759/2008

Given i Helsingfors den 27 november 2008

Statsrådets förordning om från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning samt kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på det från produktionen frikopplade stöd för svin- och fjäderfähushållning, nedan från produktionen frikopplat stöd, och den kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning, nedan kompensation för strukturförändringar, som beviljas som nationellt stöd till södra Finland enligt 6 § 1 mom. 1 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med:

1) nationellt stöd för svin- och fjäderfähushållning nationellt stöd som är bundet till produktionen och som på basis av antalet djurenheter betalats för svin, hönor, moderhönor, broilrar, moderdjur av köttfjäderfän och övriga köttfjäderfän,

2) den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget den nationella tilläggsdel till kompensationsbidraget som avses i 6 § 3 punkten i stödlagen eller LFA-kompensationsbidragets tilläggsdel i landskapet Åland,

3) stödberättigande hektar den åkerareal som berättigar till kompensationsbidrag eller LFA-kompensationsbidrag i landskapet Åland,

4) generationsväxling överföring av besittningen av en gårdsbruksenhet till en arvinge som avses i 2 kap. 1―3 § i ärvdabalken (40/1965) och som fortsätter med produktionen.

3 §
Införande av nationellt stöd

Från produktionen frikopplat stöd och kompensation för strukturförändringar enligt 10 c―10 g § i stödlagen tas stödåret 2009 i bruk i stödområdena A och B. Stödområdena har angetts i bilaga 1.

Referenskvantiteten för från produktionen frikopplat stöd kan fastställas på ansökan, om driftscentret för den sökandes gårdsbruksenhet ligger inom ett område som berättigar till stöd och det till sökanden som nationellt stöd till södra Finland har betalats nationellt stöd för svin- och fjäderfähushållning i enlighet med 10 c § i stödlagen eller om sökanden är berättigad till en höjning av referenskvantiteten i enlighet med 10 d § i stödlagen på grundval av att det på ett område som berättigar till stöd gjorts en investering i en produktionsbyggnad, hyrts en produktionsbyggnad eller i sökandens besittning återbördats en produktionsbyggnad som varit uthyrd.

4 §
Omräkningskoefficienter

Referenskvantiteten för från produktionen frikopplat stöd beräknas genom att det antal djurenheter som avses i 10 c och 10 d § i stödlagen multipliceras med omräkningskoefficienter.

I stödområdena A och B är omräkningskoefficienten följande:

Djurslag Omräkningskoefficient
Svin 1,00
Hönor och moderhönor 1,00
Broilrar, moderdjur av köttfjäderfän och övriga köttfjäderfän 0,93

I yttre skärgården i stödområdena A och B är omräkningskoefficienterna följande:

Djurslag Omräkningskoefficient
Suggor, galtar och unga avelssvin 1,00
Slaktsvin 1,12
Hönor och moderhönor 1,19
Broilrar, moderdjur av köttfjäderfän och övriga köttfjäderfän 0,93

På Fasta Åland är omräkningskoefficienterna följande:

Djurslag Omräkningskoefficient
Suggor, galtar och unga avelssvin 1,00
Slaktsvin 1,05
Hönor och moderhönor 1,19
Broilrar, moderdjur av köttfjäderfän och övriga köttfjäderfän 0,93
5 §
Yta som ligger till grund för höjningen av referenskvantiteten

När det kalkylerade antalet djurenheter enligt 10 d § i stödlagen fastställs ska som beräkningsgrund användas den inre ytan i en produktionsbyggnad som byggts i enlighet med de byggnadsplaner som utgjort grund för beviljandet av bygglovet. I denna yta inräknas inte

1) personalutrymmen,

2) kontorsutrymmen,

3) maskin- och pannrum och andra utrymmen,

4) foderförråd och andra utrymmen för foderhantering,

5) lastningsutrymmen,

6) områden för utomhusvistelse,

7) andra utrymmen som inte direkt behövs för produktion av djur,

8) utrymme där det fötts upp eller där avsikten är att föda upp sådana djurslag som inte var berättigade till nationellt stöd för svin- och fjäderfähushållning stödåret 2007.

Om det i de fall som avses i 10 d § 1 mom. 2 och 3 punkten i stödlagen inte finns att tillgå en planritning över byggnaden, ska den yta som berättigar till stöd beräknas genom en mätningsförrättning på plats.

Vid beräkning av den stödberättigande ytan används en noggrannhet med hela kvadratmeter i enlighet med den uppdelning enligt byggnadens användningsform och djurslag som anges i bilaga 2.

6 §
Antal djurenheter som utgör grund för höjning av referenskvantiteten

Det antal djurenheter som ska användas vid höjningen av referenskvantiteten beräknas genom att den stödberättigande inre yta i produktionsbyggnaden som berättigar till höjningen multipliceras med djurantalet enligt bilaga 2, och det djurantal som då erhålls omräknas till djurenheter med hjälp av djurenhetskoefficienterna för respektive djurgrupp enligt bilaga 3. På det antal djurenheter som fås på detta sätt tillämpas omräkningskoefficienterna i 4 §.

I fråga om gäss, ankor, slaktade änder och slaktade fasaner kan som grund för höjning av referenskvantiteten en sådan bedömning av sökanden användas som kan betraktas som tillförlitlig och som gäller det antal djurenheter som enligt grunderna för fastställande av det nationella stödet till södra Finland år 2007, vid fortlöpande produktion med iakttagande av gängse produktionssätt, hade berättigat till nationellt stöd. På det antal djurenheter som fås på detta sätt tillämpas omräkningskoefficienterna i 4 §.

Om utredningen av antalet djurenheter inte kan anses vara tillförlitlig, är det möjligt att helt eller delvis avstå från att fastställa höjningen av referenskvantiteten för djurgruppen i fråga.

7 §
Redogörelse för grunderna för ansökan om höjning av referenskvantiteten

Vid ansökan om höjning av referenskvantiteten ska sökanden lämna in en utredning om det antal djurenheter som producerats i den produktionsbyggnad eller en del av den som ligger till grund för höjningen och för vilket nationellt stöd för svin- och fjäderfähushållning år 2006 eller 2007 har betalats i enlighet med 10 c § i stödlagen.

Om det kalkylerade antalet djurenheter enligt 10 d § i stödlagen är mindre än det enligt 10 c § i stödlagen beaktade faktiska antal djurenheter som producerats i byggnaden, ska det faktiska antalet djurenheter användas vid beräkningen av referenskvantiteten.

De produktionslokaler som godkänns som grund för det kalkylerade antalet djurenheter och dimensioneringen av produktionslokalerna ska överensstämma med vad som föreskrivs i de bestämmelser som reglerar minimiyta och utrustningsstandard för respektive djurslag. Sökanden ska vid behov visa upp en redogörelse för att kraven i dessa bestämmelser uppfylls.

8 §
Maximiförhöjning av referenskvantiteten

Referenskvantiteten kan högst höjas med det maximala antal djur som motsvarar det djurantal som tillåts enligt de byggnadsplaner som bygglovet omfattar.

Det maximala djurantalet efter höjningen av referenskvantiteten får inte överstiga det antal som tillåts enligt miljötillståndet.

Om den sökande har meddelats ett myndighetsförbud som begränsar det antal djur som får hållas på gården, får höjning beviljas högst för detta antal.

När det maximala antal av kalkon och slaktsvin som avses i 1―3 mom. beräknas ska omsättningshastigheten i enlighet med bilaga 2 beaktas.

9 §
Hyresavtal som utgör grund för höjning av referenskvantiteten

Om ett hyresavtal som gäller en produktionsbyggnad enligt 10 d § 1 mom. 2 punkten i stödlagen och som utgjort grund för höjning av referenskvantiteten har hävts eller sägs upp innan referenskvantiteten fastställts, fastställs höjningen av referenskvantiteten inte till denna del.

Om ett hyresavtal som gäller en produktionsbyggnad enligt 10 d § 1 mom. 2 punkten i stödlagen och som utgjort grund för höjningen av referenskvantiteten hävs eller sägs upp innan fem kalenderår har förflutit sedan hyresavtalet trädde i kraft, ska den beviljade höjningen av referenskvantiteten dras in.

10 §
Husdjurslägenhet

En gårdsbruksenhet motsvarar de krav som i 10 e § 1 mom. i stödlagen ställs på en husdjurslägenhet om det på gårdsbruksenheten under stödåret bedrivs husdjursskötsel den sista dagen för ansökan om kompensationsbidrag såvida det inte gäller ett sådant kortvarigt avbrott i produktionen som godtas i fråga om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget.

En förutsättning är dessutom att djurtätheten på gårdsbruksenheten är

1) minst 0,4 djurenheter per hektar mark som berättigar till stöd, eller

2) minst 0,2 djurenheter per hektar mark som berättigar till stöd och gårdsbruksenheten har minst 10 djurenheter under hela den period för fastställande av antalet djurenheter som avses i 4 mom., såvida det inte är fråga om ett sådant kortvarigt avbrott i produktionen som godtas i fråga om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget.

Vid beräkning av djurtätheten används antalet djurenheter under det år som föregår stödåret och antalet stödberättigande hektar under stödåret.

Antalet djurenheter för nötkreatur är årsgenomsnittet för det antal djur enligt nötkreatursregistret som är minst sex månader gamla det år som föregår stödåret. I fråga om antalet djurenheter för andra djur används antalet djurenheter för det år som föregår stödåret och som beräknats i enlighet med de beräkningsgrunder som anges i

1) statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2007 (27/2007),

2) jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2007 (250/2007), och

3) jord- och skogsbruksministeriets förordning om ansökningstider och ansökan beträffande nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2007 (35/2007).

På jordbrukarens yrkande kan det djurantal som konstaterats vid tillsynen användas.

Djurantalet omräknas till djurenheter med hjälp av djurenhetskoefficienterna enligt bilaga 3.

11 §
Företag i sammanslutningsform

När antalet djurenheter på gårdsbruksenheten beräknas kan antalet djur på ett företag i sammanslutningsform beaktas på yrkande av sökanden, om företaget inte har ansökt om från produktionen frikopplat stöd eller kompensation för strukturförändringar och om det bestämmande inflytandet inom företaget i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag enligt bolagsavtalet tillkommer en eller flera sådana bolagsmän som ansökt om från produktionen frikopplat stöd och som uppfyller de övriga villkoren för beviljande av stödet, eller i ett aktiebolag tillkommer en eller flera sådana aktieägare som har ansökt om från produktionen frikopplat stöd och som uppfyller de övriga villkoren för beviljande av stödet.

Med bestämmande inflytande i ett aktiebolag avses i denna förordning en sådan andel av aktieinnehavet som tillsammans med jordbrukarens eller hans eller hennes familjeföretagsmedlemmars andelar direkt medför mer än hälften av de sammanlagda rösterna för samtliga aktier i bolaget.

Förutsättningarna som gäller det bestämmande inflytandet ska vara uppfyllda senast den sista dagen för ansökan om kompensationsbidrag det år som föregår stödåret.

Ändras det bestämmande inflytandet, ska en anmälan om detta lämnas till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten på det sätt som föreskrivs i 16 a § i stödlagen om de förutsättningar som gäller bestämmande inflytande inte längre uppfylls. De djurenheter som tillkommit efter en ändring i det bestämmande inflytandet tas inte med i beräkningen av antalet djur på gårdsbruksenheten.

Djur som ägs av ett företag i sammanslutningsform kan räknas till godo för endast en sådan gårdsbruksenhet som under hela stödåret helt och hållet innehas av medlemmar i ett familjeföretag.

12 §
Överföring av besittningsrätt före fastställandet av referenskvantitet

Om besittningsrätten till en hel gård överförs innan referenskvantiteten fastställts och både gårdens förra och gårdens nya innehavare ansöker om fastställande av referenskvantitet, slås ansökningarna ihop och behandlas som en ansökan. Referenskvantiteten fastställs för gårdens nya innehavare.

Om gården i samband med generationsväxling har delats i två eller flera gårdar innan referenskvantiteten fastställts, kan innehavarna av de nya gårdarna ansöka om fastställande av referenskvantitet enligt de andelar som de sökande avtalat eller, när avtal saknas, i lika delar enligt antalet övertagare.

13 §
Överföring av referenskvantitet

En gårds nya innehavare ska visa att besittningsrätten till hela gården överförts genom att till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten lämna in en av Landsbygdsverket fastställd blankett om överföringen samt kopior av köpebrevet, arrendeavtalet eller annan motsvarande utredning.

Om överföringen av besittningsrätten till en hel gård grundar sig på arrendeavtal kan referenskvantiteten överföras endast om arrendeavtalet är en sådan lega av bebyggd brukningsdel som avses i jordlegolagen (258/1966) och det med stöd av arrendeavtalet i utarrenderarens besittning inte lämnats annat än de byggnader och åkerområden som avses i 10 f § 2 mom. i stödlagen. Arrendeavtalet ska dessutom ingås för minst fem kalenderår räknat från den tidpunkt då arrendeavtalet trädde i kraft.

Referenskvantiteten för en gård som är belägen inom stödområde A eller B kan överföras endast till innehavaren av en gårdsbruksenhet som är belägen inom stödområde A eller B.

14 §
Sammanslagning av referenskvantiteter

Om två gårdar sammanslås till en ny gård, kan gårdens nya innehavare ansöka om fastställande av den sammanslagna referenskvantiteten. Referenskvantiteten dras in för en gård vars verksamhet upphör efter sammanslagningen.

Referenskvantiteten för en gård som är belägen inom stödområde A eller B kan sammanslås endast med en referenskvantitet som beviljats för stödområde A eller B.

15 §
Delning av referenskvantitet

Om en gård på grund av generationsväxling delas i två eller flera gårdar efter det att referenskvantiteten fastställts, kan innehavarna av de nya gårdarna ansöka om fastställande av referenskvantitet enligt de andelar som de sökande avtalat eller, när avtal saknas, i lika delar till övertagarna.

När det gäller innehavaren av den nya gården ska det djurantal som den nya gården förfogar över och som ska räknas vid fastställandet av referenskvantiteten beaktas som grund för fastställandet av stödet för sökanden från och med den dag då överföringen av besittningen sker. Djurantalet omräknas till djurenheter med hjälp av djurenhetskoefficienterna enligt bilaga 3.

Referenskvantiteten för en gård som är belägen inom stödområde A eller B kan överföras endast till innehavare av delar av gårdar som är belägna inom stödområde A eller B.

16 §
Inverkan av tillsynen

Om fastställande av referenskvantitet söks på basis av ett sådant antal djurenheter som är föremål för tillsyn, kan referenskvantiteten fastställas endast till den del tillsynen har genomförts.

17 §
Kompensation för strukturförändringar

Kompensation för strukturförändringar kan beviljas på ansökan antingen för stödåren 2009 och 2010 eller för stödåren 2010 och 2011. Förutsättningarna för utbetalning av kompensation för strukturförändringar prövas vartdera året separat.

Den sökande anses bedriva jordbruk om han bedriver sådan verksamhet som avses i 2 § 14 punkten i stödlagen under hela stödåret eller kravet i 9 § 2 mom. 1 punkten i stödlagen fram till den 30 september under stödåret.

Om det konstateras att sökanden har upphört med att bedriva sådant jordbruk som avses i stödlagen, beviljas inte kompensation för strukturförändringar för stödåret i fråga och inte för därpå följande stödår.

Kompensation för strukturförändringar kan inte beviljas om den sökande:

1) upphör med att bedriva jordbruk i enlighet med lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) eller annars upphör med att bedriva jordbruk under stödåret, eller

2) inte innehar en åker under den tid som anges i 2 mom. och bedrivandet av jordbruk skulle ha förutsatt innehav av åker.

Om det till den sökande i samband med en överföring av besittningsrätten till en hel gård, överförs en referenskvantitet efter det att kompensation för strukturförändringar beviljats, ska referenskvantiteterna inte sammanslås.

Om en generationsväxling sker innan kompensation för strukturförändringar har betalats till någon del, kan kompensationen för strukturförändringar fastställas för och beviljas gårdens nya innehavare.

18 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 27 november 2008

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Äldre regeringssekreterare
Katri Valjakka

Bilaga 1

REGIONINDELNING FÖR NATIONELLT STÖD TILL SÖDRA FINLAND

Område A

Askola, Aura, Borgnäs, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Koski, Kouvola1), Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Loimaa, Lojo2), Lovisa, Lundo, Marttila, Masku4), i Mynämäki kommun före detta Mietoinen kommun, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pukkila, Pöytyä5), Reso, Rusko6), Salo7), Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Väståboland3) samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Ingå, Kimitoön, Nådendal8), Pernå, Sagu, S:t Karins och Åbo.

Område B

Akaa, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Janakkala, Jockis, Jomala, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till område C1, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kjulo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kumlinge, Kumo, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luumäki, Luvia, Mariehamn, Miehikkälä, Mynämäki9), Mäntsälä, Mäntyharju, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raseborg10), Raumo, Riihimäki, Saastamala, Saltvik, Sottunga, Sund, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Valkeakoski, Vehmaa, Vesilahti, Villmanstrand, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Ylöjärvi11) och Ypäjä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Ingå, Nådendal, Sagu, S:t Karins, Väståboland och Åbo.

Skärgårdsområden

Yttre skärgården

Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga, i Väståboland stad före detta Iniö kommuns område och Vårdö samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Borgå, Gustavs, Hammarland, Ingå, Kimitoön, Lemland, i Masku kommun före detta Lemu kommuns område, Nystad, i Nådendal stad före detta Nådendal stads område, Pernå, Sagu, Salo, S:t Karins12), Tövsala och Åbo.

Inre skärgården

De genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i följande kommuner: Hartola, Joutseno, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kouvola, Kuhmoinen, Orivesi, Padasjoki, Pälkäne, Sysmä och Tavastehus.

Fasta Åland

Eckerö, Finström, Geta, Jomala, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sund samt dessutom de genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet särskilt angivna delområdena i kommunerna Hammarland och Lemland.


1) Frånsett före detta Anjalankoski, Jaala, Kuusankoski och Valkeala kommuner, som hör till delområde B.

2) Frånsett före detta Sammatti kommun, som hör till delområde B.

3) Frånsett före detta Houtskärs, Korpo och Nagu kommuner, som hör till delområde B, samt före detta Iniö kommun, som hör till skärgårdsområdet.

4) Frånsett före detta Villnäs kommun, som hör till delområde B, samt före detta Lemu kommun, som hör till delområde B och till skärgårdsområdet.

5) Frånsett före detta Yläne kommun, som hör till delområde B.

6) Frånsett före detta Vahto kommun, som hör till delområde B.

7) Frånsett före detta Halikko, Kisko och Suomusjärvi kommuners område, som hör till delområde B, samt före detta Halikko och Finby kommuners område, som hört till yttre skärgården

8) Frånsett före detta Rimito, Merimasku och Velkua kommuner, som hör till delområde B, samt Nådendal stad, som hör till delområde B och till skärgårdsområdet.

9) Frånsett före detta Mietoinen kommun, som hör till delområde A.

10) Frånsett före detta Karis och Pojo kommuner, som hör till delområde A.

11) Frånsett före detta Kuru kommun, som hör till delområde C.

12) Frånsett före detta Pikis kommun, som hör till delområde A.

Bilaga 2

KALKYLERADE DJURANTAL
Byggnader för fjäderfä Djur (st) /kvadratmeter
Burhönshus,
en burvåning 5,5
två burvåningar 11
tre burvåningar 17
fyra burvåningar 22
fem burvåningar 28
sex burvåningar 33
Golvhönshus 6,5
Flervåningssystem för frigående hönor 16
Uppfödningsstall för broilrar 18,5
Uppfödningsstall för kalkoner 4(*
Svinstall Djur Djur (st)/kvadratmeter
Slaktsvinsstall slaktsvin 1,00 (*
Grisningsstall, inte vidareuppfödning suggor 0,18
Svinstall med integrerad produktion, grisning och uppfödning suggor 0,18
slaktsvin 1,00 (*
grisningsavdelning suggor 0,22
avdelning för sinsuggor, liggbås suggor 0,40
avdelning för sinsuggor, lösdriftsstall suggor 0,25
betäcknings- eller semineringsavdelning suggor 0,50

(* omsättningshastigheten beaktas enligt följande:

Kalkoner 2,5 uppfödningsomgångar/år

Slaktsvin 3,0 uppfödningsomgångar/år.

Bilaga 3

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER
Djurenhet = de
de
Dikor 1
Dikokvigor, över 2 år 1
Dikokvigor 8 mån.―2 år 0,6
Tjurar och stutar, över 2 år 1
Tjurar och stutar, 6 mån.―2 år 0,6
Tackor 0,15
Hongetter 0,48
Suggor, galtar 0,7
Hönor (inklusive moderhönor) 0,013
Broilrar 0,0053
Moderdjur av broiler 0,025
Moderdjur av gås, anka och kalkon 0,026
Moderdjur av and och fasan, hägnade 0,013
Hästar
- avelsston (hästar och ponnyer) 1
- finska hästar, minst 1 år 0,85
- 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer 0,6

BILDANDE AV DJURENHETER I FRÅGA OM SLAKTSVIN, UNGA AVELSSUGGOR OCH AVELSGALTAR, KALKONER, GÄSS OCH ANKOR SAMT HÄGNADE ÄNDER OCH FASANER

13 slaktade slaktsvin 1 de
13 unga suggor eller galtar som sålts som avelsdjur 1 de
223 slaktade kalkoner 1 de
325 slaktade gäss 1 de
585 slaktade ankor 1 de
1 375 slaktade hägnade änder 1 de
1 375 slaktade hägnade fasaner 1 de

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.