798/2007

Given i Helsingfors den 16 augusti 2007

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om begränsning av utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider samt partikelutsläpp från förbränningsanläggningar och gasturbiner med en bränsleeffekt på minst 50 megawatt

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet,

ändras i statsrådets förordning av den 3 december 2002 om begränsning av utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider samt partikelutsläpp från förbränningsanläggningar och gasturbiner med en bränsleeffekt på minst 50 megawatt (1017/2002) 11 § 1 mom. samt

fogas till 3 § en ny 8 a punkt och till förordningen en ny 5 b och 10 b § som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med


8 a) gammal befintlig anläggning en befintlig anläggning som var i drift år 2000, vars drift har inletts enligt ett tillstånd som har beviljats före den 1 juli 1987 och vars verksamhetsutövare inte har förbundit sig att begränsa anläggningens drifttid på det sätt som avses i 9 § 1 mom.,


5 b §
Ansökan om tillstånd

En gammal befintlig anläggning skall ansöka om tillstånd enligt 28 § i miljöskyddslagen (86/2000) senast den 30 november 2007. Ansökan om tillstånd behöver dock inte göras, om tillståndsärendet är anhängigt vid denna förordnings ikraftträdande och inte heller, om avgörande har träffats i tillståndsärendet efter den 9 december 2002 och verksamhetsutövaren inte vill att tillståndsfrågan gällande anläggningen skall avgöras med tillämpning av 10 b §.

10 b §
Utsläppsgränsvärden för gamla befintliga anläggningar i vissa fall

I en gammal befintlig anläggning som använder flytande bränsle kan gränsvärdet 100 mg/m3(n) följas för partikelutsläpp, om anläggningen är i drift högst 800 timmar per år räknat som ett glidande medelvärde på tre år.

I en gammal befintlig anläggning som använder fast bränsle med undantag av torv och biomassa och som har en bränsleeffekt på över 200 megawatt men högst 400 megawatt kan ett gränsvärde på högst 800 mg/m3(n) följas för svaveldioxidutsläpp, om verksamhetsutövaren på ett sätt som har godkänts av tillståndsmyndigheten kan påvisa att det tekniskt och ekonomiskt sett inte är möjligt för anläggningen att följa det gränsvärde för svaveldioxidutsläpp som anges i tabell 9 i bilaga 2.

11 §
Iakttagande av utsläppsgränsvärden i befintliga anläggningar

Utsläppsgränsvärdena skall, när kontinuerliga mätningar utförs, anses ha följts när under kalenderåret inte ett enda medelvärde för en kalendermånad överstiger utsläppsgränsvärdena och när 97 procent av samtliga 48-timmarsmedelvärden för svaveldioxid och partiklar och 95 procent av samtliga 48-timmarsmedelvärden för kväveoxider uppgår till högst 110 procent av utsläppsgränsvärdena. Vid kontinuerliga mätningar skall dock utsläppsgränsvärdena i gamla befintliga anläggningar anses ha följts när under kalenderåret inte ett enda medelvärde för en kalendermånad överstiger gränsvärdena.



Denna förordning träder i kraft den 24 augusti 2007.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG, EGT nr L 309, 27.11.2001, s. 1

Helsingfors den 16 augusti 2007

Miljöminister
Paula Lehtomäki

Konsultativ tjänsteman
Anneli Karjalainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.