509/2006

Given i Helsingfors den 21 juni 2006

Statsrådets förordning om fängelse

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från justitieministeriet, föreskrivs med stöd av fängelselagen av den 23 september 2005 (767/2005) och 28 § i lagen av den 24 maj 2002 om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff (422/2002):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på verkställighet av fängelse.

Förordningen tillämpas också på verkställighet av ett arreststraff som har dömts ut i ett militärt rättegångsärende och som enligt 3 mom. verkställs samtidigt som en påföljd som avses i 1 mom.

Samtidigt som ett fängelsestraff verkställs sådana arreststraff vars verkställighet inte har inletts. Vid verkställigheten av ett sådant arreststraff skall dessutom iakttas vad som bestäms i militära rättegångsförordningen (964/1983) och i militära disciplinförordningen (969/1983).

Bestämmelser om verkställighet av andra disciplinstraff som dömts ut i en militär rättegång än de som avses i 2 mom. samt internationell verkställighet av domar utfärdas särskilt.

2 §
Verkställighetsmyndigheter

För verkställighet av en påföljd enligt 1 § 1 och 2 mom. svarar Brottspåföljdsverket och som lokal myndighet regionfängelset och utmätningsmannen.

2 kap.

Inledande av verkställighet

3 §
Verkställighetshandling

Verkställighetshandling i fråga om en påföljd som domstolen har dömt ut är en utskrift ur domslutssystemet med uppgifter om meddelandet om utslag. Verkställighetshandling i fråga om en påföljd som högsta domstolen har dömt ut är en kopia av beslutet. Verkställighetshandling i fråga om ett fängelsestraff som har överförts från ett annat land till Finland för att verkställas här är ett beslut av justitieministeriet eller Brottspåföljdsverket.

När domstolen vid avgörande av ett ärende förordnar att den dömde skall häktas eller hållas häktad skall domstolen anteckna uppgifter om häktning, hållande i häkte och förpassning till fängelse samt de uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten i fångpasset enligt 20 § eller i ett meddelande om utslag. Ett sådant fångpass eller meddelande om utslag utgör en temporär verkställighetshandling.

4 §
Brottspåföljdsverkets uppgifter

Brottspåföljdsverket skall utreda huruvida domen är verkställbar.

Om hovrätten beslutar att den dömde skall häktas som frånvarande, skall Brottspåföljdsverket utfärda en efterlysning enligt vilken den dömde när han eller hon påträffas skall förpassas att avtjäna sitt straff.

5 §
Verkställighetshandlingar

Om den dömde är intagen i fängelse, skall verkställighetsförordnandet, verkställighetshandlingen och andra nödvändiga handlingar sändas till regionfängelset, och i övriga fall till den utmätningsman inom vars verksamhetsområde den dömde är bosatt eller vistas. Om den dömde inte har någon hem- eller boningskommun i Finland, kan verkställighetshandlingarna sändas till den utmätningsman inom vars verksamhetsområde den domstol som har dömt ut straffet är belägen.

Verkställighetshandlingarna kan också genom en teknisk anslutning sändas till mottagarens datasystem. I detta fall kan handlingen signeras elektroniskt.

6 §
Uppskov med verkställigheten

Straffverkställigheten får inte uppskjutas om den dömde redan har börjat avtjäna straffet.

7 §
Utmätningsmannens uppgifter

Utmätningsmannen skall uppmana den som dömts till fängelse att infinna sig vid häradsämbetet senast på en av utmätningsmannen utsatt dag. Om den dömdes boningskommun har ändrats, skall utmätningsmannen överföra verkställighetshandlingarna till den behöriga utmätningsmannen. Brottspåföljdsverket skall underrättas om överföringen.

Om den dömde inte påträffas och hans eller hennes vistelseort inte har kunnat utredas eller om den dömde uppenbarligen drar sig undan verkställighet, skall utmätningsmannen återsända verkställighetshandlingarna till Brottspåföljdsverket.

Utmätningsmannen skall utreda huruvida de grunder för placering som avses i 4 kap. 8 och 9 § i fängelselagen (767/2005) föreligger och höra den dömde om placeringen samt för bestämmande av fängelse sända verkställighetshandlingarna och sitt utlåtande till placeringsenheten för det regionfängelse inom vars område den dömdes hemort finns. En fånge som avtjänar förvandlingsstraff för böter kan dock förpassas direkt till ett fängelse som utsetts för detta ändamål.

Handlingarna kan också genom en teknisk anslutning sändas till mottagarens datasystem. I detta fall kan handlingarna signeras elektroniskt.

Om regionfängelsernas verksamhetsområden föreskrivs i statsrådets förordning om förvaltningen av straffverkställighet (84/2006).

8 §
Uppgifterna för regionfängelsets placeringsenhet

Anser placeringsenheten att den dömde kan börja avtjäna sitt straff utan att anlända till placeringsenheten, bereder placeringsenheten en plan för strafftiden enligt 18 § 2 mom. Placeringsenheten meddelar utmätningsmannen till vilket fängelse den dömde skall förpassas eller förordnas att anmäla sig i.

Anser placeringsenheten att den dömde skall anmäla sig hos regionfängelsets placeringsenhet eller att den dömde skall förpassas dit, skall placeringsenheten lämna utmätningsmannen ett meddelande om sitt beslut.

Placeringsenheten kan lämna det meddelande som avses i 1 och 2 mom. direkt till den dömde om dennes adress är känd och det inte finns andra hinder för meddelandet. Till meddelandet skall då fogas förpassning och färdbiljetter enligt 9 §. Utmätningsmannen skall underrättas om meddelandet.

9 §
Förpassning till fängelse

Om placeringsenheten inte har lämnat ett meddelande direkt till den dömde på det sätt som avses i 8 § 3 mom., skall utmätningsmannen kalla den dömde till sig för att ge förpassning och färdbiljetter.

Om den dömde inte iakttar kallelsen, skall utmätningsmannen begära handräckning av polisen för att omedelbart förpassa den dömde till fängelset.

10 §
Förpassande till fängelset och anmälning

Den dömde skall förpassas till det fängelse där regionfängelsets placeringsenhet finns eller till ett fängelse som regionfängelsets placeringsenhet har bestämt. Den dömde får själv anmäla sig i placeringsenheten eller fängelset, om det inte finns anledning att anta att han eller hon underlåter att anmäla sig. Utmätningsmannen skall då informera placeringsenheten om saken.

11 §
Undvikande av verkställighet

Om den dömde inte iakttar det förordnande som avses i 7 och 8 § eller annars drar sig undan verkställighet, skall regionfängelsets placeringsenhet återsända verkställighetshandlingarna till Brottspåföljdsverket för efterlysning.

12 §
Regionfängelsets uppgifter

Den tjänsteman vid regionfängelset som svarar för verkställigheten skall verkställa straffet utan dröjsmål i enlighet med verkställighetshandlingen.

Ett meddelande om att verkställigheten av domen har inletts skall lämnas till Brottpåföljdsverket och i de fall som nämns i 1 § 2 mom. till truppförbandets kommendör eller huvudstaben. I fråga om en anställd hos gränsbevakningsväsendet lämnas meddelandet till staben för gränsbevakningsväsendet.

13 §
Verkställighetsuppgifter

I fråga om dem som har tagits in i ett fängelse lagras i verkställighetsregistret personuppgifter, verkställighetsuppgifter, uppgifter om domen, beräkning av strafftiden, uppgifter om ankomst, placeringar och förflyttningar, uppgifter om frigivning, permissioner och deltagande i sysselsättning utanför fängelset samt övriga nödvändiga uppgifter om straffverkställigheten. Fångarnas verkställighetsjournaler är utskrifter ur verkställighetsregistret.

14 §
Verkställighet av en dom som inte har vunnit laga kraft

Om en dömd i enlighet med 2 kap. 2 § i fängelselagen samtycker till verkställighet även om domen inte har vunnit laga kraft, skall en anmälan om samtycket göras i närvaro av ett ojävigt vittne till den tjänsteman som svarar för verkställigheten eller till någon annan tjänsteman som förordnats i regionfängelsets arbetsordning.

Den domstol där målet är anhängigt skall underrättas om att den dömde nöjer sig med domen och att den dömde eventuellt friges från fängelset innan ärendet har avgjorts av fullföljdsdomstolen. Den dömdes ombud skall också underrättas om att den dömde nöjer sig med domen.

15 §
Intyg över att böter har betalats samt att förvandlingsstraff för böter eller ett arreststraff har avtjänats

Den som anländer till ett fängelse för att avtjäna förvandlingsstraff för böter skall upplysas om sin rätt att betala böterna inom fem vardagar. Om det inte finns något annat straff än bötestraffet att verkställa eller om den dömde inte är häktad på någon annan grund, skall fången friges genast efter att böterna har betalats.

Betalar den dömde sina böter, skall ett intyg över betalningen ges till honom eller henne. Ett intyg skall ges över att den dömde avtjänat ett förvandlingstraff för böter. Ett intyg skall ges över avtjänande av ett arreststraff.

3 kap.

Beräkning av strafftid

16 §
Fängelsetid

I fängelsetiden inräknas strafftiden för fången fram till frigivningen inklusive frigivningsdagen. I fängelsetiden inräknas också den avräkning som domstolen har gjort med stöd av 6 kap. 13 § i strafflagen (39/1889). I fängelsetiden för en fånge som avtjänar livstids fängelse inräknas också den tid som fången har varit häktad eller annars berövad sin frihet innan avtjänandet av straffet inleddes.

4 kap.

Ankomst till ett fängelse och plan för strafftiden

17 §
Protokollföring vid ankomstgranskning

I den handling som upprättas vid ankomstgranskningen antecknas

1) tidpunkten för granskningen, vem som utför granskningen och vittnet,

2) den granskades personuppgifter,

3) signalement som har tagits på den som granskas, samt

4) otillåtna ämnen och föremål som eventuellt hittas vid ankomstgranskningen.

Vid ankomstgranskningen görs upp en egendomsförteckning enligt i 9 kap. 2 § i fängelselagen.

18 §
Innehållet i planen för strafftiden

Planen för strafftiden görs upp på ett av Brottspåföljdsverket fastställt formulär. När planen utarbetas skall beaktas

1) fångens tidigare brottslighet, arten av brottet eller brott som fången har begått och längden av det dömda straffet,

2) fångens sociala förhållanden, individuella behov och resurser,

3) en bedömning av fångens arbets- och handlingsförmåga,

4) faktorer som ökar sannolikheten att fången gör sig skyldig till nya brott,

5) faktorer som kan minska sannolikheten att fången gör sig skyldig till nya brott, samt

6) faktorer som påverkar säkerheten.

Planen för strafftiden innehåller

1) de viktigaste målen för fängelsetiden,

2) uppgifter om arten av, innehållet i och kravnivån i fråga om den sysselsättning som ingår i sysselsättningsplikten,

3) krav som ställs på säkerhetsarrangemangen,

4) uppgift om placeringsfängelset,

5) en plan för tidpunkten och förutsättningarna för en eventuell permission,

6) en plan för tidpunkten och förutsättningarna för en eventuell övervakad frihet på prov, samt

7) en frigivningsplan och i fråga om en fånge som ställs under övervakning dessutom en övervakningsplan.

I de fall som avses i 8 § 1 mom. innehåller planen åtminstone ett beslut om det fängelse till vilket den dömde skall anlända eller skall förpassas, dagen när avtjänandet av straffet inleds samt uppgifter om uppfyllande av sysselsättningsplikten samt om frågor som hänför sig till eventuell frihet på prov och villkorlig frigivning.

19 §
Utarbetande, genomförande och uppföljning av planen för strafftiden

Planen för strafftiden utarbetas av placeringsenheten. För verkställande och precisering av planen svarar placeringsfängelset. Placeringsfängelset handhar också de förberedelser som försättande av en fånge i övervakad frihet på prov eller villkorlig frihet förutsätter.

I fängelset skall följas hur målen för planen för strafftiden uppnås och planen skall granskas minst tre gånger om året.

Om det under verkställigheten konstateras att det är nödvändigt att avvika från de mål som ställs upp i planen för strafftiden, skall fängelset göra en framställning om en ändring av planen till placeringsenheten. Förfarandet är detsamma om iakttagandet av planen förutsätter att fången förflyttas till ett annat fängelse och placeringsenheten inte har överfört befogenheten i ärendet på fängelset.

20 §
Fångpass

Den myndighet som beslutar om transporten av en fånge skall över transporten utfärda ett fångpass som innehåller

1) fångens namn, födelsetid, personbeteckning eller en teknisk personidentifierare,

2) grunden för frihetsberövandet,

3) destinationen för transporten,

4) syftet med transporten,

5) säkerhetsfaktorer som skall beaktas under transporten, och

6) datering och uppgifter om vem som utfärdade förpassningen.

Om fången har kallats till domstolen skall denna göra upp ett fångpass i vilket skall antecknas de uppgifter som gäller häktning, hållande i häkte samt förpassning till fängelse samt övriga uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av avgörandet.

I brottmål skall i fångpasset antecknas huruvida den åtalade har dömts till straff. Om åtalet har förkastats eller om den åtalade inte har dömts till straff, skall i fångpasset antecknas den gärning för vilken det har yrkats straff för honom eller henne eller som har tillräknats för honom eller henne. Om fången har dömts till straff, skall i fångpasset det brott antecknas för vilket straffet har dömts ut samt straffpåföljderna.

5 kap.

Placering i sysselsättning samt arbets- och sysselsättningstid

21 §
Placering i sysselsättning

För att målen i planen för strafftiden skall kunna uppnås skall fången placeras i sysselsättning så att fångens individuella behov och fängelsets resurser beaktas.

I ett beslut om placering i sysselsättning anges den sysselsättning i vilken fången placeras, den dagliga sysselsättningstiden och grunderna för sysselsättningspenningen eller lönen i öppen anstalt.

Beslut om befrielse från sysselsättningsplikten enligt 8 kap. 2 § i fängelselagen skall vara skriftligt.

22 §
Fångarnas arbets- och sysselsättningstid

I yrkesarbetet vid öppna anstalter tillämpas den allmänna arbetstidslagstiftningen.

I annan sysselsättning är den regelbundna sysselsättnings- eller arbetstiden högst åtta timmar om dygnet och högst 35 timmar i veckan.

För intagande av måltid skall fångarna ges en vilopaus som är en timme eller som av särskilda skäl är kortare. Vilopausen inräknas inte i sysselsättningstiden.

Vid bestämmande av övertidsarbete och grunderna för ersättningen för arbetet iakttas den allmänna arbetstidslagstiftningen i tillämpliga delar.

23 §
Villkoren för civilt arbete

Tillstånd till civilt arbete beviljas för viss tid eller tills vidare. Fångarna skall skriftligt underrättas om villkoren för civilt arbetet. I villkoren skall bestämmas om

1) den dagliga avgångstiden från fängelset och ankomsttiden till fängelset,

2) fortskaffningsmedlet och rutten,

3) arbetets innehåll och var arbetet utförs,

4) sättet för övervakning av att tillståndet iakttas och de övriga villkoren för rörelse utanför fängelset och för kontakter,

5) kontaktpersonen på arbetsplatsen,

6) uttag av ersättning för kost och logi samt

7) skyldigheten att lägga fram löneuppgifterna.

Fängelset skall i tillräcklig utsträckning övervaka att villkoren för civilt arbete iakttas.

Arbetsgivaren skall underrättas om villkoren för civilt arbete och om uppgiften om fängelsets övervakningsansvar.

24 §
Placeringsavtal

Placering i en anstalt utanför fängelset baserar sig på ett skriftligt placeringsavtal mellan fängelset, förläggningsplatsen och fången. I placeringsavtalet skall bestämmas om

1) målet för placeringen,

2) tidpunkten för placeringen,

3) sysselsättningens innehåll på förläggningsplatsen,

4) de villkor som ställs på fången,

5) påföljderna av överträdelser av villkoren,

6) kontakten mellan fängelset, förläggningsplatsen och fångens hem- eller boningskommun,

7) åtgärder som skall vidtas när placeringen upphör, avbryts eller upphävs, samt

8) andra nödvändiga uppgifter om kontakt eller övervakning.

Avtalet innehåller också fångens förbindelse till en målinriktad sysselsättning på förläggningsplatsen.

Placeringsavtalet ingås för viss tid som inte utan skäl som beror av fångens förhållanden eller något annat motsvarande särskilt skäl får vara under 14 dygn och inte över sex månader. Om förläggningsplatsen och de nödvändiga åtgärderna efter villkorlig frigivning avtalas med fångens bonings- eller hemkommun.

Förläggningsplatsen skall vara en enhet som producerar social- och hälsovårdstjänster och där staten, kommunen, samkommunen eller något annat offentligt samfund är huvudman, eller en motsvarande privat enhet vars verksamhet har ordnats enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (603/1996) eller lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990), eller en enhet som drivs av en förening eller stiftelse som är verksam inom brottspåföljdsområdet och som är godkänd av Brottspåföljdsverket som förläggningsplats.

25 §
Villkor för studietillstånd

Studietillstånd beviljas för viss tid eller tills vidare. Villkoren för studietillståndet skall meddelas fången skriftligt. I dem skall bestämmas om

1) avgångstiden från fängelset och ankomsttiden till fängelset,

2) fortskaffningsmedlet och rutten,

3) studieplatsen,

4) sättet för övervakning av att studietillståndet iakttas och de övriga villkoren för rörelse utanför fängelset och för kontakter,

5) kontaktpersonen på studieplatsen,

6) en utredning av studiestödet, samt

7) uttag av ersättning för kost och logi.

26 §
Villkor för sysselsättning under övervakning utanför fängelset

Tillstånd till sysselsättning under övervakning utanför fängelset beviljas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd kan beviljas för deltagande i ett evenemang eller i någon annan sysselsättning utanför fängelset än arbete eller utbildning. Om sysselsättningen uppfyller fångens sysselsättningsplikt, skall det i tillståndsvillkoren bestämmas om den sysselsättningspenning som betalas för tiden för sysselsättningen.

Tillståndsvillkoren för sysselsättningen meddelas fången skriftligt. I tillståndsvillkoren bestäms om innehållet i deltagandet i evenemanget eller i sysselsättningen, rutten samt eventuella villkor för kontakt.

27 §
Befrielse från sysselsättningsplikt för viss tid

Fångar som regelbundet har deltagit i sysselsättning minst sex månader kan beviljas befrielse från sysselsättningsplikten två vardagar för varje månad som de deltagit. Befrielse från sysselsättningsplikten kan förläggas till en tidpunkt som är lämplig för fängelsets verksamhet. Befrielse från sysselsättningsplikten kan ordnas under flera perioder.

6 kap.

Fångarnas egendom och inkomster

28 §
Egendom som överlämnas till fångens förfogande

Egendom som överlämnas till fångens förfogande kan granskas. Fångens personliga bruksföremål som överlämnas till fångens förfogande skall lämpa sig för förvaring i bostadsrummet. Vid bedömning av den rimliga mängden bruksföremål beaktas förhållandena i fängelset eller fängelseavdelningen och graden av övervakning, bostadsrummets storlek, förvaringsutrymmen, brandsäkerheten och de krav som granskningen av rummen ställer.

När mängden av egendom som fången innehar begränsas skall fången ges en möjlighet att välja de föremål som han eller hon innehar.

I övrigt iakttas i fråga om arten och mängden av egendom som överlämnas till fångens förfogande vad som föreskrivs i fängelsets ordningsstadga.

29 §
Granskning av elektrisk utrustning

Elektrisk utrustning som överlämnas till fångens förfogande skall lämnas för granskning till en person som har en lämplig utbildning. Utrustningen granskas på fångens bekostnad. Granskningsavgiften skall vara skälig.

Den granskade utrustningen skall förseglas så att den inte kan öppnas utan att förseglingen bryts eller avlägsnas. En ny granskning får utföras på fångens bekostnad endast om förseglingen har avlägsnats eller brutits utan personalens lov.

30 §
Egendom under transport

Vid en fångtransport kan medföras en sådan mängd egendom som har fastställts i Brottspåföljdsverkets anvisning.

Under transporten får fångar inte ta emot egendom utan fångvårdsmyndighetens tillstånd.

31 §
Skaffande av bruksföremål

Om fången vill skaffa sig bruksföremål eller andra förnödenheter utanför fängelset, skall han eller hon innan de skaffas försäkra sig om att föremålen eller förnödenheterna kan överlämnas till hans eller hennes förfogande eller tas till förvaring i fängelset.

32 §
Sysselsättningspenning

Lön och sysselsättningspenning betalas på basis av de timmar som har använts för arbete eller annan sysselsättning. När en fånge placeras i sysselsättning fastställs sysselsättningstiden. För annan regelbunden arbets- och sysselsättningstid enligt 22 § betalas brukspenning.

Sysselsättningspenning betalas enligt de grunder som avses i 9 kap. 6 § i fängelselagen så att sysselsättningspenningen i första löneklassen är 0,70 euro i timmen, i andra klassen 0,90 euro i timmen och i tredje klassen 1,20 euro i timmen.

För ackordsarbete kan sysselsättningspenning betalas också på basis av arbetsprestationen. Innan arbetet inleds skall då en överenskommelse nås om arbetsprestationens enhetsvärden.

33 §
Lön

Den gängse lön som betalas för yrkesarbete i öppna anstalter uppgår till minst det skyddade beloppet vid utmätning av lönen. Lönen är i första löneklassen 3,70 euro i timmen, i andra 4,10 euro i timmen, i tredje 4,50 euro i timmen, i fjärde 6,00 euro i timmen, i femte 6,70 euro i timmen och i sjätte löneklassen 7,30 euro i timmen. Sysselsättningspenning kan betalas för den tid då fången introduceras i yrkesarbetet.

När fångarbete utförs under fångvårdsmyndigheternas övervakning för någon annan än fångvårdsväsendet betalas lön enligt minst fjärde löneklassen.

34 §
Brukspenning

Till en fånge betalas under hans eller hennes regelbundna arbets- och sysselsättningstid som brukspenning 0,30 euro per timme då fången inte deltar i sysselsättningen. Om fången av någon orsak som beror på honom eller henne själv inte deltar i sysselsättningen, betalas brukspenning 0,15 euro per timme. Brukspenning betalas från den dag då fången på basis av ett skriftligt verkställighetsförordnande har intagits i fängelse.

35 §
Brukspenning och sysselsättningspenning under tiden för arbetsoförmåga

Under tiden för arbetsoförmåga betalas brukspenning 0,30 euro per timme för arbets- eller sysselsättningstid under de tre första dagarna. Som brukspenning betalas därefter till fången 70 procent av sysselsättningspenningen enligt den sysselsättningspenningklass som tillämpades på fången när han eller hon blev arbetsförmogen. Till en fånge som har råkat ut för en arbetsolycka betalas dock genast efter olyckan 70 procent av sysselsättningspenningen enligt den sysselsättningspenningsklass som tillämpades på fången när han eller hon råkade ut för arbetsolyckan.

Till en fånge som har fått lön betalas brukspenning under tiden för arbetsoförmågan enligt tredje sysselsättningspenningsklassen. Till en fånge som har fått sysselsättningspenning på basis av arbetsprestation betalas som brukspenning under arbetsoförmågan högst 70 procent av sysselsättningspenningen enligt tredje sysselsättningspenningsklassen.

36 §
Sysselsättningspenning under befrielse från sysselsättningsplikten för viss tid

Under befrielse från sysselsättningsplikten för viss tid enligt 27 § betalas sysselsättningspenning enligt den sysselsättningspenningsklass som tillämpades på fången när han eller hon beviljades befrielse.

Till en fånge som har fått lön betalas sysselsättningspenning under tiden för befrielsen från sysselsättningsplikten enligt tredje sysselsättningspenningsklassen. Till en fånge som har fått sysselsättningspenning på basis av arbetsprestation betalas sysselsättningspenning under tiden för befrielsen 70 procent av sysselsättningspenningen i tredje sysselsättningspenningsklassen.

37 §
Ersättning för kost och logi

Den ersättning för kost och logi som innehålls på lönen är 1,60 euro per utförd arbetstimme. Ersättning för kost och logi tas inte ut för övertidstimmar. Innehållningarna verkställs direkt från fångens konto före löneutbetalningen.

Av den som utför eget produktivt arbete eller något annat civilt arbete än arbetspraktik tas ut 9,90 euro för kost och logi för varje fängelsedag.

Av en fånge som erhåller stöd av en utomstående myndighet för deltagande i sysselsättning tas ersättning för kost och logi ut så som föreskrivs i 2 mom. Ersättning för kost och logi tas dock inte ut till den del ett mindre belopp än sysselsättningspenningen enligt den tredje sysselsättningspenningsklassen återstår efter att fången har betalat de nödvändiga kostnaderna för studier och annan sysselsättning.

38 §
Ersättningar för kost som inte tas ut

Om en fånge som deltar i sysselsättning utanför fängelset inte har möjlighet att delta i alla dagliga måltider i anstalten, tas ersättning inte ut för en oanvänd måltid. Den ersättning som inte tas ut för frukost är 1,25 euro, för lunch och middag 2,25 euro för vardera samt för en lätt kvällsmåltid 0,65 euro.

I fängelser där fångarna själva svarar för mathållningen är den ersättning som inte tas ut 6,40 euro för varje dag då fängelset inte bjuder på mat i anstalten. Om en fånge i en sådan anstalt får sysselsättningspenning, erhåller fången 6,40 euro per dag för anskaffning av råvaror för mat som tillreds på boendeavdelningarna om fängelset inte skaffar råvarorna. En fånge som har med sig ett litet barn erhåller dessutom för anskaffning av råvaror för barnets del hälften av det belopp som fången får.

7 kap.

Kontakter utom fängelset

39 §
Granskning av brev och andra postförsändelser

Genom granskning av brev och andra postförsändelser får fången inte vållas större skada än vad som är nödvändigt för utförande av en ändamålsenlig granskning. Brev och andra postförsändelser skall granskas och vidarebefordras så snabbt som möjligt med beaktande av tiden som granskningen tar. Tidpunkterna för utdelningen av breven och tömningen av postlådan skall meddelas fångarna. Fängelsets postboxadress skall meddelas fångarna.

Ett brev som har öppnats för granskning vidarebefordras till fången återförslutet.

40 §
Protokollföring och meddelanden

Fången skall underrättas om öppnandet av ett slutet brev eller någon annan postförsändelse till eller från fången. Beslutet om öppnandet skall protokollföras. Föremål och ämnen som har påträffats i samband med öppnandet skall protokollföras.

I ett beslut om kvarhållande av ett brev, en annan postförsändelse eller ett meddelande skall anges orsaken till kvarhållandet. Om kvarhållandet har en i 12 kap. 5 § 1 mom. i fängelselagen avsedd orsak, skall beslutet protokollföras i det säkerhetsregister som avses i 8 § i lagen om behandling av personuppgifter vid verkställighet av straff (422/2002).

41 §
Tillsynsmyndigheter

Fångarna skall ha tillgång till en förteckning av vilken framgår de myndigheter som utövar tillsyn över fängelsets eller fängelsepersonalens verksamhet samt organ som utövar tillsyn över iakttagandet av de mänskliga rättigheterna hos vilka fången enligt internationella konventioner har besvärs- eller klagorätt.

42 §
Protokollföring vid avlyssning av telefonsamtal

I fråga om telefonsamtal som avlyssnas antecknas namnet på fången som avlyssnas, telefonnumret till vilket fången ringde eller från vilket någon ringde till fången, namnet på den som beslutade om avlyssningen samt grunden för avlyssningen.

43 §
Elektronisk kommunikation

Innan fången ges tillstånd att använda elektroniska kommunikationsmedel skall han eller hon underrättas om hur kontakterna övervakas.

44 §
Besöksförbud och dess innehåll

I ett beslut om besöksförbud skall anges namnet på den som meddelas besöksförbud, grunden för och längden på förbudet, fången eller fångarna som förbudet avser, fängelset eller fängelserna som förbudet avser samt vem som fattade beslutet.

Om förbudet avser flera än ett fängelse, skall fängelsedirektörerna i mån av möjlighet ges tillfälle att yttra sig innan besöksförbudet meddelas.

45 §
Permissionsförfarande

Ansökan om permission med motivering skall göras på en blankett som fastställs av Brottspåföljdsverket. Om permission söks på grund av viktigt skäl eller synnerligen viktigt skäl, skall fången lämna en tillräcklig utredning till stöd för sin ansökan. Fången skall i god tid före tidpunkten för den permission som söks lämna in sin ansökan för behandling till den tjänsteman som anges i fängelsets arbetsordning.

Permissionsansökningarna skall behandlas utan dröjsmål. Om beslutanderätten i frågor som gäller permission utövas av Brottspåföljdsverket, skall ansökan jämte fängelsets utlåtande utan dröjsmål tillställas Brottspåföljdsverket.

46 §
Permissionsintyg och permissionsvillkor

Permissionsvillkoren skall meddelas fången i ett skriftligt permissionsintyg i vilket antecknas

1) syftet med permissionen,

2) avgångstiden från fängelset och tiden för återkomst till fängelset,

3) vistelseorten,

4) sättet för övervakning av permissionen samt övriga villkor för rörelse utanför fängelset och kontakter,

5) villkor i fråga om drogfrihet,

6) andra villkor som gäller fångens beteende, samt

7) påföljder för överträdelser av villkoren.

47 §
Restid

Vid beräkningen av restid under permissionen beaktas syftet med permissionen, de kommunikationsmedel som används samt andra omständigheter som påverkar resans varaktighet.

48 §
Kostnader för resor under permission

Utöver vad som bestäms i 14 kap. 10 § i fängelselagen betalas kostnaderna för resor under fångens permission med statsmedel, om permissionen har beviljats för en resa till ett annat fängelse eller för deltagande i en rättegång. Som grundat skäl till betalningen av kostnaderna för resor under permission med statsmedel kan betraktas också det att permissionen är motiverad med tanke på genomförande av planen för strafftiden.

Kostnaderna betalas på basis av användning av det billigaste allmänna fortskaffningsmedlet. Ledsagarens kostnader betalas endast om ledsagaren är Fångvårdsväsendets tjänsteman.

8 kap.

Disciplin, granskning och övervakning

49 §
Utredning av ordningsförseelser

Anmälan om en misstänkt ordningsförseelse skall lämnas till den tjänsteman som svarar för säkerheten enligt ett av Brottspåföljdsverket fastställt formulär. Av anmälan skall framgå uppgifter om vem som gör anmälan, fängelset, tidpunkten för händelsen, den fånge som misstänks vara skyldig och andra som har anknytning till händelsen samt en redogörelse för vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av händelsen.

Över utredningen av en ordningsförseelse skall föras protokoll enligt ett av Brottspåföljdsverket fastställt formulär. I protokollet antecknas personuppgifter om fången och andra som hörs, händelsens identifieringsuppgifter samt vilken ordningsförseelse som fången misstänks för, tid och plats för hörande, vem som utfört hörandet och det närvarande vittnet samt de berättelser som avgetts av fången som misstänks vara skyldig och som hörs samt annan bevisning. Anmälan om ordningsförseelsen fogas till protokollet. Den som utför hörandet och det närvarande vittnet skall underteckna protokollet. Den som har hörts undertecknar protokollet som förts över hörandet.

50 §
Behandling av disciplinärenden

Över behandlingen av disciplinärenden skall föras ett protokoll i vilket antecknas

1) fångens personuppgifter,

2) förseelsens art samt platsen och tiden för händelsen,

3) uppgifter om den utredning som presenterats i ärendet och en hänvisning till protokollet över utredningen av förseelsen,

4) fångens utlåtande,

5) eventuella andra utlåtanden,

6) påfört disciplinstraff eller annat beslut som har fattats i ärendet och motivering till det,

7) eventuellt avdrag från disciplinstraffet, samt

8) tid och plats för verkställigheten av disciplinstraffet.

Om ett disciplinstraff inte påförs, antecknas i protokollet de uppgifter som avses i 1 mom. 1―6 punkten. Om ärendet i stället för att ett disciplinstraff påförs överförs till polisundersökning, skall detta antecknas i protokollet.

Protokollet undertecknas av fängelsedirektören, av den tjänsteman som svarar för säkerheten och av vittnet. Protokollet med anvisning om rättelseyrkande skall bevisligen delges fången.

51 §
Protokollföring vid kroppsvisitation av fångar

Vid kroppsvisitation av en fånge skall antecknas i protokollet

1) fångens personuppgifter,

2) grunden för kroppsvisitationen,

3) tiden och platsen för kroppsvisitationen,

4) vem som fattade beslutet och hans eller hennes tjänsteställning,

5) vem som utför kroppsvisitationen,

6) vittnet, eller om det inte har funnits något vittne, orsaken till det,

7) observationer och fynd som har gjorts vid kroppsvisitationen, samt

8) egendom som fråntagits fången.

Protokollet undertecknas av den som utför kroppsvisitationen och av vittnet.

52 §
Protokollföring över beslut om specialgranskning

I ett beslut om specialgranskning skall antecknas fängelset, avdelningen eller utrymmet som granskas, tiden för granskningen, den som ansvarar för granskningen, grunden för specialgranskningen samt vem som fattade beslutet. I beslutsblanketten antecknas också tidpunkten då grunden för specialgranskningen har meddelats fången eller fångarna.

Över kroppsvisitationer som utförs vid specialgranskningen förs ett protokoll i vilket antecknas vilka tjänstemän som har deltagit i granskningen, personuppgifter om de fångar som granskades, eventuella otillåtna föremål och ämnen som påträffats samt var de hittades. Protokollet undertecknas av två tjänstemän som har deltagit i granskningen.

53 §
Protokollföring över beslut om kroppsbesiktning

I ett beslut om kroppsbesiktning skall antecknas fångens namn, grunden för kroppsbesiktning, plats där kroppsbesiktningen utförs, vem som fattade beslutet samt tidpunkten då fången har underrättats om grunden för kroppsbesiktningen. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Ämnen och föremål som påträffas vid kroppsbesiktningen skall protokollföras.

54 §
Protokollföring vid kroppsvisitation av besökare

Vid kroppsvisitation av besökare antecknas i protokollet

1) personuppgifter om den som kroppsvisiteras,

2) grunden för kroppsvisitationen,

3) tiden och platsen för kroppsvisitationen,

4) vem som fattade beslutet och hans eller hennes tjänsteställning,

5) vem som utförde kroppsvisitationen,

6) vittnet,

7) observationer och fynd som har gjorts vid kroppsvisitationen, samt

8) egendom som fråntagits den som kroppsvisiteras.

Protokollet undertecknas av den som utför kroppsvisitationen och av vittnet.

55 §
Protokollföring vid avlägsnande av personer från fängelseområdet

Ett beslut om avlägsnande av en person från fängelseområdet skall protokollföras. I beslutet skall antecknas personuppgifter om den som avlägsnas från fängelseområdet, grunden för avlägsnandet, vilka tjänstemän som avlägsnade personen i fråga, tiden och platsen för åtgärden samt tidpunkten då grunden för avlägsnandet har meddelats den som avlägsnades. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

56 §
Protokollföring över beslut om gripande och hållande i förvar

Ett beslut om gripande av en person skall protokollföras. I beslutet skall antecknas personuppgifter om den som grips, tiden och platsen för gripandet, grunden för gripandet, vilka tjänstemän som grep personen i fråga samt tidpunkten då grunden för gripandet har meddelats den som gripits. I beslutet skall också antecknas när gripandet har meddelats polisen. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

I ett beslut om hållande i förvar antecknas personuppgifter om den som hålls i förvar, tiden och platsen för hållande i förvar samt tidpunkten då beslutet om hållande i förvar har meddelats den som hålls i förvar. I beslutet antecknas också de anvisningar som polisen har gett. Den tjänsteman som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Begynnelsetiden för hållande i förvar räknas från gripandet.

57 §
Maktmedelsredskap och fängslen

Som maktmedelsredskap används redskap som Fångvårdsväsendet har reserverat för detta syfte. Som maktmedelsredskap används handbojor, knippförband av plast för fängsel av en person, skyddssköld, batong eller teleskopbatong, gassprej, elpistol, pistol och revolver.

Som redskap för fängsel används handbojor och knippförband av plast.

Brottspåföljdsverket beslutar om typen och mängden av de maktmedel som Fångvårdsväsendets tjänstemän använder samt om de patroner som används i vapen.

58 §
Bärande av skjutvapen

Skjutvapen får bäras endast av sådana tjänstemän inom Fångvårdsväsendet som har lämplig utbildning och endast i tjänsteutövning eller i sådan utbildning i användningen av vapen som godkänts av fängelsedirektören.

Fängelsedirektören bestämmer de tjänsteuppdrag där skjutvapen kan bäras. En tjänsteman som utför närarbete med fångarna i fängelset får inte bära skjutvapen, om inte situationens farlighet i ett enskilt fall kräver det.

Skjutvapnet skall bäras oladdat i ett skyddshölster i eller någon annan utrustning avsedd för bärande av vapen under uniformen så att vapnet inte är synligt om inte uppdragets art eller situationens farlighet eller förhållandena undantagsvis förutsätter något annat.

I synnerhet skall man se till att ingen annan än den som avses i 1 mom. kommer att ha tillgång till skjutvapnet.

59 §
Förvaring av skjutvapen

Skjutvapen och patroner skall förvaras inlåsta och över dem skall föras en förteckning i varje fängelse. Den tjänsteman som svarar för säkerheten skall övervaka förvaringen av skjutvapnen och överlåtelse av dem för användning.

60 §
Protokollföring vid fängsel

Grunden för och varaktigheten av användningen av fängsel skall protokollföras. Sker användningen av fängsel med stöd av 18 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten i fängelselagen, antecknas också tidpunkten då en läkare har hörts. Den tjänsteman som har fattat beslutet och den tjänsteman som har verkställt det bekräftar beslutet med sin underskrift.

61 §
Protokollföring vid och verkställighet av observation

Vid ställande under observation antecknas i protokollet

1) fångens personuppgifter,

2) grunden för ställande under observation,

3) verkställighetsplats,

4) vem som fattade beslutet och hans eller hennes tjänsteställning,

5) övervakningssätt,

6) tidpunkten då observationen inleddes och avslutades,

7) tidpunkten då ställandet under observation har meddelats hälso- och sjukvårdspersonalen,

8) tidpunkten då en läkare eller någon annan som hör till hälso- och sjukvårdspersonalen har undersökt hälsotillståndet för den som ställts under observation, samt

9) hur fångens hälsotillstånd har följts.

Ett beslut om att observationen skall fortgå och grunderna för beslutet skall protokollföras. Den tjänsteman som har fattat beslutet om ställande under observation och att observationen skall fortgå och den tjänsteman som svarar för verkställigheten av observationen bekräftar anteckningarna med sin underskrift.

62 §
Observation i isolering

Vid observation i isolering skall antecknas i protokollet

1) fångens personuppgifter,

2) grunden för observation i isolering,

3) verkställighetsplats,

4) vem som fattade beslutet och hans eller hennes tjänsteställning,

5) övervakningssätt,

6) tidpunkten då observation i isolering inleddes och avslutades,

7) tidpunkten då ställandet under observation i isolering har meddelats hälso- och sjukvårdspersonalen,

8) tidpunkten då en läkare eller någon annan som hör till hälso- och sjukvårdspersonalen har undersökt hälsotillståndet för den som ställts under observation,

9) hur fångens hälsotillstånd har följts, samt

10) gjorda observationer eller fynd.

Om observation i isolering fortgår över sju dygn, skall beslutet om att observationen skall fortgå och grunderna för beslutet samt omständigheterna vid kroppsbesiktningen protokollföras.

Den tjänsteman som har fattat beslutet om ställande under observation i isolering och att observationen skall fortgå och den tjänsteman som svarar för verkställigheten av observationen i isolering bekräftar anteckningarna med sin underskrift.

63 §
Avskildhet

Ett beslut om avskildhet fattas skriftligt. I beslutet skall nämnas

1) fångens personuppgifter,

2) grunden för avskildhet,

3) verkställighetsplats,

4) fångens utlåtande, samt

5) tidpunkten då avskildheten inleds och avslutas.

Den fängelsedirektör som har fattat beslutet bekräftar beslutet med sin underskrift.

Om avskildheten fortgår, skall de uppgifter som avses i 1 mom. nämnas i beslutet.

9 kap.

Ändringssökande

64 §
Delgivning av beslut och anvisning om rättelseyrkande

Den tjänsteman som har fattat ett beslut är skyldig att ge fången en anvisning om rättelseyrkande. I anvisningen skall anges

1) den myndighet som avgör rättelseyrkandet,

2) den myndighet till vilken rättelseyrkandet skall lämnas, samt

3) tiden för rättelseyrkandet samt från vilken tidpunkt den räknas.

Anvisningen om rättelseyrkandet ges på en blankett som fastställts av Brottspåföljdsverket. Beslutet med anvisningen om rättelseyrkandet delges fången bevisligen. När ett beslut om besöksförbud delges besökaren iakttas förvaltningslagen (434/2003).

65 §
Innehållet i rättelseyrkande

Ett rättelseyrkande riktas till direktören för det regionfängelse inom vars område beslutet har fattats. I rättelseyrkandet skall anges

1) det beslut i vilket rättelse yrkas,

2) till vilka delar rättelse yrkas och vilka ändringar i beslutet som yrkas, samt

3) de grunder på vilka rättelse yrkas.

66 §
Rättelseyrkandets bilagor och sändande till regionfängelset

Till rättelseyrkandet skall fogas

1) det beslut i vilket rättelse yrkas, i original eller kopia,

2) ett intyg över när beslutet har delgetts eller annan utredning om när tiden för framställande av rättelseyrkande har börjat löpa, samt

3) de handlingar som fången åberopar till stöd för rättelseyrkandet, om de inte tidigare har tillställts myndigheten.

Ett rättelseyrkande som framställs av en fånge skall tillställas direktören för regionfängelset.

67 §
Inverkan av ändringssökande på verkställigheten

Om direktören för ett regionfängelse på basis av ett rättelseyrkande eller en förvaltningsdomstol på basis av besvär beslutar att det ändringssökande som gäller uppskov med verkställigheten och som avses i 20 kap. 9 § 1 mom. 1 punkten i fängelselagen avbryter verkställigheten, skall direktören för ett regionfängelse eller förvaltningsdomstolen utan dröjsmål meddela Brottspåföljdsverket om detta.

68 §
Behandling av ett rättelseyrkande

Direktören för ett regionfängelse avgör rättelseyrkanden på föredragning. Innan avgörandet träffas skall den tjänsteman som har fattat beslutet ges tillfälle att ge ett utlåtande i ärendet. Beslutet fattas skriftligt.

69 §
Delgivning av beslut om rättelse

Beslut om rättelse delges fången bevisligen.

10 kap.

Övervakad frihet på prov

70 §
Beredning av övervakad frihet på prov

Placeringsfängelset skall i god tid innan fången eventuellt försätts i frihet på prov göra en bedömning av huruvida villkoren för den övervakade friheten på prov har uppfyllts. I synnerhet skall en bedömning göras av fångens förmåga att iaktta de föreskrifter och begränsningar som fastställts för honom eller henne och som gäller sysselsättning, kontakter, drogfrihet och rörelse utanför fängelset. Dessutom skall en utredning göras över hur fångens boende lämpar sig för verkställighet av den övervakade friheten på prov och fängelset skall i nödvändig utsträckning stå i kontakt med de myndigheter, sammanslutningar och enskilda personer som har anknytning till verkställigheten av friheten på prov.

Fängelset gör upp ett förslag till verkställighetsplan för friheten på prov med de uppgifter som avses i 74 §.

71 §
Fångens samtycke

Fången skall få en noggrann redogörelse för betydelsen av föreskrifterna och begränsningarna i verkställighetsplanen för den övervakade friheten på prov samt följderna för överträdelser av föreskrifterna.

Fången skall ge sitt samtycke skriftligt.

72 §
Fängelsets framställning

Fängelsets framställning med ett förslag till en verkställighetsplan för friheten på prov, en bedömning av hur målen i planen för strafftiden har uppnåtts samt fängelsets utlåtande om huruvida villkoren för friheten på prov har uppfyllts skall tillställas placeringsenheten. Till framställningen fogas ett skriftligt samtycke av fången samt av den person eller de personer som avses i 71 § samt andra nödvändiga handlingar.

73 §
Placeringsenhetens bedömning och utredningar

Placeringsenheten gör en bedömning av huruvida den övervakade friheten på prov främjar uppnåendet av målen i planen för strafftiden samt utreder huruvida de övriga villkoren för den övervakade friheten på prov uppfylls. Placeringsenheten skall vid behov stå i kontakt med de myndigheter, sammanslutningar och enskilda personer som har anknytning till verkställigheten av friheten på prov samt vid behov kalla fången personligen till placeringsenheten för utförande av en bedömning.

74 §
Verkställighetsplan för frihet på prov

Om villkoren för den övervakade friheten på prov uppfylls, utarbetas i placeringsenheten en skriftlig verkställighetsplan för friheten på prov. I planen bestäms

1) dag och klockslag då friheten på prov börjar och slutar,

2) innehållet i sysselsättningsplikten,

3) den dagliga sysselsättningstiden och restiderna,

4) begränsningar för rörelse utanför bostaden eller sysselsättningsplatsen,

5) kontaktperson på arbets- eller sysselsättningsplatsen,

6) formerna för fängelsets kontakt med den kontaktperson som avses i 5 punkten och den som befinner sig i frihet på prov,

7) boende och uppehälle under friheten på prov,

8) begränsningar för tillbringande av fritiden,

9) övervakningsättet,

10) ansvarperson i fängelset,

11) ansvaret för kostnaderna för logi och kost samt för övriga motsvarande kostnader, samt

12) förfarandet vid akuta sjukdomsfall samt i sådana undantagssituationer som hänför sig till övervakningen, vägförbindelserna eller verkställigheten av sysselsättningsplikten eller andra liknande hinder för verkställigheten av den övervakade friheten på prov.

Verkställighetsplanen fastställs av placeringsenhetens direktör eller i fall som avses i 76 § av generaldirektören för Fångvårdsväsendet och till planen fogas fångens skriftliga samtycke. Verkställighetsplanen ges till fången skriftligt.

75 §
Obligatorisk övervakad frihet på prov för en fånge som avtjänar hela straffet

Beredningen av en övervakad frihet på prov enligt 2 c kap. 12 § 3 mom. i strafflagen inleds i god tid innan fången försätts i övervakad frihet på prov. Fängelset och placeringsenheten skall särskilt noga bedöma för risken för att den som försätts i övervakad frihet på prov gör sig skyldig till nya brott. Föreskrifterna om övervakning och kontakter skall dimensioneras så att de är tillräckliga för att förhindra nya brott.

76 §
Överföring av ett ärende till Brottspåföljdsverket

Vid beredningen av övervakad frihet på prov för en fånge som avtjänar livstids fängelse eller straffet i dess helhet skall placeringsenheten utan dröjsmål tillställa Brottspåföljdsverket sin framställning rörande verkställighetsplanen, andra nödvändiga handlingar och sitt eget utlåtande.

77 §
Utredande av brott mot skyldigheter

Om den som befinner sig i övervakad frihet på prov misstänks ha brutit mot villkoren i verkställighetsplanen, skall i saken göras en utredning med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i 15 kap. 9 § 1―2 mom. i fängelselagen. När utredningen görs skall den som befinner sig i övervakad frihet på prov ges möjlighet att bli hörd. Utredningen tillställs fängelsedirektören eller, om det är fråga om en sådan fånge i frihet på prov som avtjänar livstids fängelse eller straffet i dess helhet, Brottspåföljdsverket.

Vid övervakningen av drogfriheten beaktas bestämmelserna i 16 kap. 7 och 9 § i fängelselagen.

78 §
Villkorlig frigivning av den som befinner sig i frihet på prov

Den som befinner sig i övervakad frihet på prov skall den sista dagen i frihet på prov anlända till fängelset vid den tidpunkt som bestäms i verkställighetsplanen för åtgärder som hänför sig till frigivningen.

Den som befinner sig i övervakad frihet på prov skall samtidigt återlämna de övervakningsapparater som han eller hon innehar.

11 kap.

Frigivning

79 §
Frigivningsplan

I god tid innan fången eventuellt försätts i övervakad frihet på prov, i villkorlig frihet eller den som avtjänar straffet i dess helhet försätts i övervakad frihet på prov skall i samarbete med fången beredas en frigivningsplan som en del av planen för strafftiden.

Vid beredningen av frigivningsplanen skall de faktorer utredas som stöder den frigivna fångens placering i samhället. I synnerhet skall en bedömning göras av fångens behov i anknytning till boende, utkomst, arbete eller ordnande av utbildning, sociala relationer, arbetsförmåga, hälsovård samt missbrukarrehabilitering och annan psykosocial rehabilitering.

I samarbete med kommunen skall man se till att frigivningsplanen stöder den vård-, service- eller rehabiliteringsplan som eventuellt är under beredning i kommunen.

Om en fånge som friges ställs under övervakning, bereds frigivningsplanen i samarbete med Kriminalvårdsväsendet och fogas till planen för övervakning av den villkorliga friheten.

80 §
Bestämmande av tidpunkten för frigivning

En fånge skall försättas i villkorlig frihet mellan klockan 7 och 17 den sista dagen under den fängelsetid som avses i 16 §, om det inte finns motiverad anledning att i enskilda fall avvika från detta på grund av trafikförbindelser eller andra motsvarande omständigheter.

81 §
Beslut om villkorlig frigivning

Beslut om villkorlig frigivning fattas skriftligt och i det nämns fångens personuppgifter, hemkommun, det fängelse från vilket fången friges, frigivningsdag samt eventuellt ställande under övervakning och prövotidens sista dag.

Den som har fattat beslutet bekräftar det med sin underskrift.

Fängelsedirektören skall utan dröjsmål underrätta Kriminalvårdsväsendet om sitt beslut att ställa en fånge som friges villkorligt under övervakning. Till meddelandet skall fogas den plan för strafftiden som gäller den som ställts under övervakning.

82 §
Fripass och övervakningsbok

En fånge som har försatts i villkorlig frihet skall ges ett fripass i vilket antecknas fångens personuppgifter, verkställighetsuppgifter, längden av reststraffet samt frigivnings- och övervakningsuppgifter. I fripasset antecknas också den sista dagen för prövotiden.

Den övervakningsbok som innehas av en fånge som förpassats i villkorlig frihet och ställts under övervakning, och i vilken antecknas de uppgifter som avses i 1 mom. skall utan dröjsmål tillställas Kriminalvårdsväsendet. Övervakningsboken kan sändas också med hjälp av teknisk anslutning till Kriminalvårdsväsendets datasystem. Handlingen kan då signeras elektroniskt.

83 §
Frigivningsintyg

En fånge som har avtjänat sitt straff i dess helhet skall ges ett intyg över avtjänat fängelsestraff.

12 kap.

Ikraftträdandebestämmelser

84 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2006.

Genom denna förordning upphävs

1) fångvårdsförordningen av den 16 juni 1995 (878/1995) jämte ändringar,

2) förordningen av den 13 juni 1975 om verkställighet av fängelsestraff (447/1975) jämte ändringar, samt

3) i förordningen om fångforsling av den 31 mars 1954 (165/1954) 4 §, sådan den lyder delvis ändrad i förordning 576/1988.

Helsingfors den 21 juni 2006

Justitieminister
Leena Luhtanen

Lagstiftningsråd
Ulla Mohell

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.