1476/2007

Given i Helsingfors den 28 december 2007

Lag om strukturstöd till jordbruket

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syften

Syftet med denna lag är att i enlighet med principerna för hållbar utveckling utveckla jordbrukets verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft genom att främja jordbruksproduktionens effektivitet och kvalitet.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på stöd som beviljas för förbättring av jordbrukets struktur och finansieras med Europeiska gemenskapens och motsvarande nationella medel eller i sin helhet med nationella medel.

Denna lag tillämpas dock inte på stöd eller ersättningar som beviljas jordbrukare för upphörande med produktionsverksamhet. Lagen tillämpas inte heller på stöd som finansieras med medel från Europeiska gemenskapens strukturfonder eller från Europeiska fiskerifonden.

I fråga om stöd som beviljas för första gradens förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter samt för utvidgande av gårdsbruksenheters verksamhet till att omfatta också annat än jordbruk gäller lagen om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006). I fråga om stöd som beviljas för att förbättra renhushållningens och naturnäringarnas struktur gäller lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000) samt skoltlagen (253/1995).

3 §
Förhållande till Europeiska gemenskapens lagstiftning

Denna lag tillämpas på beviljande, betalning, övervakning, inspektion och återkrav av stöd som Europeiska gemenskapen delfinansierar, om inte något annat följer av Europeiska gemenskapens lagstiftning.

Vid beviljande av stöd tillämpas vad som i Europeiska gemenskapens lagstiftning föreskrivs om förutsättningarna och begränsningarna när det gäller beviljande av statligt stöd inom jordbrukssektorn.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om tillämpning av Europeiska gemenskapens lagstiftning om statligt stöd på stödsystem som avses i denna lag. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om införandet och varaktigheten av stödsystemet i enlighet med Europeiska gemenskapens lagstiftning om strukturstöd som medfinansieras av Europeiska gemenskapen eller helt finansieras med nationella medel och inom ramen för de medel som i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond anvisats för finansieringen av stödsystemet.

4 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) jordbruk åkerbruk, boskapsskötsel och annat hållande av produktionsdjur, växthusproduktion, trädgårds- och plantskoleodling, pälsdjursuppfödning, hästhushållning, renhushållning, biodling, yrkesmässig jakt, bär- och svampplockning samt annan produktion av produkter som avses i bilaga I till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

2) gårdsbruksenhet en produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader med mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig samt förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller arrende,

3) åtgärd som stöds verksamhet som har samband med etablering eller bedrivande av jordbruk och för vilken stöd har sökts eller beviljats,

4) investering uppförande, utvidgande, grundlig reparation eller förvärv av en byggnad, konstruktion eller anläggning samt annat förvärv av materiella eller immateriella anläggningstillgångar,

5) offentligt stöd finansiering som beviljats av Europeiska gemenskapen, staten eller ett annat offentligt organ eller någon annan förmån med ett värde som kan bestämmas i pengar,

6) stöd finansiering som i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond anvisas för förbättring av jordbruksstrukturen och som beviljas som understöd eller räntestöd för räntestödslån eller som en borgensförbindelse på statens vägnar eller en kombination av dessa,

7) stöd i anslutning till lån stöd som beviljas som räntestöd för räntestödslån, som borgensförbindelse på statens vägnar eller som en kombination av dessa,

8) programförvaltningslagen lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006),

9) program ett i enlighet med 7 § i programförvaltningslagen godkänt program som finansieras med Europeiska gemenskapens och nationella medel eller i sin helhet med nationella medel.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om kännetecknen för en funktionellt och ekonomiskt självständig gårdsbruksenhet.

2 kap.

Strukturstöd till jordbruket

5 §
Stödtagare

Stöd kan beviljas fysiska personer och privaträttsliga sammanslutningar som bedriver eller börjar bedriva jordbruk som sin näring på en gårdsbruksenhet (lantbruksföretagare). Dessutom kan stöd beviljas privaträttsliga sammanslutningar av vars delägare eller medlemmar över hälften är fysiska personer och vars syfte är att främja samarbetet mellan delägarna eller medlemmarna i deras produktionsverksamhet inom jordbruket (sammanslutning av lantbruksföretagare).

6 §
Startstöd till unga jordbrukare

Startstöd kan beviljas unga jordbrukare som vid ansökningstidpunkten inte har fyllt 40 år och som första gången börjar bedriva jordbruk som näringsidkare (ung jordbrukare). Om sökanden är en sammanslutning ska bestämmanderätten i sammanslutningen utövas av en eller flera fysiska personer som uppfyller de ovan nämnda kraven.

Startstöd till en ung jordbrukare kan beviljas som lika stora poster eller som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för stödobjektet eller som en kombination av dessa. Stödets form, nivå och maximibelopp kan fastställas utifrån målområdet, produktionsgrenen eller stödets målgrupp med beaktande av de syften som nämns i 1 §, den marknadssituation som råder inom produktionsgrenen och de disponibla medlen för finansiering av stödet. Stödet kan beviljas som understöd eller räntestöd eller som en kombination av dessa.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om verksamhet som stöds med startstöd, om förutsättningarna för bestämmanderätt samt om stödets form och maximibelopp inom de gränser som Europeiska gemenskapens lagstiftning ställer. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om startstödets nivå och om godtagbara kostnader inom de gränser som nämns ovan.

7 §
Investeringsstöd för gårdsbruk

Investeringsstöd för gårdsbruk kan beviljas lantbruksföretagare för utveckling av effektiviteten och kvaliteten i produktionsverksamheten samt till sammanslutningar av lantbruksföretagare för främjande av ovan nämnda syften i delägarnas eller medlemmarnas produktionsverksamhet.

Stöd kan beviljas för nödvändiga och skäliga kostnader i samband med investeringar som avses i 1 mom. Maximibeloppet av de godtagbara kostnaderna kan fastställas med hjälp av investeringsobjektets enhetskostnader. I annat fall kan det förutsättas en utredning om att kostnaderna är baserade på gängse prisnivå.

Investeringsstöd beviljas som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds. Stödet kan fördelas samt stödets form, nivå och maximibelopp fastställas utifrån målområdet, produktionsgrenen, stödets målgrupp eller stödobjektet, med beaktande av de syften som nämns i 1 §, den marknadssituation som råder inom produktionsgrenen och de disponibla medlen för finansiering av stödet. Stödet kan beviljas som understöd, räntestöd eller statsborgen eller som en kombination av dessa.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs, inom de gränser som Europeiska gemenskapens lagstiftning ställer, närmare om verksamhet som stöds med investeringsstöd, om godtagbara kostnader, om investeringsstödets nivå och maximibelopp samt om stödets form. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs närmare om godtagbara enhetskostnader.

3 kap.

Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd

8 §
Förutsättningar som gäller stödtagaren

En fysisk person ska vid ansökningstidpunkten ha fyllt 18 men inte 63 år.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden har tillräcklig yrkesskicklighet för den företagsverksamhet som stöds. Ytterligare en förutsättning är att den företagsverksamhet som stöds är av väsentlig betydelse för sökandens utkomst. Härvid granskas hur stor andel företagsinkomsterna utgör av sökandens sammanlagda årsinkomster.

Om sökanden är en lantbruksföretagare som utgör en sammanslutning är en förutsättning för beviljande av stöd att bestämmanderätten i sammanslutningen innehas av en eller flera fysiska personer som uppfyller de i 1 och 2 mom. nämnda kraven. Om sökanden är en ung jordbrukare är en förutsättning att denne förbinder sig att inom 36 månader efter att stödet beviljats uppfylla kravet på yrkesskicklighet eller till denna del kravet på bestämmanderätt. Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare är en förutsättning att sammanslutningens alla delägare eller medlemmar uppfyller de i 1 och 2 mom. angivna kraven eller i dessa avseenden kraven på bestämmanderätt.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de krav som gäller sökandens yrkesskicklighet och utkomst samt bestämmanderätten.

9 §
Förutsättningar som gäller gårdsbruksenhetens läge och besittningen av den

En gårdsbruksenhet som stöds ska vara belägen i Finland och, om det är fråga om programbaserat stöd, inom programmets tillämpningsområde. Om sökanden är en sammanslutning ska denna ha sin hemort inom Europeiska gemenskapen.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden, i egenskap av ägare eller arrendator, besitter den gårdsbruksenhet som stöds. Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare och stöd söks för en delägares eller medlems räkning, är en förutsättning att delägaren eller medlemmen på det sätt som avses ovan besitter den gårdsbruksenhet som stöds. Om två eller flera aktörer gemensamt besitter den gårdsbruksenhet för vilken investeringsstöd söks kan stöd beviljas om de ansöker om stödet gemensamt och om minst en tredjedel av gårdsbruksenheten är i en sådan lantbruksföretagares besittning som uppfyller förutsättningarna enligt 8 §.

Om den del av en gårdsbruksenhet för vilken ansöks om stöd för bygginvestering eller vilken har en väsentlig betydelse för den företagsverksamhets kontinuitet som stödet avser, är i sökandens besittning i enlighet med ett arrendeavtal eller ett avtal om delning av besittningen, är en förutsättning för stödet att den avtalsenliga rättten har registrerats. Arrenderätten ska dessutom vara överförbar till tredje person utan att fastighetsägaren hörs och gälla i minst tio år.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om de förutsättningar som gäller gårdsbruksenhetens läge och besittningen av den.

10 §
Förutsättningar som gäller företagsverksamhet som stöds

Företagsverksamhet som stöds ska ha förutsättningar för kontinuerlig lönsamhet. Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare ska bedömningen av förutsättningarna utsträckas till medlemmarnas eller delägarnas företagsverksamhet. Om ansökan gäller startstöd till en ung jordbrukare ska vid bedömningen av förutsättningarna dessutom beaktas annan företagsverksamhet som bedrivs på den gårdsbruksenhet som stöds.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om grunderna för bedömning av förutsättningarna för företagsverksamhet.

11 §
Affärsplan

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden lägger fram en plan för företagsverksamheten (affärsplan). Affärsplanen ska innefatta de förutsättningar som nämns i 8―10 § och uppgifter om den åtgärd som stöds. Dessutom ska i affärsplanen, i en omfattning som är ändamålsenlig med beaktande av åtgärden, nämnas också målsättningarna för företagsverksamheten och hur målen ska nås samt tas in en bedömning av verksamhetens utveckling.

Av affärsplanen ska framgå vilka åtgärder som vidtas i syfte att uppfylla de åtaganden som avses i 8 § 3 mom.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om affärsplanens innehåll.

12 §
Gårdbruksenhetens produktionsförhållanden

En förutsättning för beviljande av stöd är att man på den gårdsbruksenhet som stöds iakttar sådana för produktionsgrenen gällande obligatoriska krav som följer av Europeiska gemenskapens och nationell lagstiftning om miljö, hygien och djurs välbefinnande. Sökanden kan åläggas att redogöra för hur kraven iakttagits.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om redogörelsen för hur kraven iakttagits.

13 §
Förutsättningar som gäller åtgärder som stöds

Investeringsstöd för gårdsbruk beviljas inte för åtgärder som redan inletts. Startstöd till en ung jordbrukare kan emellertid beviljas inom 18 månader efter etableringen av jordbruket.

Om en åtgärd som stöds förutsätter att myndighetstillstånd utverkas måste ett sådant tillstånd uppvisas innan stöd beviljas.

Om en åtgärd som stöds innefattar en bygginvestering ska sökanden dessutom lägga fram en byggnadsplan varav det framgår hur funktionell, lämplig och miljöanpassad investeringen är.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om situationer där en åtgärd anses vara inledd samt om byggnadsplanens innehåll. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan föreskrivas om tekniska, ekonomiska och funktionella samt säkerhets- och miljörelaterade omständigheter som gäller en bygginvestering.

14 §
Förutsättningar som gäller stödets finansiering och belopp

En förutsättning för beviljande av stöd är att i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond har anvisats bevillningsfullmakt eller anslag för ändamålet.

Stöd kan inte beviljas till den del som andelen offentligt stöd av de godtagbara kostnaderna för en åtgärd överskrider det i Europeiska gemenskapens lagstiftning fastställda maximibeloppet för offentligt stöd. När det är fråga om programbaserat stöd får den offentliga finansieringens andel av stödet inte överskrida maximibeloppet av den programenliga offentliga finansieringen.

Sökanden ska lägga fram en utredning om den privata finansiering som används för genomförandet av åtgärden. Som finansiering kan utöver betalning i pengar godkännas vederlagsfria arbets- eller produktionsinsatser.

Stöd beviljas inte för bygginvesteringar om ansökan avser ett stödbelopp på högst 5 000 euro. När det gäller andra åtgärder är motsvarande belopp 2 000 euro.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om vederlagsfria arbets- och produktioninsatser som privat finansiering.

15 §
Val av åtgärder som stöds

Inom de gränser som nämns i 14 § 1 mom. beviljas stöd i första hand för åtgärder som avsevärt främjar syften som nämns i 1 § och, om stödet ingår i ett program, för sådana syften som anges i programmet.

Om ansökan gäller investeringsstöd för gårdsbruk kan följande omständigheter beaktas när man väljer vilka åtgärder som ska stödjas:

1) faktorer som inverkar på de ekonomiska förutsättningarna för den företagsverksamhet som stöds,

2) åtgärdens inverkan på lönsamheten av den företagsverksamhet som stöds,

3) åtgärdens inverkan på den stödtagande gårdsbruksenhetens produktionsförhållanden i fråga om arbetsmiljön och ett hållbart utnyttjande av naturtillgångar samt djurs välbefinnande.

Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare ska bedömningen av de grunder som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten utsträckas till medlemmarnas eller delägarnas företagsverksamhet.

Om ansökan gäller startstöd till en ung jordbrukare ska valet av vilka åtgärder som stöds göras med tillämpning av 2 mom. 1 punkten.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om grunderna för valet av åtgärder som stöds.

4 kap.

Särskilda förutsättningar för stöd i anslutning till lån

16 §
Kreditgivare

Stöd i anslutning till lån kan beviljas för lån av en kreditgivare som Landsbygdsverket godkänt i enlighet med 52 §.

17 §
Förutsättningar för beviljande av räntestöd

Räntestöd kan beviljas inom ramen för den bevillningsfullmakt för räntestödslån som årligen fastställs i statsbudgeten, då

1) lånetiden är högst 30 år,

2) totalräntan högst motsvarar räntan på sådana lån med normala villkor som kreditgivaren beviljat för liknande ändamål, inklusive extra kostnader för beviljande och skötsel av räntestödslån, och då

3) lånebeloppet inte helt täcker de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds (räntestödslån).

Räntestödet är fyra procentenheter. En förutsättning är emellertid att låntagaren betalar minst en procents årlig ränta på lånet. Räntestöd beviljas inte för sådana kostnader för kredit i utländsk valuta som beror på förändringar i valutakurserna.

En förutsättning för beviljande av räntestöd är att kreditgivaren har godkänt det lånebelopp och de lånevillkor som stödansökan avser.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om räntestödslåns maximibelopp och fastställande av stödandelen samt om godkännande av kreditgivarens lånevillkor.

18 §
Förutsättningar för beviljande av statsborgen

Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 80 miljoner euro. Vid beräkningen av nedan nämnda belopp beaktas lån som betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond, då lånen omfattas av statens borgensförbindelse.

Statsborgen kan beviljas som säkerhet för räntestödslån och andra lån med normala villkor, för räntan på sådana lån samt för andra betalningar i enlighet med lånevillkoren. Statsborgens belopp får inte överstiga totalkostnaderna för den åtgärd som stöds.

Statsborgen kan beviljas en sökande som av skäl som sammanhänger med besittningen av en gårdsbruksenhet eller med dess läge eller av andra motsvarande orsaker inte har tillräckliga säkerheter för att få lån. Statsborgen beviljas inte om sökanden förfogar över annan egendom som kan användas som säkerhet.

En förutsättning för beviljande av statsborgen är att den inte är förenad med betydande risker och att motsäkerhet ställs för borgen. Motsäkerheten behöver inte vara betryggande. Ytterligare en förutsättning är att kreditgivaren ger ett positivt utlåtande om de uppgifter som i stödansökan framförs om lånet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om statsborgens maximibelopp, om fastställande av statsborgens stödandel, om motsäkerhet samt om bedömning av de risker som är förenade med statsborgen.

5 kap.

Stödvillkor

19 §
Tiden för genomförande av åtgärder

En åtgärd som stöds ska i sin helhet genomföras inom två år efter att stödet beviljats. En kortare frist kan dock sättas ut för genomförandet av åtgärden, om detta är motiverat med hänsyn till det sätt på vilket åtgärden genomförs eller verksamhetens art. Om stöd för anskaffning av lösöre har beviljats i samband med en bygginvestering och anskaffningen inte kan göras innan bygginvesteringen slutförts, ska fristen räknas från det att bygginvesteringen är slutförd.

Arbetskrafts- och näringscentralen kan på ansökan som har gjorts innan fristen gått ut förlänga den frist som avses i 1 mom. En förutsättning är att genomförandet av den åtgärd som stöds har inletts inom den frist som nämns i 1 mom. och att det finns något godtagbart skäl att förlänga fristen. Fristen kan förlängas två gånger för högst ett år i sänder.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om frister för genomförande av åtgärder som stöds.

20 §
Villkor för användning av stöd

I fråga om användning av stöd för köp av varor och tjänster samt för upplåtande på entreprenad gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling (348/2007). Stödtagaren ska lägga fram en utredning om att köpet har skett på det sätt som den nämnda lagen förutsätter.

Objektet för en investering som stöds får inte varaktigt eller i betydande grad användas för andra ändamål än den företagsverksamhet som stödet avser innan fem år har förflutit från betalningen av den sista stödposten och, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Om ägande- eller besittningsrätten till objektet för den investering som stöds överlåts på någon annan före utgången av den ovan nämnda fristen, ska stödtagaren före överlåtelsen utverka arbetskrafts- och näringscentralens tillstånd. En förutsättning för tillståndet är att mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd och att karaktären av den företagsverksamhet som stöds inte förändras väsentligt.

Den företagsverksamhet som stöds får inte läggas ned eller inskränkas väsentligt innan fem år har förflutit från betalningen av den sista posten av ett stöd i form av understöd och, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Om ägande- eller besittningsrätten till den företagsverksamhet som stöds överlåts på någon annan före utgången av den ovan nämnda fristen, ska stödtagaren före överlåtelsen utverka arbetskrafts- och näringscentralens tillstånd. En förusättning för tillståndet är att mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd och att karaktären av den företagsverksamhet som stöds inte förändras väsentligt.

Som en överlåtelse enligt 2 och 3 mom. betraktas inte att objektet för den investering eller företagsverksamhet som stöds övergår genom arvsrättsligt fång eller generationsväxling i samband med att stöd betalats för avstående från jordbruk eller stöd beviljats för etablering av jordbruk.

21 §
Bokföringsskyldighet

Stödtagaren ska föra bok över en åtgärd som stöds. Bokföringen ska ordnas som en del av stödtagarens bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) på så sätt att bokföringen av åtgärden utan svårighet kan identifieras och avskiljas från den övriga bokföringen.

Om stödtagaren är en person som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) ska som tillräcklig bokföring över den åtgärd som stöds betraktas vad som krävs i fråga om stödtagarens övriga bokföring för att beskattning ska kunna verkställas. Bokföringen ska då ordnas så att kostnaderna för åtgärden utan svårighet kan identifieras och avskiljas från den övriga bokföringen.

Stödtagaren ska förvara bokföringsmaterialet om den åtgärd som stöds så som föreskrivs i 2 kap. 9 och 10 § i bokföringslagen. Om det är fråga om stöd som ingår i ett program som delfinansieras av Europeiska gemenskapen ska material som anknyter till bokföringen förvaras minst tre år efter att Europeiska gemenskapernas kommission programenligt har betalat gemenskapens sista finansieringsandel.

22 §
Upplysnings- och biståndsskyldighet

Stödtagaren är skyldig att till arbetskrafts- och näringscentralen lämna riktiga och tillräckliga uppgifter om en åtgärd som stöds, hur åtgärden framskrider och hur stödet används.

Stödtagaren ska utan dröjsmål underrätta arbetskrafts- och näringscentralen om förändringar i stödtagarens ställning eller verksamhet eller den åtgärd som stöds och som kan inverka på förutsättningarna för betalning av stöd eller leda till återkrav av stöd.

Stödtagaren är skyldig att biträda den som utför en inspektion som avses i 44 § genom att utan ersättning lämna ut uppgifter som är nödvändiga för att inspektionen ska kunna genomföras och upplysningar som gäller objektet för inspektionen samt vid behov genom att presentera den åtgärd som stöds.

6 kap.

Särskilda villkor för stöd i anslutning till lån

23 §
Beviljande av räntestödslån

Kreditgivaren kan bevilja räntestödslån varefter skuldebrevet får undertecknas så snart stödbeslutet har fattats. Lån får dock inte beviljas på villkor som avviker från stödbeslutet. I skuldebrevet ska tas in ett villkor om att de lånevillkor som framgår av stödbeslutet har företräde framför skuldebrevsvillkoren. Stödbeslutet ska fogas till skuldebrevet.

24 §
Lyftande av räntestödslån

Räntestödslån får lyftas innan stödbeslutet har vunnit laga kraft. Lånet får lyftas i högst två poster. Om räntestöd har beviljats för en bygginvestering får räntestödslånet dock lyftas i högst fem poster.

Räntestödslånet eller dess första post måste lyftas inom den frist som nämns i 19 §. Om räntestöd har beviljats för en bygginvestering får räntestödets sista post inte lyftas förrän hela bygginvesteringen har genomförts i enlighet med stödbeslutet. Räntestödslånets sista post måste lyftas inom tre månader efter den i 19 § nämnda fristen.

För att lyfta räntestödslånet eller en lånepost måste stödtagaren utverka tillstånd enligt 38 §. Tillståndet ska uppvisas för kreditgivaren innan lånet lyfts.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om hur lån lyfts.

25 §
Amortering och betalning av ränta på räntestödslån

Räntestödslån ska amorteras halvårsvis eller kvartalsvis i lika stora poster.

Den första amorteringen förfaller till betalning senast den förfallodag som efter ett år först infaller sedan lånet eller den första låneposten lyfts. Om räntestödslånet har beviljats för en bygginvestering förfaller den första amorteringen emellertid senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter att lånet eller den första låneposten lyfts. Ränta ska betalas halvårsvis eller kvartalsvis från och med den dag då lånet eller varje lånepost lyfts.

Kreditgivaren och stödtagaren kan avtala om extra amorteringar, hur dessa påverkar återstående amorteringar samt om förtida återbetalning av hela lånet.

Kreditgivaren kan bevilja uppskov med amorteringar om detta är nödvändigt på grund av stödtagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. Uppskov kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst fem år. Till följd av uppskov kan lånetiden förlängas inom den i 17 § 1 mom. nämnda maximitiden eller de återstående amorteringarna höjas.

26 §
Villkor för statsborgen

Statsborgen beviljas som fyllnadsborgen. Stödtagaren ska utverka tillstånd enligt 38 § för att lyfta lån eller låneposter med borgen. Tillståndet ska uppvisas för kreditgivaren innan lånet lyfts.

Statsborgen träder i kraft efter att lånet eller dess första post har lyfts, den engångsavgift som avses i 55 § 1 mom. har betalats och motsäkerhet ställts. Borgensförbindelsen är inte bindande för staten om de åtgärder som nämns ovan inte har genomförts inom två år efter att statsborgen beviljats eller om de villkor som nämns i 27 § inte iakttas.

Utöver vad som i denna lag föreskrivs om statsborgen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999). På preskription av statsborgen tillämpas dock inte 19 § 3 mom. i den nämnda lagen.

27 §
Överföring av lån och ändring av lånevillkor

Lån som stöds får överföras på någon annan kreditgivare som godkänts i enlighet med 52 §. Lånet får överföras på en annan stödtagare om arbetskrafts- och näringscentralen godkänner överföringen i samband med ett beslut som avses i 34 §.

Villkoren för lån som stöds får ändras under förutsättning att detta inte inverkar på uppfyllandet av förutsättningarna eller villkoren för stödet eller på statens ställning som borgensman. I annat fall ska stödtagaren utverka arbetskrafts- och näringscentralens tillstånd till ändring av villkoren. Tillstånd får inte beviljas om en ändring av lånevillkoren inverkar på uppfyllandet av förutsättningarna för beviljande av stödet.

Om statsborgen inte har beviljats för ett räntestödslån får lånet överföras och lånevillkoren ändras utan begränsningar efter att räntestöd inte längre betalas ut.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om situationer där det förutsätts tillstånd för ändring av lånevillkor samt om den tid inom vilken tillstånd ska utverkas. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas för tillståndsförfarandet.

7 kap.

Ansökan om och beviljande av stöd

28 §
Information om möjligheten att ansöka om stöd

Landsbygdsverket ska i lämplig omfattning informera om möjligheten att ansöka om stöd, om fristen för ansökan om stöd, om ansökningsförfarandet samt om de viktigaste förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

29 §
Stödansökan

Stödansökan ska upprättas skriftligt på en blankett som fastställts för ändamålet. Ansökan ska undertecknas. Till ansökan ska fogas de handlingar, utredningar och planer som är nödvändiga för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av stöd.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas för ansökan om stöd, om de handlingar som ska fogas till ansökan samt om det sätt på vilket planerna och utredningarna ska presenteras.

30 §
Att ansöka om stöd

För ansökan om stöd kan sättas ut en frist. Stödansökan ska lämnas in till den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen. Behörig är den arbetskrafts- och näringscentral inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget inom flera än en centrals verksamhetsområde är den arbetskrafts- och näringscentral behörig inom vars verksamhetsområde merparten av gårdsbrukets produktionsbyggnader är belägna.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om fristen för ansökan om stöd.

31 §
Bedömning av stödansökan

Innan beslut om att bevilja stöd fattas kan arbetskrafts- och näringscentralen begära utlåtande av andra myndigheter om omständigheter som har samband med stödtagaren och den åtgärd som stöds, ifall detta är nödvändigt för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av stöd.

Arbetskrafts- och näringscentralen kan innan stöd beviljas göra ett gårdsbruksbesök för att bedöma förutsättningarna för att bevilja stöd samt den åtgärd som ansökan avser. De observationer som görs i samband med gårdsbruksbesöket ska antecknas samt meddelas sökanden. Besök får inte göras i lokaler som omfattas av hemfriden.

32 §
Avbrott i beviljande av stöd

Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att avbryta beviljandet av stöd nationellt eller regionalt, om Europeiska gemenskapens lagstiftning kräver det.

Beviljande av stöd kan avbrytas för viss tid eller tills vidare. Före avbrottet ska förhandlingar om saken föras med de producent- och näringsorganisationer som saken gäller. Information om avbrottet ska lämnas i lämplig omfattning och publiceras i Officiella tidningen.

33 §
Stödbeslut

Arbetskrafts- och näringscentralen beslutar om beviljande av stöd. I stödbeslutet ska nämnas det beviljade stödets belopp, de stödvillkor som föreskrivs i denna lag, förutsättningarna för betalning och återkrav av stödet samt borgensvillkoren. I beslutet ska dessutom tas in de villkor och förutsättningar som följer av Europeiska gemenskapens lagstiftning. Byggnadsplaner godkänns genom stödbeslut som gäller bygginvesteringar.

Genom ett beslut som gäller stöd i anslutning till lån godkänns beloppet av och villkoren för det lån som räntestödet eller statsborgen gäller. Om räntestödsbeslutet ändras till följd av överklagande, förutsätts kreditgivarens samtycke för ändring av lånebeloppet och villkoren.

Om en åtgärd som stöds förutsätter att tillstånd utverkas och om sökanden inte har uppvisat ett lagakraftvunnet tillstånd vid den tidpunkt då stödbeslutet ska fattas, kan till beslutet fogas ett villkor om att det förfaller om sökanden inte inom den utsatta fristen uppvisar ett lagakraftvunnet tillstånd som gör det möjligt att genomföra åtgärden i enlighet med stödbeslutet.

Beslut om startstöd till unga jordbrukare ska fattas inom 18 månader efter att jordbruket etablerades.

34 §
Överföring av rätt som följer av stödbeslut

Den rätt till stöd som följer av ett stödbeslut kan överföras på en annan aktör som avses i 5 § och som uppfyller förutsättningarna för beviljande av stöd. Mottagaren ska ansöka om överföring av beslutet i enlighet med det förfarande som avses i 29 §. Beslutet om överföringen fattas av den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen.

8 kap.

Utbetalning av stöd

35 §
Utbetalning av startstöd i form av understöd

Startstöd i form av understöd till unga jordbrukare betalas utan särskild ansökan. Stödet betalas ut i högst två årliga poster.

Om startstödet har beviljats före etableringen av jordbruket är en förutsättning för betalning av den första posten att stödtagaren uppvisar en utredning om etableringen. Om stödet har beviljats på grund av ett åtagande som avses i 8 § 3 mom. är ytterligare en förutsättning för utbetalning av den andra posten att stödtagaren visar att de åtgärder som avses i 11 § 2 mom. har vidtagits.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om utbetalning av startstöd i form av understöd samt om fristen för inlämnande av utredningar som avses i 2 mom. Landsbygdsverket utfärdar närmare föreskrifter om sådana utredningar som avses ovan.

36 §
Utbetalning av investeringsstöd i form av understöd

Den som har beviljats investeringsstöd för gårdsbruk ska skriftligen med en för ändamålet fastställd blankett ansöka om utbetalning av understödet. Utbetalningsansökan ska undertecknas. För inlämnandet av ansökan kan sättas ut en skälig frist som räknas från stödbeslutet eller, när det är fråga om den sista utbetalningsansökan för en åtgärd som stöds, från det att åtgärden har genomförts. Ansökan ska lämnas in till den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen.

Understödet kan betalas ut i högst fem poster. Av understödet ska av de godtagbara kostnaderna enligt ansökan betalas ut högst en andel som motsvarar stödnivån och det beviljade stödbeloppet. Stödtagaren ska vid behov lägga fram en utredning om privat finansiering.

En förutsättning för utbetalning av understödet är att stödtagaren har iakttagit stödvillkoren. En ytterligare förutsättning är att stödtagaren har haft faktiska, slutliga och verifierbara utgifter som hänför sig till den åtgärd som stöds. Om stöd har beviljats för en bygginvestering är en förutsättning för utbetalning av den sista posten att investeringen i sin helhet har genomförts i enlighet med stödbeslutet. Till utbetalningsansökan ska fogas de bokföringshandlingar och utredningar som är nödvändiga med tanke på förutsättningarna för utbetalning av understödet.

Statsrådet kan genom förordning meddela närmare föreskrifter om grunderna för bedömning av om utgifter är faktiska, slutliga och verifierbara. Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om betalningsposterna för investeringsstöd i form av understöd och om fristen för inlämnande av utbetalningsansökan. Landsbygdsverket utfärdar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan om utbetalning samt om handlingar och utredningar som ska fogas till utbetalningsansökan.

37 §
Utbetalning av stöd i form av understöd

Arbetskrafts- och näringscentralen beslutar om utbetalningen av understöd. Centralen sammanställer utbetalningsuppgifterna om stöd som den beslutat bevilja och sänder uppgifterna till Landsbygdsverket. Landsbygdsverket svarar för kontrollen och godkännandet av utgifterna samt för den tekniska utbetalningen av stöden.

38 §
Tillstånd att lyfta lån

Arbetskrafts- och näringscentralen beviljar på ansökan tillstånd att lyfta lån eller låneposter som stöds. Till ansökan ska fogas de bokföringshandlingar och utredningar som behövs för beviljande av tillstånd. För ansökan om tillstånd att lyfta lån kan sättas ut en frist som kan förlängas en gång på ansökan som görs innan fristen gått ut. För förlängningen av fristen ska anges ett godtagbart skäl.

Av ett lån som stöds kan på en gång lyftas högst en andel som motsvarar de faktiska kostnaderna. En förutsättning för beviljande av tillstånd att lyfta lånet är att stödvillkoren har iakttagits. Ytterligare en förutsättning är att stödtagarens utgifter är slutliga och verifierbara samt hänför sig till den åtgärd som stöds. Stödtagaren ska vid behov lägga fram en utredning om privat finansiering.

När det är fråga om ett lån för vilket beviljats startstöd till en ung jordbrukare och stödet har beviljats före etableringen av jordbruket, är en förutsättning för tillstånd att lyfta lånet att stödtagaren lägger fram en utredning om etableringen. Om stödet har beviljats på grund av ett åtagande som avses i 8 § 3 mom. är en förutsättning för beviljande av tillstånd att lyfta lånet att stödtagaren visar att de åtgärder som avses i 11 § 2 mom. har vidtagits. Om lånet lyfts i två poster ska utredningen läggas fram innan stödtagaren lyfter den andra posten.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om grunderna för bedömning av om utgifter är faktiska, slutliga och verifierbara samt om fristen för att utverka tillstånd att lyfta lån. Landsbygdsverket utfärdar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan om tillstånd samt om de handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan.

39 §
Betalning av räntestöd

I räntestöd betalas en andel motsvarande det belopp som avses i 17 § 2 mom. av den under respektive ränteperiod gällande totalräntan på räntestödslån. I räntestöd betalas emellertid sammanlagt högst en andel som motsvarar det beviljade stödets nominella belopp.

Om ett räntestödslån åtebetalas i sin helhet upphör betalningen av räntestöd räknat från återbetalningsdagen. Räntestöd betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning, om det inte är fråga om ett förfarande som har samband med företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner. Om totalräntan på ett räntestödslån sänks till följd av ett ovan avsett eller jämförbart förfarande, betalas i räntestöd en andel som motsvarar fyra procentenheter av totalräntan, likväl högst det belopp som totalräntan belöper sig till.

Kreditgivaren ska separat ansöka om betalning av räntestöd för varje ränteperiod, likväl högst en gång i månaden. Ett centralt finansiellt institut som Landsbygdsverket godkänt vidarebefordrar ansökan till Landsbygdsverket, som sköter betalningen till institutet. Det centrala finansiella institutet förmedlar räntestödet till kreditgivaren.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandet vid ansökan om och förmedling av räntestöd.

9 kap.

Övervakning av stöd

40 §
Uppföljning av affärsplaner

Stödtagaren ska för arbetskrafts- och näringscentralen lägga fram utredningar om hur de målsättningar och åtgärder genomförs som ingår i en affärsplan.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om innehållet i de utredningar som avses i 1 mom. Landsbygdsverket utfärdar närmare föreskrifter om hur utredningarna ska presenteras och tillställas arbetskrafts- och näringscentralen.

41 §
Uppföljning av lån som stöds

Kreditgivaren ska ordna med uppföljning av lån som stöds och användning av räntestöd. Kreditgivaren ska regelbundet sända Landsbygdsverket uppgifter om beviljande, lyftande och amortering av lån samt om räntebetalning. Kreditgivaren ska utan dröjsmål i sina datasystem föra in ändringar som gäller lån som stöds.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om de uppgifter som kreditgivaren ska sända till Landsbygdsverket. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska presenteras och sändas.

42 §
Informationssystem för övervakning

För uppföljningen av finansiering, beviljande, betalning, inspektion och återkrav av stöd samt effekterna av stöden finns ett registerbaserat informationssystem. I lagstiftningen om hantering av kunduppgifter inom landsbygdsnäringsförvaltningen föreskrivs hur registren ska föras och användas samt om offentlighet och sekretessbeläggning.

I informationssystemet för övervakning kan följande uppgifter registreras om sökande, stödtagare, åtgärder som stöds samt användningen av stöd:

1) sökandens namn och kontaktuppgifter samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer,

2) namn och kontaktuppgifter för sökandens kontaktpersoner,

3) uppgifter som ingår i affärsplaner och byggnadsplaner,

4) uppgifter om program som deltar i finansieringen av åtgärder som stöds,

5) uppgifter om stöd- eller utbetalningsansökningar och hur de avgjorts samt uppgifter om specificeringen av stöd,

6) uppgifter om stöd som beviljats och betalats till stödtagare samt uppgifter om statsborgen,

7) beloppet av offentlig finansiering som används för åtgärder som stöds,

8) uppgifter om inspektioner och vad som iakttagits vid dem,

9) uppgifter om stöd som återkrävs hos stödtagare samt om hur återkrav genomförs,

10) uppgifter som avses i 40 § och som samlas in för uppföljningen, samt

11) andra nödvändiga uppgifter som erhållits vid behandlingen av ansökningar.

Personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på registrerades rätt att granska de uppgifter om sig som finns i informationssystemet för övervakning, på rättelse av fel och brister i uppgifterna samt på avförande av föråldrade och onödiga uppgifter.

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas närmare om sådana uppgifter som utan att vara personuppgifter kan föras in i registret.

43 §
Förvaring av uppgifter

Uppgifterna i informationssystemet förvaras tio år från beslutet om beviljande av stöd. Om stöd har beviljats ska uppgifterna förvaras tio år från utbetalningen av den sista posten eller från det att den sista posten av lån som är föremål för räntestöd lyfts, dock så länge som räntestöd betalas. Uppgifter om statsborgen ska förvaras så länge som borgen är i kraft eller, om statens borgensansvar har förverkligats, så länge regressfordran kan drivas in. När det är fråga om stöd som ingår i program som delfinansieras av Europeiska gemenskapen ska uppgifterna förvaras fem år från det att Europeiska gemenskapernas kommission betalar gemenskapens sista finansieringsandel enligt programmet.

10 kap.

Inspektion

44 §
Inspektionsrätt

Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket kan förrätta inspektioner som gäller beviljare och förmedlare av stöd samt stödtagare, i syfte att utöva tillsyn över att förutsättningarna och villkoren för beviljande, betalning och användning av stöd iakttas. Arbetskrafts- och näringscentralerna har motsvarande rätt i fråga om förmedlare och stödtagare.

45 §
Inspektion

Inspektion får i den omfattning som tillsynsuppdraget kräver utsträckas till byggnader, lokaler, omständigheter, informationssystem och handlingar som är relevanta för en åtgärd som stöds och användningen av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

För att inspektionsuppdraget ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt kan en utomstående revisor befullmäktigas för inspektionen. Revisorn ska vara en i revisionslagen (459/2007) eller en i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999) avsedd revisor eller revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen ska utse en för inspektionen huvudansvarig revisor. Vid utförandet av inspektionsuppdraget tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På den revisor som utför inspektionsuppdraget tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På skada som orsakas vid inspektionen tillämpas skadeståndslagen (412/1974).

En inspektionsberättelse ska upprättas över inspektionen och utan dröjsmål ges in till den behöriga arbetskrafts- och näringscentralen samt till Landsbygdsverket.

Den som utför inspektionen har rätt att omhänderta handlingar och annat material som har samband med användningen av stödet, om detta krävs för att syftet med inspektionen ska uppnås. Handlingarna och annat material ska utan dröjsmål returneras när de inte längre behövs för inspektionen.

De myndigheter som nämns i 44 § har rätt att för inspektionen utan ersättning få handräckning av polisen.

11 kap.

Avbrytande av utbetalning av stöd samt återkrav

46 §
Avbrytande av utbetalning av stöd samt återkrav

Arbetskrafts- och näringscentralen är skyldig att avbryta utbetalningen av stödet samt att återkräva stöd, om

1) villkoren för beviljande eller utbetalning av stödet inte har uppfyllts,

2) stödtagaren har gett felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av stödet,

3) stödvillkoren inte har iakttagits,

4) stödtagaren inte har iakttagit ett åtagande som avses i 8 § 3 mom.,

5) stödtagaren utan arbetskrafts- och näringscentralens tillstånd, innan den frist som nämns i 20 § gått ut, har överlåtit den företagsverksamhet eller det investeringsobjekt som stöds,

6) stödtagaren har vägrat att bistå vid inspektion, eller om

7) Europeiska gemenskapens lagstiftning om sådana strukturstöd till jordbruket som delfinansieras av Europeiska gemenskapen eller som i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

Belopp på högst 100 euro behöver dock inte debiteras.

Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning av stödet. Mellan stödtagarna fördelas ansvaret i det förhållande i vilket stödtagaren har deltagit i den verksamhet som utgör grund för skyldigheten att betala tillbaka stödet.

47 §
Ränta på återbetalda belopp

Stödtagaren ska på belopp som återbetalas eller återkrävs betala årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. Ränta ska betalas från stödets utbetalningsdag till dess att det återkrävda beloppet har betalats tillbaka.

48 §
Dröjsmålsränta

Om ett belopp som återkrävs inte betalas senast den förfallodag som avses i 50 § 1 mom., ska på beloppet betalas årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

49 §
Jämkning av återkrav

Arbetskrafts- och näringscentralen kan helt eller delvis avstå från att driva in belopp som betalats felaktigt eller utan grund eller ränta som ska betalas på beloppet, om det som en helhet betraktat med hänsyn till stödtagarens omständigheter och verksamhet är oskäligt att driva in det fulla beloppet. Återkrav och indrivning av ränta ska dock ske till fullt belopp om Europeiska gemenskapens lagstiftning om sådana strukturstöd till jordbruket som delfinansieras av Europeiska gemenskapen eller som i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

50 §
Beslut om återkrav och avbrytande av utbetalning

Arbetskrafts- och näringscentralen ska fatta beslut om återkrav och avbrytande av utbetalning av stöd. Genom beslutet fastställs det belopp som återkrävs, räntan enligt 47 § samt förfallodagen för betalningen av dem.

Beslut om återkrav ska fattas utan ogrundat dröjsmål efter att arbetskrafts och näringscentralen fått vetskap om den grund som anges i 46 § och senast tio år efter att den sista stödposten har betalts.

51 §
Verkställighet av återkravsbeslut

Landsbygdsverket svarar för verkställandet av återkravsbeslut. Återkrav kan genomföras så att det belopp som återkrävs jämte ränta dras av från övriga stöd som betalas till stödtagaren. I så fall måste beslutet om återkrav ha vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Därvid tillämpas lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

12 kap.

Förfaranden som gäller stöd i anslutning till lån

52 §
Godkännande av kreditinstitut

Som kreditgivare kan godkännas kreditinstitut som avses i 8 § i kreditinstitutslagen (121/2007) och som har de administrativa och tekniska förutsättningar som en kreditgivare ska ha enligt denna lag.

Som centralt finansiellt institut kan godkännas en kreditgivare som avses i 1 mom. eller ett kreditinstitut eller en annan motsvarande sammanslutning som kreditgivarna har befullmäktigat att på sina vägnar sköta de uppgifter som enligt denna lag hör till det centrala finansiella institutet. Den aktör som avses ovan ska ha administrativa och tekniska förutsättningar att sköta uppgifterna.

Landsbygdsverket beslutar om ett kreditinstitut eller en sammanslutning ska godkännas som kreditgivare eller som centralt finansiellt institut. Beslutet fattas på ansökan varav ska framgå de uppgifter som krävs för bedömning av förutsättningarna för godkännandet. Godkännandet kan återtas om förutsättningarna inte längre är uppfyllda.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om förutsättningarna för godkännande av kreditgivare och centralt finansiellt institut samt om förfarandet för ansökan om godkännande. Landbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas för ansökan om godkännande samt om de tekniska detaljerna när det gäller förutsättningarna för godkännande.

53 §
Kreditgivarens och det centrala finansiella institutets uppgifter

På personer som är i en kreditgivares eller det centrala finansiella institutets anställning tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i 39 § 3 mom., 41 och 54 § samt 55 § 2 mom. På skada som orsakats i samband med skötseln av uppgifter som avses ovan tillämpas skadeståndslagen.

54 §
Kreditgivarens upplysnings- och biståndsskyldighet

Kreditgivaren ska underrätta arbetskrafts- och näringscentralen om att ett lån som stöds överförs till en annan kreditgivare samt om sådana ändringar av lånevillkoren som avses i 27 § 2 mom. och som inte förutsätter arbetskrafts- och näringscentralens tillstånd.

När kreditgivaren sköter lån med borgen ska den beakta statens fördel som borgensman. Kreditgivaren ska utan dröjsmål underrätta Landsbygdsverket om sådana förändringar när det gäller stödtagarens ekonomiska ställning, lån som stöds eller värdet på egendom som utgör säkerhet för lån, som kan ha betydelse för statens ställning som borgensman.

Kreditgivaren och det centrala finansiella institutet ska på en individualiserad begäran till jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt arbetskrafts- och näringscentralen lämna ut sådana uppgifter om stödtagare, som är nödvändiga för övervakning av att förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd iakttas.

Kreditgivarens och det centrala finansiella institutets upplysningsskyldighet gäller också sekretessbelagda uppgifter. Uppgifterna får inte användas för andra ändamål än de har lämnats ut för till en myndighet för att denna ska kunna sköta sina åligganden.

55 §
Avgifter för statsborgen

För statsborgen ska stödtagaren betala en avgift som fastställs som en procentuell andel av det lån som borgen beviljats för. Avgiften är högst 200 euro. Dessutom tas två gånger per år ut en avgift som fastställs som en procentuell andel av återstoden av det lån för vilket borgen beviljats. Avgifterna redovisas till gårdsbrukets utvecklingsfond.

Kreditgivaren ska förmedla de avgifter som avses i 1 mom. till staten. För skötseln av denna uppgift betalar Landsbygdsverket ersättning till kreditgivaren. Ersättningen betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om borgensavgifter samt om ersättningar till kreditgivare. Landsbygdsverket kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid förmedlingen av avgifter.

56 §
Förverkligande av statens borgensansvar

Landsbygdsverket svarar för intressebevakningen i samband med statens borgensansvar och regressrätt.

Landsbygdsverket kan besluta att en regressfordran ska lämnas oindriven om stödtagaren inte skäligen kan anses klara av att betala den på grund av varaktig arbetsoförmåga, långvarig arbetslöshet, försörjningsplikt eller någon annan jämförbar orsak.

Avgifter som har samband med förverkligande av borgensansvar betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel. Ersättningar som erhållits genom regressrätten ska redovisas till den nämnda fonden.

13 kap.

Särskilda förfaranden som gäller byggrelaterat stöd

57 §
Förhandsgodkännande av byggprodukter

Jord- och skogsbruksministeriet samt organ som avses i 59 § kan på ansökan förhandsgodkänna byggprodukter som används inom jordbruket. I fråga om uppfyllandet av allmänna krav på byggprodukter och godkännande i enlighet med dem gäller vad som föreskrivs någon annanstans i lag.

Det är frivilligt att utverka förhandsgodkännande. Sådant beviljas för viss tid, högst fem år. För godkännandet kan sättas ut en kortare frist om detta är nödvändigt för att skaffa praktisk erfarenhet av en produkt. Fristen kan på ansökan förlängas med högst fem år om förutsättningarna för förhandsgodkännande är uppfyllda. Ansökan ska göras innan fristen har gått ut.

Förhandsgodkännandet ska återtas om det konstateras att det förekommer missförhållanden i tillverkningen eller kvalitetskontrollen av en byggprodukt. Förhandsgodkännandet återtas av jord- och skogsbruksministeriet eller av det organ som har beviljat godkännandet.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs närmare om byggprodukter som ska förhandsgodkännas.

58 §
Förutsättningar för förhandsgodkännande

Förhandsgodkännande kan beviljas för byggprodukter som är avsedda att användas inom jordbruket och uppfyller de krav på byggande som uppställs i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och i 13 § 4 mom. Dessutom ska byggprodukternas ekonomiska, funktionella och miljörelaterade egenskaper granskas.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs närmare om förutsättningarna för förhandsgodkännande av byggprodukter.

59 §
Organ som beviljar förhandsgodkännande

Jord- och skogsbruksministeriet kan för viss tid eller tills vidare bemyndiga ett organ att bevilja förhandsgodkännande. Organet ska vara en sammanslutning som har förutsättningar att utföra dessa uppgifter på ett sakkunnigt, tillförlitligt, solitt och oavhängigt sätt. Vid bedömningen av dessa förutsättningar tillämpas 20 och 22 § i lagen om godkännande av byggprodukter (230/2003).

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om bemyndigandet på ansökan av organet. Till ansökan ska fogas en utredning om att de förutsättningar som nämns i 1 mom. är uppfyllda. Bemyndigandet kan begränsas jämfört med ansökan. Beslutet om bemyndigandet kan förenas med behövliga villkor som gäller verksamheten och övervakningen av den.

När det gäller ett bemyndigat organs verksamhet iakttas 26―28 § i lagen om godkännande av byggprodukter. På den person som sköter uppgiften tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På skada som orsakats vid skötseln av uppgiften tillämpas skadeståndslagen. Jord- och skogsbruksministeriet övervakar skötseln av uppgifterna. På organets skyldighet att anmäla förändringar i verksamheten och ministeriets rätt att få upplysningar tillämpas 24 § 2 mom. i lagen om godkännande av byggprodukter. Dessutom har ministeriet rätt att utföra inspektioner i de lokaler där uppgifterna utförs.

Jord- och skogsbruksministeriet kan ge ett bemyndigat organ en skriftlig varning eller avbryta verksamheten, om organet inte följer bestämmelserna om förhandsgodkännande av byggprodukter eller villkoren i beslutet om bemyndigande. Ministeriet ska återkalla bemyndigandet, om organet upphör med verksamheten eller inte längre uppfyller villkoren för bemyndigandet eller om dess verksamhet avbrutits och organet inte inom skälig tid har eliminerat orsakerna till avbrottet. Ett beslut om återkallande av bemyndigande ska iakttas även om det har överklagats.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan föreskrivas närmare om ansökan om bemyndigande.

60 §
Förfarandet vid förhandsgodkännande

Ansökan om förhandsgodkännande ska innehålla uppgifter om en byggprodukts tekniska egenskaper, om kvalitetskontrollen och användningen av produkterna samt övriga utredningar om förutsättningarna för förhandsgodkännande av produkten.

Beslut om förhandsgodkännande kan förenas med behövliga villkor om hur det ska tillämpas i praktiken.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs närmare om förfarandet vid förhandsgodkännande.

14 kap.

Särskilda bestämmelser

61 §
Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt arbetskrafts- och näringscentralen har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden eller stödtagaren, dennes hälsotillstånd, ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är nödvändiga för behandlingen av stödärendet.

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt arbetskrafts- och näringscentralen har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att till andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag eller till organ inom Europeiska gemenskapen överlämna sådana uppgifter om stödtagaren som erhållits vid skötseln av uppgifter enligt denna lag och som behövs för fullgörande av den inspektionsuppgift som föreskrivs för myndigheten eller organet eller för att utöva tillsyn över att Europeiska gemenskapens lagstiftning har följts.

Uppgifter som erhållits på basis av 1 eller 2 mom. får inte användas för andra ändamål än de har begärts för.

62 §
Delgivning av beslut

Beslut enligt denna lag kan delges så som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen.

63 §
Beslutsavgift

Beslut enligt denna lag är avgiftsfria för sökanden och stödtagaren. Sådana beslut av jord- och skogsbruksministeriet som avses i 57 § är emellertid avgiftsbelagda i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

64 §
Regional fördelning av medel

Jord- och skogsbruksministeriet svarar för att bevillningsfullmakter och anslag som avses i 14 § 1 mom. fördelas till stöd enligt denna lag samt för att de anvisas till arbetskrafts- och näringscentralerna.

65 §
Tekniskt bistånd

I fråga om tekniskt bistånd för verkställighet av stöd enligt denna lag gäller vad som föreskrivs i 54 § i lagen om stöd för utveckling av landsbygden.

66 §
Besvärsförbud

Arbetskrafts- och näringscentralens beslut enligt 19 § 2 mom. får inte överklagas separat genom besvär.

67 §
Överklagande

Landsbygdscentralens samt arbetskrafts- och näringscentralens beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär till landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Besvärsskrivelsen kan lämnas in också till den myndighet vars beslut överklagas. Myndigheten ska till besvärsmyndigheten vidarebefordra besvärsskrivelsen samt handlingarna i ärendet och sitt yttrande.

Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav av stöd får överklagas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen. I övrigt får besvärsnämndens beslut överklagas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen meddelar besvärstillstånd.

68 §
Överklagande som gäller förhandsgodkännande av byggprodukter

Jord- och skogsbruksministeriets beslut om förhandsgodkännande av byggprodukter eller bemyndigande av organ överklagas genom besvär till förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

Ett bemyndigat organs beslut om förhandsgodkännande av byggprodukter får inte överklagas genom besvär. Beslutet överklagas genom ett skriftligt rättelseyrkande till det bemyndigade organet inom 30 dagar efter att den som söker ändring har fått vetskap om beslutet. På behandlingen av rättelseyrkandet tillämpas förvaltningslagen. Beslutet om rättelseyrkandet överklagas till förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

15 kap.

Ikraftträdande

69 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

70 §
Övergångsbestämmelse om informationssystemet för övervakning

Innan lagstiftningen om hantering av kunduppgifter inom landsbygdsnäringsförvaltningen träder i kraft ska på upprätthållandet och användningen av register som ingår i det informationssystem för övervakning som avses i 42 § samt på offentligheten och sekretessbeläggningen av registeruppgifterna tillämpas vad som föreskrivs i lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994).

RP 113/2007
JsUB 6/2007
RSv 121/2007

Helsingfors den 28 december 2007

Republikens President
TARJA HALONEN

Jord- och skogsbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.