillämpas på en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp, där byggnadsarbetet på en nybyggnad har påbörjats på det sätt som avses i 72 § i markanvändnings- och byggförordningen (895/1999) efter denna förordnings ikraftträdande eller, där sådana ändringsarbeten på ett internt elnät som är inriktat på försäljning av el till elanvändarna via fastighetens eller fastighetsgruppens interna elnät har inletts, efter denna förordnings ikraftträdande.

6 §
Övergångsbestämmelser i fråga om tidsfördelningen av mättjänster

Distributionsnätsinnehavaren kan, om denne så önskar, fram till den 31 december 2013 tillämpa den finska normaltid som avses i 12 § 2 mom. i måttenhetsförordningen (371/1992) i fråga om de mättjänster som avses i 7 kap. 1 och 3 §. Om distributionsnätsinnehavaren förfar på detta sätt, ska distributionsnätsinnehavaren informera de kunder som omfattas av tidsfördelningen om förfarandet på lämpligt sätt.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, (32003L0054); EGT nr L 176, 15.7.2003, s. 37

Helsingfors den 5 februari 2009

Näringsminister
Mauri Pekkarinen

Konsultativ tjänsteman
Arto Rajala

Bilagor 1-4

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.