200/2007

Given i Helsingfors den 22 februari 2007

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning av den 16 mars 2006 om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (183/2006) 1 § 1 mom., 3 §, 4 § 1―3 mom., 5 §, 7 §, 8 § 1 och 3 mom., 9 § 4 mom., 12 § 3 mom. och 16 § 1, 2 och 4 mom., samt

fogas till förordningen en ny bilaga 1, som följer:

1 §
Tillämpningsområde och syfte

Denna förordning tillämpas i hela Finland på åtgärder som föreskrivs utgöra sådana minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som jordbrukare som får direktstöd skall iaktta. Denna förordning tillämpas också på åtgärder som jordbrukaren som får stöd enligt artikel 37 och 39 i rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) (EG) nr 1698/2005, nedan EG:s landsbygdsförordning, skall iaktta som minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inom tillämpningsområdet för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Dessa åtgärder fastställs i denna förordning på det sätt som förutsätts i artikel 5 och i bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, nedan gårdsstödsförordningen.


3 §
Förutsättningar för beviljande av direktstöd

Beviljandet av direktstöd, stöd som avses i artikel 37 och 39 i EG:s landsbygdsförordning, förutsätter att jordbrukaren iakttar de villkor som föreskrivs i 4 ―18 § i denna förordning. Vidare skall jordbrukaren iaktta de villkor som bestäms i gårdsstödsförordningen och i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

4 §
Motverkande av markerosion

På åkerskiften längs med vattendrag och utfallsdiken skall lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Obligatorisk träda på grundvattenområden av klass I och II skall bestå av träda som är täckt av växtlighet. Av särskilda skäl går det dock att avvika från kravet på obearbetade renar och växttäcke, till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs eller genom iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur. Av särskilda skäl är det också tillåtet att punktvis behandla ogräs på renar med ogräsdödare. Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är bland annat täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Från kravet på växttäcke kan endast avvikas i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter.

Icke odlade åkrar som sköts måste vara gräsbevuxna och växtligheten skall förnyas vid behov. Om det inte tidigare har såtts gräs på skiftet måste skiftet sås in med vall före den 30 juni med användning av en tillräcklig mängd frön av vallväxter. Vallfröblandningen kan också innehålla frön av ängsväxter. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling. Jordbrukaren måste på begäran bevisa fröblandningens innehåll.

Av särskilda skäl enligt 1 mom. går det att avvika från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts. Undantaget från kravet på växttäcke gäller ändå inte skiften som för första gången tas i odling. På en icke odlad åker som sköts får det också odlas samma växter som på landskapsträda och samma växtblandningar som på viltträda.


5 §
Skötsel av odlad åker

Med odlad åker avses en åker som odlas för produktion av grödor och i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. En odlad åker skall bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området. Sådden eller planteringen skall utföras senast den 30 juni. Om det är frågan om trädgårdsväxter enligt bilaga 1 till förordningen som inte sås senast det datum som nämns ovan måste skiftet sås in med förgröda senast den 30 juni. Om det på skiftet planteras salladsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli ingen förgröda behöver sås in. Till odlingssättet hör också att växtskyddet ombesörjs, vilket kan ske med hjälp av växtföljd eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren skall ha som mål att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas från åkern skall den växtlighet som produceras på åkern vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet.

7 §
Storleken på ett skifte med obligatorisk träda

Som trädesareal godkänns utöver de områden vars areal överensstämmer med artikel 54.4 i gårdsstödsförordningen också områden som är minst 5 meter breda och 0,05 hektar stora bland annat av följande miljöskäl: bevarande av objekt som är betydelsefulla med tanke på naturens mångfald (till exempel häckningsplatser för fåglar), skyddsremsor som gränsar till vattendrag, nödvändiga skyddsremsor kring brunnar eller områden som minskar erosion och avrinning, till exempel gräsbevuxna vändtegar på potatis- och sockerbetsskiften.

8 §
Anläggande av obligatorisk träda

Till anläggandet av grönträda kan användas ett- eller flerårigt vallfrö eller en motsvarande vallfröblandning som också får innehålla frö av ängsväxter. Som grönträda godkänns även tidigare anlagd odlad vall. På grönträda som anläggs kan såsom vallfrö som består av en enda sort sås endast sådant frö som ger en skörd som inte får säljas som utsäde. Då en ny träda täckt av växtlighet anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Jordbrukaren måste på begäran bevisa fröblandningens innehåll.


En träda som är täckt av växtlighet får gödslas i samband med anläggandet med beaktande av vad som bestäms om gödsling i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) och på Åland i Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (ÅFS 79/2000). De jordbrukare som har ingått ett åtagande som avses i 5 § 1 mom. i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) skall därtill ta i beaktande vad som bestäms om gödsling i villkoren i åtagandet.


9 §
Skötsel av obligatorisk träda

Obligatorisk träda som är täckt av växtlighet skall slås en gång under vegetationsperioden senast den 31 augusti. Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur Växtlighet som slagits på en skyddsremsa på ett trädesskifte får samlas upp och spridas annanstans på trädesskiftet. Slåtterfoder från obligatorisk träda som är täckt av växtlighet får inte utnyttjas ekonomiskt, till exempel säljas eller överlåtas som foder.


12 §
Skötsel av icke odlad åker som sköts

Grundförbättringsåtgärder av kortvarig natur får vidtas på en icke odlad åker som sköts. Sådana åtgärder kan bland annat vara täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. En icke odlad åker som sköts får brytas på mekanisk eller kemisk väg tidigast den 1 september. På en icke odlad åker som sköts kan också före det ovan nämnda datumet sås höstspannmål och andra grödor som sås eller planteras på hösten. Åtgärder före sådden eller planteringen, såsom bearbetning, kan vidtas då det med tanke på sådden eller planteringen är nödvändigt.

16 §
Permanent betesmark

Permanent betesmark är i enlighet med 17 § 2 mom. en i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 avsedd areal som skall räknas in i referensandelen och den årliga andelen permanenta betesmarker under förutsättning att den permanenta betesmarken under de år som är föremål för granskning

1) har utnyttjats till att odla gräsväxter eller vallfoderväxter som avses i artikel 2 punkt a i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004, och

2) är täckt av träd och buskar till högst en tredjedel av områdets areal och att högst 50 träd per hektar växer på området.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts att arealen under de fem år som föregår tidpunkten för granskning

1) har varit bevuxen med enbart gräsväxter eller vallfoderväxter på det sätt som avses i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004,

2) inte genom årlig ansökan om stöd har varit anmäld som sådan trädesareal som avses i artikel 2.2 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004, och

3) inte har ingått i växtföljden. Areal som utnyttjats för odling av gräsväxter eller vallfoderväxter betraktas som åkerareal om jordbrukaren påvisar att åkern ingått i växtföljden.


År 2007 avses med de år som är föremål för granskning enligt 1 mom. åren 2003 och 2007. Tidpunkterna för granskning enligt 2 och 3 mom. är den 30 maj 2003 och den 30 april 2007.


Denna förordning träder i kraft den 28 februari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 22 februari 2007

Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja

Överinspektör
Suvi Ruuska

Bilaga 1

Trädgårdsväxter

Till trädgårdsväxter hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärts kocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äktamalört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fiber nässla, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.