1338/2007

Given i Helsingfors den 20 december 2007

Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet,

upphävs i förordningen av den 28 juni 1994 om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) 9 §,

ändras 1 §, 2 § 1 och 3 mom., 4 § 1 mom., 5 §, 6 § 1 och 3 mom., 7 och 10-13 §, 14 § 1 mom. och 15 §, av dem 1 § sådan den lyder i förordning 642/2005, och 6 § 1 mom. sådan den lyder i förordningen 1179/2002 samt

fogas till 14 § ett nytt 3 mom. som följer

1 §
Yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning

De yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) är hjälpmedelstekniker, fotterapeut, utbildad massör, kiropraktor, naprapat, osteopat, närvårdare, psykoterapeut, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker, sjukhuskemist, sjukhusmikrobiolog och sjukhuscellbiolog.

2 §
Utbildning som leder till vissa yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning

För att en person ska få använda den skyddade yrkesbeteckningen utbildad massör krävs att han eller hon har avlagt en sådan fristående examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).


Med utbildning som leder till yrket som kiropraktor, naprapat, osteopat, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker, sjukhuskemist, sjukhusmikrobiolog eller sjukhuscellbiolog avses en minst fyraårig enhetlig utbildning som godkänts av Rättsskyddscentralen för hälsovården.

4 §
Rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person i vissa fall

Av en medborgare i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU-stat) eller i en stat tillhörande Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) som i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har genomgått den utbildning som avses i 11 § 1, 3 och 4 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs, för erhållande av rätt att utöva yrke enligt de nämnda bestämmelserna, att han eller hon har genomfört de tilläggsstudier som Rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt bestämmer särskilt samt genomgått förhör för utredande av yrkesskickligheten så att hans eller hennes kompetens motsvarar en motsvarande utbildning i Finland.


5 §
Särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare i vissa fall

En medborgare i en EU- eller EES-stat som inte i någon EU- eller EES-stat har beviljats rätt att självständigt vara verksam som allmänläkare enligt 6 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skall, för att ha rätt att självständigt såsom legitimerad yrkesutbildad person vara verksam som allmänläkare i Finland, genomgå särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare enligt 4 § 2 mom. i den lagen.

6 §
Praktisk tjänstgöring för legitimerad tandläkare

För att ha rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad yrkesutbildad person i Finland skall en legitimerad tandläkare som avses i 4 § 1 mom. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården för fullgörande av praktisk tjänstgöring enligt 4 § 2 mom. i nämnda lag vara verksam i tandläkaruppgifter i tjänste- eller arbetsförhållande eller genom ett särskilt förordnande i minst nio månader under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket. Av den ovan nämnda tiden skall minst sex månader bestå av praktisk tjänstgöring i tandläkaruppgifter vid hälsovårdscentral.


Vad som i 1 mom. föreskrivs om praktisk tjänstgöring tillämpas även på en medborgare i en EU eller EES-stat som inte i någon EU- eller EES-stat har beviljats rätt att självständigt utöva tandläkaryrket enligt 6 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

7 §
Rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens i vissa fall

Av en medborgare i en EU- eller EES-stat som i någon annan EU- eller EES-stat än Finland eller i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har genomgått en utbildning som ger specialistkompetens enligt 14 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs, för att han eller hon skall kunna vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person med specialistkompetens, att han eller hon har genomfört de tilläggsstudier som Rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt bestämmer särskilt samt genomgått förhör för utredande av yrkesskickligheten så att hans kompetens motsvarar sådan specialistkompetens som kan uppnås i Finland.

10 §
Anpassningsperiod

I ett villkorligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer som Rättsskyddscentralen för hälsovården meddelar en sökande ska Rättskyddscentralen bestämma anpassningsperiodens längd och i vilka uppgifter anpassningsperioden kan fullgöras. Dessutom ska Rättsskyddscentralen för hälsovården utse en handledare för sökanden under anpassningsperioden och bestämma den kompetens som krävs av handledaren. En handledare ska ha minst fem års yrkeserfarenhet.

De villkor som Rättsskyddscentralen för hälsovården har uppställt ska följas under anpassningsperioden. Sökanden ska under anpassningsperioden arbeta vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) eller vid en sådan verksamhetsenhet inom socialvården som avses i 24 § i socialvårdslagen (710/1982) på det sättet att sökanden är direkt anställd hos verksamhetsenhetens huvudman. Sökanden ska själv ordna anställningen. Anpassningsperioden kan även innefatta kompletterande utbildning.

11 §
Handledarens skyldigheter under anpassningsperioden

Den handledare som utsetts för anpassningsperioden ska följa, handleda och övervaka sökandens verksamhet under anpassningsperioden och genast ingripa vid eventuella missförhållanden. Om sökandens verksamhet under anpassningsperioden kan äventyra patientsäkerheten ska handledaren genast anmäla detta till Rättsskyddscentralen för hälsovården som kan besluta att anpassningsperioden ska avbrytas.

När anpassningsperioden är slut ska handledaren lämna ett utlåtande till Rättsskyddscentralen för hälsovården om sökande dens förmåga och skicklighet att utöva yrket. Utlåtandet ska lämnas också om anpassningsperioden har avbrutits.

12 §
Lämplighetsprov

I ett villkorligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer bestämmer Rättsskyddscentralen för hälsovården det huvudsakliga innehållet i lämplighetsprovet och vem som ska verkställa provet.

13 §
Förhandsanmälan om temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster

Till den skriftliga förhandsanmälan som avses i 9 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fogas ett intyg över att personen i fråga lagligen utövar sitt yrke i den EU- eller EES-stat där han eller hon har sin tjänstgöringsplats samt examensbevis eller annat kompetensbevis som krävs för utövning av yrket. Sökanden ska vidare visa upp ett intyg över att han eller hon, inte ens tillfälligt, är förbjuden att utöva yrket. Av anmälan ska framgå arten av de temporära och sporadiska tjänster som tillhandahålls, den tid som de kommer att tillhandahållas och platsen där detta kommer att ske samt personens medborgarskap. Anmälan ska innehålla en utredning över att försäkring enligt 4 § i patientskadelagen har tagits.

14 §
Kompetens och språkkunskaper som krävs av en medborgare i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Av en medborgare i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som i utlandet har genomgått en utbildning som avses i 4 § eller 5 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården krävs för erhållande av tillstånd att utöva yrket i uppgifter som avses i de nämnda bestämmelserna eller för erhållande av rätt att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person att han eller hon har fullgjort den tjänstgöring, genomfört de tilläggsstudier och genomgått det förhör för utredande av yrkesskickligheten som Rättsskyddscentralen för hälsovården eventuellt föreskriver så att hans eller hennes kompetens motsvarar en motsvarande utbildning i Finland. Personen i fråga ska dessutom visa att han eller hon har tillräckliga språkkunskaper. När språkkunskaperna konstateras skall sådana språkkunskaper anses vara tillräckliga som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ifrågavarande tillstånd eller rätt att utöva yrket förutsätter.


Den som har genomgått en utbildning som avses i 1 mom. och i Finland arbetar inom forskning eller inom undervisning som utbildare i hälso- och sjukvårdsbranschen, och som i anslutning till forskningen eller undervisningen deltar i vården av patienter, kan på ansökan av särskilda skäl av Rättsskyddscentralen för hälsovården få tillstånd att begränsat och tillfälligt arbeta i uppgifter som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Tillstånd kan beviljas för viss tid för högst två år i sänder och för en bestämd verksamhetsenhet och specialitet på de villkor som rättsskyddscentralen bestämmer. Ett villkor för beviljande av tillstånd är att sökanden har gällande och obegränsad rätt att utöva yrke i utgångslandet. Ett villkor är dessutom att det utses en ansvarsperson som har rätt att självständigt utöva det aktuella yrket som legitimerad yrkesutbildad person. En ansvarsperson ska utses vid varje verksamhetsenhet där sökanden deltar i vården av patienter. Ansvarspersonen ska följa, övervaka och vid behov handleda den som har fått tillstånd i hans eller hennes verksamhet som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

15 §
Nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

I 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården föreskrivs om nordiska medborgares rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i Finland. Med stöd av den överenskommelse som nämns i 3 § (FördrS 2/1994) kan sökanden beviljas rätt att i Finland använda en yrkesbeteckning som det föreskrivs om i överenskommelsen.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

Personer med de skyddade yrkesbeteckningarna hjälpskötare, tandskötare, fotvårdare, konditionsskötare, barnskötare, medikalvaktmästareambulansförare, mentalvårdare, sinnessjukvårdare och primärskötare enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av förordningen anses fortsättningsvis vara sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och de har rätt att använda sin yrkesbeteckning.

När förordningen träder i kraft ändras yrkesbeteckningen utbildad kiropraktor till kiropraktor, utbildad naprapat till naprapat och utbildad osteopat till osteopat.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 20 december 2007

Omsorgsminister
Paula Risikko

Regeringsråd
Riitta-Maija Jouttimäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.