469/2006

Given i Helsingfors den 8 juni 2006

Lag om ändring av utsökningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i utsökningslagen av den 3 december 1895 (37/1895) 1 kap. 5 § 1 och 5―8 punkten, 4―6 kap., 8 kap. 6 § samt 10 kap. 5 § 2 mom.,

sådana de lyder, 1 kap. 5 § 1 och 7 punkten samt 8 kap. 6 § i lag 679/2003, 1 kap. 5 § 5, 6 och 8 punkten i lag 792/1996, 4―6 kap. jämte ändringar samt 10 kap. 5 § 2 mom. i lag 197/1996, som följer:

1 kap.

Allmänna stadganden

5 §
Utmätningsmannens uteslutande behörighet

Utmätningsmannen skall själv

1) besluta om verkställighet av en ickelagakraftvunnen utsökningsgrund enligt 2 kap. 8 §, återkallelseåtgärder enligt 15 § samt kvittning enligt 22 och 23 §, om verkställighet enligt 3 kap. 6 § 1 mom. i det fall att något fordringsbevis inte finns, om godkännande av säkerhet enligt 43 §, om utfärdande av prestationsförbud enligt 92 § och om anlitande av sakkunnig enligt 108 §, om förbigående av konstgjorda arrangemang enligt 4 kap. 14 §, om tillämpning av förfogandeförbud enligt 38 §, om betalningsförbud enligt 46 § 2 mom. och utmätning av samägda föremål enligt 73 eller 74 § samt om verkställighet enligt 6 a kap. 12―17 §,


5) sälja utmätt fast egendom, fartyg och inteckningsbara bilar som avses i 4 kap. 3 § samt aktier i ett bostads- eller fastighetsaktiebolag vilka berättigar till besittning av en lägenhet, samägda föremål enligt 5 kap. 82 § liksom även annan utmätt egendom som är objekt för inteckning, panträtt eller annan säkerhetsrätt,

6) fördela köpesumman för egendom som nämns i 5 punkten och för annan egendom, när en sådan partsförteckning som avses i 5 kap. 32 eller 44 § har upprättats,

7) påföra betalnings-, återbetalnings- eller återställningsskyldighet enligt 2 kap. 16 §, 3 kap. 46 §, 4 kap. 47 §, 5 kap. 25 § eller 8 kap. 4 eller 7 §,

8) besluta om tillsättande av en syssloman enligt 4 kap. 35 § samt beviljande av säkringsåtgärder enligt 7 kap. 11 a §,


4 kap.

Utmätning

Allmän bestämmelse och definitioner
1 §
Verkställighet av betalningsskyldighet

En utsökningsgrund som avser en betalningsskyldighet i pengar verkställs så att egendom som tillhör gäldenären utmäts på det sätt som föreskrivs i detta kapitel i den mån som behövs för betalning av sökandens fordran. Den utmätta egendomen förvandlas till pengar och medlen redovisas på det sätt som föreskrivs i 5 och 6 kap.

I syfte att trygga den fortsatta verkställigheten får utmätningsmannen i särskilt angivna fall förrätta utmätning utan sådana vidare åtgärder som avses i 5 och 6 kap. (säkerhetsutmätning).

Avser betalningsskyldigheten varor och sådana varor inte påträffas, ges åt sökanden ett intyg över hinder, om inte i utsökningsgrunden har förelagts en sekundär betalningsskyldighet i pengar.

Det som i denna lag föreskrivs om panträtt gäller också sådan retentionsrätt vars innehavare har rätt att ha säkerheten i sin besittning.

2 §
Lön

Med lön avses varje slag av lön, arvode, naturaförmån samt annan förmån och ersättning som erhålls i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, liksom övriga förmåner som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Från utmätningen undantas en skälig ersättning för resekostnader, användning av egna arbetsredskap och andra kostnader för utförande av arbete. En av arbetsgivaren beviljad förmån vars erhållande eller värde grundar sig på börsnotering eller en slumpmässig omständighet, får utmätas i sin helhet.

Bestämmelserna om lön tillämpas även på

1) pension samt sjukdagpenning och andra sådana utkomstförmåner och ersättningar som betalas i stället för lön, om inte utmätning av dem är förbjuden i lag,

2) ersättning som betalas till en fysisk person för överlåtelse eller utnyttjande av rätt till patent, upphovsrätt och annan motsvarande rättighet,

3) stipendium och andra motsvarande tillgångar som ett offentligt samfund eller ett allmännyttigt samfund eller en allmännyttig stiftelse har beviljat en fysisk person, om inte mottagaren visar att medlen har beviljats för ett ändamål som avses i 19 § 1 mom. 6 punkten.

3 §
Fartyg och inteckningsbara bilar

Med fartyg avses fartyg och annat som kan vara objekt för fartygsinteckning enligt lagen om inteckning i fartyg (211/1927) och för panträtt som en sådan inteckning medför. Vad som föreskrivs om fartyg gäller även luftfartyg och annat som kan vara objekt för luftfartygsinteckning enligt lagen om inteckning i luftfartyg (211/1928) och för panträtt som en sådan inteckning medför.

Med inteckningsbar bil avses bilar och annat som kan vara objekt för inteckning i bil enligt lagen om inteckning i bil (810/1972) och för panträtt som en sådan inteckning medför.

4 §
Tillämpningsområde för bestämmelserna om fastigheter

Vad som föreskrivs om fastigheter gäller även outbrutna områden och kvotdelar av fastigheter samt i tillämpliga delar sådan jordlegorätt eller annan nyttjanderätt som enligt 19 kap. 1 § i jordabalken (540/1995) kan intecknas.

Betalningsuppmaning och betalningstid
5 §
Betalningsuppmaning

Bestämmelser om givande av betalningsuppmaning finns i 3 kap. 33 §. I betalningsuppmaningen anges den dag då gäldenären senast skall betala sökandens fordran till utmätningsmannen. Interimistiska åtgärder och vid behov utmätning av skatteåterbäring får utföras före den angivna dagen.

Om egendom som skall förvandlas till pengar har utmätts utan att en betalningsuppmaning har givits, skall gäldenären i efterhand ges tillfälle att betala sökandens fordran.

Om gäldenären betalar fordran senast den dag som anges i betalningsuppmaningen, antecknas i det intyg som avses i 1 kap. 31 § inte att ärendet har blivit anhängigt.

6 §
Betalningstid

Om gäldenären inte betalar sökandens fordran senast den dag som anges i betalningsuppmaningen, förrättas utmätning. Utmätningsmannen får dock av särskilda skäl på begäran ge gäldenären betalningstid, om gäldenären sannolikt betalar fordran efter att ha fått betalningstid. Betalningstid kan ges för högst tre månader, räknat från den i betalningsuppmaningen angivna betalningsdagen. Om gäldenären visar att sökanden har gett sitt medgivande kan längre betalningstid ges, dock inte längre tid än sex månader utan att ansökan förfaller. Vid behov får utmätningsmannen under betalningstiden förrätta säkerhetsutmätning.

Utmätningsmannen får inte utan sökandens samtycke ge betalningstid om indrivningen avser underhållsbidrag för barn.

Ett beslut om betalningstid får inte överklagas.

7 §
Avräkning av medel enligt gäldenärens önskemål

Har gäldenären i samband med en betalning begärt att medlen skall användas för betalning av en viss skuld, skall medlen avräknas på fordringarna i enlighet med det. Rätten för en sökande med bättre förmånsrätt får dock inte kränkas utan vägande skäl eller betalningen till en sökande med samma förmånsrätt äventyras väsentligt. Efter det att gäldenären har betalt medlen till utmätningsmannen i enlighet med 83 § är de i övrigt i samma ställning som utmätta medel.

Utmätningsobjekt och utomståendes ställning
8 §
Utmätningsobjekt

Utmätningsobjektet kan vara gäldenären tillhöriga föremål eller rättigheter som kan specificeras och som har förmögenhetsvärde, om inte utmätning av sådan egendom särskilt är förbjuden i lag. Utmätningen omfattar även föremålets beståndsdelar och tillbehör, avkastning som förfaller till betalning efter utmätningen samt egendom som kommer i den utmätta egendomens ställe.

En fordran kan utmätas trots att gäldenären ännu inte har slutgiltig fordringsrätt, om fordran är tillräckligt specificerad i ett avtal, eller när gäldenären har yrkat betalning av någon annan på grundval av avtal eller lag.

9 §
Egendom som tillhör en utomstående

Egendom som tillhör en utomstående får inte utmätas, utom om den enligt utsökningsgrunden svarar för sökandens fordran eller hör till ett av gäldenären utmätt föremål som beståndsdel eller tillbehör.

Bestämmelser om utmätning av samägda föremål finns i 73 §.

10 §
Lös egendom i gäldenärens besittning

Lös egendom som finns i gäldenärens besittning får utmätas, om inte en utomstående visar eller det annars framgår att egendomen tillhör den utomstående. Detsamma gäller sådan lös egendom som i ett offentligt register finns antecknad som gäldenärens egendom.

11 §
Lös egendom i gemensam besittning

Lös egendom som är i gäldenärens och en utomståendes gemensamma besittning anses tillhöra dem till lika stora delar, om inte den utomstående visar eller det annars framgår att egendomen helt eller till en större del tillhör honom.

12 §
Lös egendom i utomståendes besittning

Gäldenären tillhörig lös egendom som finns i en utomståendes besittning får utmätas.

Om gäldenärens äganderätt inte har utretts, men det finns sannolika grunder för den, får egendomen utmätas. I detta fall skall ges en anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist.

13 §
Betydelsen av lagfart

En fastighet på vilken gäldenären har lagfart får utmätas med beståndsdelar och tillbehör, om inte en utomstående visar eller det annars framgår att fastigheten tillhör honom eller att ett visst föremål inte ingår i fastigheten därför att det tillhör honom.

Det som i 1 mom. föreskrivs om lagfart gäller också inskrivning av jordlegorätt eller annan nyttjanderätt.

14 §
Konstgjorda arrangemang

Ett påstående om att egendomen tillhör en utomstående förhindrar inte utmätning av egendomen, om

1) det konstateras att den utomståendes ställning grundar sig på ett förmögenhetsarrangemang eller annat arrangemang vars rättsliga form inte motsvarar sakens egentliga karaktär eller syfte, med beaktande av att gäldenären har en bestämmanderätt som är jämförbar med en ägares och kan vidta åtgärder som är jämförbara med dem som en ägare kan vidta samt de fördelar gäldenären har fått av arrangemanget och andra motsvarande omständigheter, och

2) en sådan rättslig form uppenbart används i syfte att undvika utsökning eller att hålla egendomen utom räckhåll för borgenärerna och

3) sökandens fordran sannolikt inte annars kan indrivas hos gäldenären inom skälig tid.

Utmätning får dock inte förrättas om en utomstående som deltar i arrangemanget gör det sannolikt att utmätningen kränker hans verkliga rätt. Utmätningsmannen skall före utmätningen ge gäldenären och den utomstående samt vid behov sökanden tillfälle att bli hörda på lämpligt sätt, om inte detta kännbart försvårar verkställigheten.

Det som i 1 mom. föreskrivs om egendom gäller även inkomst som gäldenären har styrt till arrangemanget. Det som i 3 kap. 64―68 § bestäms om uppgifter om gäldenären tillämpas även på uppgifter om en utomstående som avses i denna paragraf. Utmätningsmannen får inhämta uppgifter om en utomstående om det finns grundad anledning att misstänka att det är fråga om ett arrangemang som avses i denna paragraf.

15 §
Villkorligt mottagen och överlåten egendom

Egendom som gäldenären enligt avtal har fått villkorligt får utmätas. Överlåtarens rätt beaktas vid försäljningen på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 26 §. Om förvärvet hävs anses utmätningen gälla gäldenärens rättigheter gentemot den som har överlåtit egendomen.

Om gäldenären villkorligt har överlåtit en fastighet till en utomstående och sökanden inte har panträtt i fastigheten, får endast gäldenärens fordran avseende köpesumman och övriga rättigheter gentemot förvärvaren utmätas.

Utmätningsförbud och utmätningsordning
16 §
Förbud mot onödig utmätning

Sådan egendom får inte utmätas som med beaktande av egendomens värde och övriga omständigheter skulle ge sökanden eller sökandena ett belopp som skall anses vara obetydligt efter det att verkställighetskostnader, utsökningsavgifter samt de fordringar för vilka egendomen svarar har betalts.

Konstateras utmätningen vara onödig först när egendomen säljs, skall utmätningsmannen återkalla utmätningen som självrättelse, om det är möjligt.

17 §
Minimibelopp som skall inflyta

Om egendom finns utmätt för indrivning av en annan fordran och utmätningsmannen bedömer att det av egendomen i fråga inte för betalning av sökandens fordran skulle inflyta det ringa belopp som fastställts genom förordning av statsrådet, utmäts egendomen inte för sökandens fordran. Egendomen utmäts dock om det kan anses oskäligt att fordran blir oindriven. Vid utmätning av periodisk inkomst beräknas minimibeloppet för de följande sex månaderna.

18 §
Splittringsförbud

Av lös eller fast egendom får inte separat utmätas beståndsdelar, tillbehör eller avkastning. Av en lös sak får dock separat utmätas beståndsdelar eller tillbehör om gäldenären och de borgenärer vilkas rätt berörs samtycker till det. Hela föremålet skall anses vara utmätt tills avskiljning har skett. Bestämmelser om försäljning av outbrutna områden, beståndsdelar och tillbehör separat från fastigheter finns i 5 kap. 65 §.

Om gäldenärens lösa eller fasta egendom utgör en helhet, får ur den inte utan gäldenärens samtycke separat utmätas delar så att den återstående egendomen blir onyttig för gäldenären eller dess värde sjunker väsentligt.

19 §
Andra utmätningsförbud

Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag får följande tillgångar inte utmätas:

1) understöd eller kostnadsersättning som med stöd av pensions- eller sociallagstiftningen har beviljats för ett visst ändamål,

2) ersättning för sveda och värk eller annat tillfälligt men, för bestående men eller lidande eller för sjukvårdskostnader, begravningskostnader eller andra kostnader på grund av personskada,

3) ersättning som staten betalat för lidande eller kostnader till följd av frihetsberövande,

4) underhållsbidrag för barn eller ersättning som betalas med anledning av underhållsskyldigs död,

5) egendom som enligt lag inte får överlåtas,

6) medel som ett offentligt samfund eller ett allmännyttigt samfund eller en allmännyttig stiftelse har beviljat en fysisk person för anskaffning av egendom som avses i 21 § eller för att täcka kostnader på grund av studier, forskning eller annan jämförbar verksamhet,

7) medel som i enlighet med lag har insamlats av allmänheten för ett sådant ändamål som avses i 6 punkten.

Bestämmelserna i 1 mom. 6 och 7 punkten gäller inte medel avsedda för levnadskostnader. Vidare krävs för tillämpning av 6 punkten att gäldenären för användningen av medlen är redovisningsskyldig till den som beviljat dem.

20 §
Utmätningsförbudens giltighet

Utmätningsförbuden enligt 19 § 1 mom. 1―3, 6 och 7 punkten är i kraft två år efter det att gäldenären har fått medlen i sin besittning, med undantag för ersättning för bestående men, för vilken utmätningsförbudet är permanent. En förutsättning för förbudets giltighet är att gäldenären har hållit medlen separarat eller kan uppvisa bokföring eller motsvarande utredning över dem. Vid periodiska betalningar gäller utmätningsförbudet den återstående betalningsperioden. Förbudet att utmäta underhållsbidrag och ersättning till barn är i kraft så länge behovet av underhåll föreligger.

21 §
Undantag från utmätning

Om gäldenären är en fysisk person skall från utmätningen undantas

1) sedvanligt bohag som är i gäldenärens och hans familjs bruk samt personliga tillhörigheter enligt skäligt behov,

2) föremål av särskilt stort affektionsvärde för gäldenären eller hans familj, om undantaget med hänsyn till föremålets värde kan anses skäligt,

3) arbetsredskap som gäldenären behöver samt skol- och studieförnödenheter som gäldenären eller någon medlem av hans familj behöver,

4) föremål som kan jämställas med arbetsredskap, till det skäliga belopp som anges i förordning av statsrådet, och djur som behövs för gäldenärens näringsverksamhet, till ett skäligt värde, om de är nödvändiga för att trygga uppehället för gäldenären och de familjemedlemmar som han försörjer,

5) i 4 punkten avsedd egendom oberoende av värde, om gäldenären med hjälp av den får tillräckligt med utmätningsbar inkomst för att betala sökandens fordran och undantaget inte heller i övrigt kan anses strida mot sökandens intresse, eller om sökanden samtycker till undantaget,

6) av gäldenärens penningmedel eller övriga motsvarande egendom ett belopp som är en och en halv gång det skyddade beloppet enligt 48 § för en månad, om gäldenären inte har annan motsvarande inkomst,

7) sådana tillstånd, förmåner och rättigheter som förutsätts för användning eller utnyttjande av egendom som avses i 1―5 punkten, samt ersättning som kommit i stället för egendom som avses i punkterna i fråga, om den används för anskaffning av motsvarande egendom.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. skall från utmätning undantas också andra föremål, om undantaget kan anses godtagbart på grund av gäldenärens eller en familjemedlems sjukdom eller skada. Familjemedlemmarnas rätt till undantag från utmätning gäller också i dödsbo.

Från utmätningen får inte undantas lös egendom som sökanden har panträtt i, när indrivningen gäller den fordran för vilken egendomen utgör säkerhet.

22 §
Anskaffande av ersättande föremål

Om värdet av ett i 21 § 1 mom. 4 punkten avsett föremål som kan jämställas med arbetsredskap klart överstiger det belopp som anges i förordning av statsrådet, får föremålet utmätas och säljas. Av köpesumman skall gäldenären återfå ett i förordningen angivet belopp för anskaffning av ett ersättande föremål.

Gäldenären skall före försäljningen ges tillfälle att bli hörd. Beslutet om det belopp som återges skall delges gäldenären.

23 §
Säkerhetsutmätning av undantaget föremål

Egendom som avses i 21 § 1 mom. 5 punkten och som gäldenären har fått undanta från utmätning kan utmätas genom säkerhetsutmätning, om det behövs på grund av föremålets värde, skingringsrisk eller någon annan orsak. Den utmätta egendomen får inte säljas så länge inkomst kan utmätas på det sätt som anges i den nämnda punkten.

24 §
Utmätningsordning

Egendom skall utmätas i följande ordning:

1) pengar eller fordringar i pengar eller lön, pension eller annan periodisk inkomst,

2) annan lös egendom,

3) fast egendom,

4) egendom som gäldenären behöver som sin stadigvarande bostad eller för sin nödvändiga försörjning samt produktionsmedel som är nödvändiga för att gäldenären skall kunna fortsätta med sin affärs- eller näringsverksamhet.

Om det finns egendom med samma placering i utmätningsordningen tillämpas bestämmelserna i 25 § vid valet av den egendom som utmäts.

25 §
Avvikelse från utmätningsordningen

Avvikelse från utmätningsordningen får göras, om

1) parterna kommer överens om saken,

2) utmätning av tvistig egendom eller utmätning till en utomståendes nackdel därmed kan undvikas,

3) egendomen redan tidigare har utmätts eller sökandens fordran därmed kan betalas utan att en annan borgenärs möjlighet att få betalning försämras,

4) viss egendom är svår att förvandla till pengar eller det belopp som skulle inflyta sannolikt är otillfredsställande, eller om iakttagandet av utmätningsordningen annars väsentligt äventyrar eller fördröjer betalningen eller leder till särskilda kostnader eller annan betydande olägenhet för sökanden, eller

5) gäldenären till utmätning anvisar egendom, och utmätningen av den inte strider mot vad som bestäms i 2―4 punkten.

Har sökanden säkerhetsrätt i gäldenärens egendom skall säkerhetsobjektet utmätas, om utmätning av annan egendom väsentligt skulle försvåra en annan borgenärs möjlighet att få betalning.

Utan gäldenärens samtycke får hans stadigvarande bostad endast av vägande skäl utmätas före annan egendom.

Utmätningsförfarandet
26 §
Utmätningsbeslut och specificering av objektet

Egendom utmäts genom utmätningsmannens utmätningsbeslut. Beslutet skall utan dröjsmål antecknas i ett dokument.

Den utmätta egendomen skall specificeras i utmätningsbeslutet. Lös egendom kan utmätas även om det inte är känt var den finns, om det är möjligt att specificera den tillräckligt utan att se den.

27 §
Utmätningens ikraftträdande och betalningsförbud

Utmätningen av egendomen träder i förhållande till gäldenären i kraft genom utmätningsbeslutet.

Utmätningen av fordringar och andra rättigheter träder i kraft i förhållande till den prestationsskyldige när denne har fått del av ett skriftligt förbud att betala fordran eller att fullgöra skyldigheten till någon annan än utmätningsmannen (betalningsförbud). Den som har meddelats ett betalningsförbud är skyldig att genast iaktta det. Om en rättighet grundar sig på ett löpande skuldebrev eller en motsvarande handling, träder utmätningen i förhållande till den betalningsskyldige i kraft när betalningsförbudet har meddelats och utmätningsmannen har fått handlingen i sin besittning.

Närmare bestämmelser om betalningsförbudets innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet.

28 §
Fortlöpande betalningsförbud och betalningsförbud utomlands

Ett fortlöpande betalningsförbud kan utfärdas när utmätningen gäller gäldenärens lön eller periodiska näringsinkomst eller annan inkomst som förfaller till betalning i framtiden. Utmätningen träder i fråga om varje post i kraft när posten i fråga har betalts till utmätningsmannen i enlighet med 83 §.

Utmätningsmannen kan skicka en begäran som motsvarar ett betalningsförbud också till en betalningsskyldig som befinner sig utomlands.

29 §
Värdering och förteckning

Den utmätta egendomen skall värderas och förtecknas i utmätningsbeslutet, utom i det fall att detta redan har gjorts i samband med en tidigare utmätning eller säkringsåtgärd. Talrika föremål av ringa värde får värderas som en helhet och förtecknas i huvuddrag. Vid förteckningen får användas tekniska upptagningsmetoder och vid värderingen får vid behov anlitas sakkunniga.

30 §
Utmätning av fastighet genom dom

Om det i en dom bestäms att en fordran skall betalas ur en fastighet som utgör säkerhet för fordran, anses fastigheten i fråga vara utmätt omedelbart. Domstolen skall genast underrätta utmätningsmannen på den ort där fastigheten är belägen om domen eller föra in en uppgift om domen i utsökningens informationssystem samt göra en anmälan till inskrivningsmyndigheten.

Den borgenär som fört talan skall ansöka om försäljning av fastigheten på det sätt som i 3 kap. föreskrivs om ansökan om utsökning. Om borgenären inte har ansökt om försäljning skall utmätningsmannen återkalla utmätningen på begäran av gäldenären, om gäldenären visar att minst sex månader har förflutit från det att domen har vunnit laga kraft i förhållande till honom. Utmätningsmannen skall underrätta borgenären om att begäran om återkallande har framställts och inskrivningsmyndigheten om att utmätningen har återkallats.

Säkerställande av utmätning
31 §
Omhändertagande

Utmätningsmannen tar om hand utmätta lösa saker. Om det inte medför avsevärd olägenhet för gäldenären kan föremålen lämnas i ett låst utrymme hos honom. Om ingen uppenbar skingringsrisk föreligger, kan föremålen lämnas hos gäldenären efter att ha märkts som utmätta eller utan märkning. Om den utmätta egendomen finns hos en utomstående, skall utmätningsmannen ta hand om egendomen eller förbjuda den utomstående att överlämna den till någon annan än utmätningsmannen.

Utmätningsmannen skall även ta om hand handlingar som tillhör gäldenären och som utvisar äganderätten till den utmätta egendomen eller den fordran som utmätts, samt pantbrev och andra motsvarande handlingar som gäller den utmätta egendomen.

Om gäldenären eller den utomstående inte överlämnar den utmätta egendomen eller en sådan handling som avses i 2 mom., får utmätningsmannen förena kravet på överlämnande med vite.

32 §
Dödande av handlingar

Utmätningsmannen får ansöka om att en handling skall dödas, om det är nödvändigt för genomförande eller säkrande av utmätningen.

33 §
Registeranmälningar

Utmätningsmannen skall genast anmäla

1) utmätning av fastigheter och inskrivna särskilda rättigheter samt annan inteckningsbar egendom till vederbörande registermyndighet,

2) utmätning av patent och andra registrerade immateriella rättigheter till vederbörande registermyndighet,

3) utmätning för indrivning av en fordran till säkerhet för vilken en företagsinteckning har fastställts, till den som för företagsinteckningsregistret,

4) utmätning av värdeandelar och rättigheter som hänför sig till värdeandelar till den som för värdeandelsregistret,

5) utmätning av standardiserade optioner och terminer till den förmedlare som sköter options och terminskontot i fråga och i annat fall till vederbörande optionsföretag,

6) utmätning av annan egendom till andra registeransvariga enligt vad som föreskrivs särskilt.

Kan uppgifter om utmätningen införas även i något annat offentligt register än ett sådant som avses i 1 mom., skall utmätningsmannen vid behov anmäla utmätningen till den som för registret i fråga.

Närmare bestämmelser om anmälningarna till de registeransvariga utfärdas genom förordning av statsrådet.

34 §
Avkastning och ersättning

Utmätningsmannen skall vid behov uppbära hyresinkomster och andra inkomster som inflyter av utmätt egendom samt sådana ersättningar och andra fordringar som utmätningen omfattar, genom att meddela den betalningsskyldige ett betalningsförbud. I fråga om indrivning av sådan inkomst eller fordran hos den som meddelats betalningsförbud gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 67 § 1 mom. och 68 § 2 och 3 mom.

Utmätningsmannen skall se till att mogen skörd blir bärgad, om inte annat följer av 41 § 2 mom. Bestämmelser om försäljning av skörd finns i 5 kap. 14 § 2 mom.

Försäljningen av egendomen kan skjutas upp, om sökandens fordran sannolikt inom skälig tid inflyter av avkastningen av den utmätta egendomen.

35 §
Tillsättande av syssloman

Om omständigheterna kräver det får utmätningsmannen tillsätta en syssloman för att sköta utmätt egendom, uppbära inkomst eller bärga skörd.

36 §
Övriga åtgärder för säkerställande av utmätning

Utmätningsmannen skall ordna bevakning av den utmätta egendomen samt utöver de åtgärder som avses i 31―35 § utföra också andra åtgärder för säkerställande av utmätning, om det behövs för att den utmätta egendomen skall bevara sitt värde, försäljningen säkras eller syftet med verkställigheten annars bli uppnått. Utmätningsmannen får dock inte vara part i en domstol, om inte något annat föreskrivs.

Utmätningens rättsverkningar
37 §
Förfogandeförbud

Gäldenären får inte efter utmätningsbeslutet förstöra eller utan utmätningsmannens tillstånd överlåta eller pantsätta utmätt egendom eller på annat sätt förfoga över den. En åtgärd i strid med detta förbud är utan verkan mot borgenärerna. En förvärvare eller annan utomstående kan dock förvärva godtrosskydd enligt vad som föreskrivs särskilt.

38 §
Förfogandeförbud i sammanslutningar

Gäldenären får efter utmätning av en andel eller aktier i ett bolag eller en annan sammanslutning inte i sammanslutningen besluta om sådana åtgärder utanför den sedvanliga affärsverksamheten som avsevärt sänker andelens eller aktiernas värde. Vad som här föreskrivs gäller en sammanslutning i vilken gäldenären har betydande bestämmanderätt på grund av sitt innehav. I fråga om åtgärder i strid med förbudet gäller vad som föreskrivs i 37 §.

På begäran av gäldenären skall utmätningsmannen besluta om någon åtgärd strider mot 1 mom.

Bestämmelser om förfogandeförbud i dödsbon finns i 78 §.

39 §
Utmätningsmannens tillstånd

Utmätningsmannen kan ge gäldenären tillstånd att byta ut utmätt egendom mot annan egendom eller att vidta någon annan motsvarande åtgärd som avses i 37 §. Tillståndet förutsätter att åtgärden är ändamålsenlig och inte uppenbart äventyrar betalningen till borgenärerna. Om egendomen byts ut, gäller utmätningen den ersättande egendomen och en eventuell prisskillnad.

40 §
Försäljning av varulager

Om ett varulager har utmätts, kan utmätningsmannen ge gäldenären tillstånd att ur det sälja föremål i den omfattning som den sedvanliga affärsverksamheten förutsätter, om inte betalningen till borgenärerna uppenbart äventyras. Utmätningen omfattar då inkomsterna från försäljningen av lagret i enlighet med 65 § samt det vid respektive tidpunkt återstående lagret.

I fråga om gäldenärens rätt att sälja utmätt egendom bestäms i övrigt i 5 kap. 77 §.

41 §
Nyttjandebegränsning och bärgning av skörd

Har en utmätt lös sak lämnats i gäldenärens besittning får han använda den för sedvanligt ändamål, om inte utmätningsmannen bestämmer annat i utmätningsbeslutet eller senare.

Gäldenären får av en utmätt fastighet använda skog och andra beståndsdelar för husbehov samt bärga skörden, om den mognar före försäljningsdagen. Utmätningen omfattar då de medel som inflyter av försäljningen av skörden i enlighet med 65 §.

Borgenärernas inbördes ställning
42 §
Successiva utmätningar

Utmätt egendom kan utmätas även för en annan sökandes fordran tills partsförhandlingen enligt 5 kap. har hållits eller, om ingen förhandling hålls, tills försäljningen har förrättats. Medel som influtit på annat sätt än av försäljning redovisas till de sökande för vilkas fordringar medlen hade utmätts när de i enlighet med 83 § betalades till utmätningsmannen.

43 §
Utmätning och säkringsåtgärder

Kvarstad eller annan säkringsåtgärd som har verkställts förhindrar inte utmätning. Om en säkringsåtgärd har bestämts för att trygga en utomståendes äganderätt, får egendomen säljas först när verkställigheten av beslutet om säkringsåtgärden har återkallats eller förfallit.

44 §
Säkerhetsrätter och särskilda rättigheter

Panträtt eller annan säkerhetsrätt i gäldenärens egendom hindrar inte utmätning av egendomen för en annan fordran. En borgenär som har den utmätta egendomen i sin besittning på grund av panträtt är skyldig att omedelbart ge egendomen till utmätningsmannen. Säkerhetsrätten beaktas vid försäljningen och fördelningen av medlen på det sätt som bestäms i 5 och 6 kap.

Nyttjanderätter eller andra särskilda rättigheter som hänför sig till egendomen hindrar inte utmätning. I 5 kap. finns bestämmelser om beaktande av särskilda rättigheter vid försäljning.

Inkomstbas vid utmätning av lön
45 §
Beräkning av inkomstbasen

Det belopp som skall utmätas beräknas vid utmätning av lön på det sammanlagda beloppet av gäldenärens inkomster och utkomstförmåner (inkomstbas). I inkomstbasen ingår gäldenärens samtliga löner och naturaförmåner samt utmätningsbara och ickeutmätningsbara pensioner och andra utkomstförmåner som betalas i stället för lön. Av en enskild utmätningsbar inkomst eller förmån får då utmätas ett större belopp än det regelmässiga beloppet. Till inkomstbasen hör inte understöd, ersättningar eller andra tillgångar som avses i 19 §.

Från inkomstbasen avdras förskottsinnehållning av skatt samt den arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie som gäldenären skall betala. Sådan skatt på inkomst som inte uppbärs genom förskottsinnehållning och som gäldenären har betalat eller som debiterats honom skall beaktas på motsvarande sätt.

46 §
Naturaförmåner

Naturaförmånernas värde bestäms enligt gängse pris på orten.

Om naturaförmånernas andel av lönen uppenbart i syfte att undvika utsökning är så stor att det regelmässiga beloppet inte kan utmätas av penninglönen, får utmätningsmannen meddela arbetsgivaren betalningsförbud på samma sätt som om ett tillräckligt stort belopp av lönen utbetalades i pengar, om inte gäldenären kan visa att naturaförmånerna behövs för att trygga hans egen och familjens försörjning eller att de annars är uppenbart motiverade. Som naturaförmån betraktas också nyttjanderätt till egendom som arbetsgivaren har upplåtit till gäldenären i verkligheten utan vederlag, om egendomen huvudsakligen är avsedd för gäldenärens privata bruk.

Innan ett beslut enligt 2 mom. fattas skall utmätningsmannen ge gäldenären och arbetsgivaren samt vid behov sökanden tillfälle att bli hörda.

47 §
Uppskattning av lön

Om gäldenären i ett företag som tillhör en utomstående i uppenbar avsikt att undvika utmätning arbetar utan lön eller mot en ersättning som är klart mindre än vad som på orten allmänt betalas för sådant arbete, får utmätningsmannen fastställa det skäliga beloppet av gäldenärens arbetslön. Utmätningen verkställs på detta belopp såsom på lön. Lönen får uppskattas, om det är sannolikt att sökandens fordran inte annars kan indrivas hos gäldenären inom skälig tid.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller också ett företag som tillhör enbart gäldenären, om det är uppenbart att syftet med förfarandet är att undvika utmätning. Lönen får dock inte uppskattas, om dividend eller någon annan motsvarande förmån kan utmätas till ett belopp som motsvarar skälig lön.

Innan lönen uppskattas skall utmätningsmannen ge gäldenären och arbetsgivaren samt vid behov sökanden tillfälle att bli hörda.

Belopp som skall utmätas av lön
48 §
Skyddat belopp

Vid utmätning av lön som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen är gäldenärens skyddade belopp för gäldenärens egen del 19,50 euro och för make samt för egna och makens barn som han försörjer sju euro per dag fram till nästa löneutbetalningsdag. Det skyddade beloppet beräknas för 30 dagar per månad.

Med make avses i 1 mom. äkta make och den som bor med gäldenären under äktenskapsliknande förhållanden. Gäldenären anses försörja en person vars inkomst inte överstiger det skyddade beloppet för gäldenären själv, och ett sådant barn, oberoende av om även den andra maken bidrar till försörjningen av barnet. Underhållsbidrag som gäldenären betalar kan beaktas på det sätt som bestäms i 51―53 §.

Det skyddade beloppet justeras årligen genom förordning av justitieministeriet enligt vad som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

49 §
Lön som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen

Av inkomstbasen enligt 45―47 § skall från utmätning undantas

1) gäldenärens skyddade belopp ökat med en tredjedel av det överskjutande lönebeloppet (inkomstgränsutmätning),

2) två tredjedelar av lönen, om lönen är större än två gånger gäldenärens skyddade belopp,

3) ett belopp som är mindre än det belopp som avses i 2 punkten, dock minst hälften av lönen, om lönen är större än fyra gånger gäldenärens skyddade belopp.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om en på lönebeloppet baserad progressiv skala enligt vilken utmätning verkställs i de fall som avses i 1 mom. 3 punkten. Utmätningsbeloppet beräknas enligt sagda moment och i fråga om 3 punkten i momentet dessutom enligt den förordning av statsrådet som avses här (regelmässigt belopp).

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller även ett till gäldenären redan utbetalt lönebelopp, till den del någon del av betalningsperioden återstår.

50 §
Lön som inte betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen

Av annan lön än sådan som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen undantas två tredjedelar av varje lönepost från utmätningen. Om gäldenärens lön under året sannolikt i genomsnitt uppgår till det belopp som avses i 49 § 1 mom. 3 punkten, förrättas utmätningen enligt punkten i fråga. Gäldenären skall i detta fall ges tillfälle att bli hörd.

51 §
Väsentligt nedsatt betalningsförmåga

Om gäldenärens betalningsförmåga är väsentligt nedsatt på grund av sjukdom, arbetslöshet, underhållsbidrag som gäldenären betalar eller någon annan särskild orsak, utmäts av lönen tills vidare eller under en viss tid ett mindre belopp än det regelmässiga beloppet.

Har gäldenären före utmätningen länge varit arbetslös kan utmätningen av lönen skjutas upp, om inte betalningen till sökanden väsentligt äventyras. Uppskov kan beviljas i högst fyra månader räknat från det att anställningsförhållandet inleddes.

52 §
Grunderna för fria månader

Efter att utmätningen av lön har pågått oavbrutet eller nästan oavbrutet i ett års tid, skall utmätningen avbrytas för en viss tid (fria månader), om

1) utmätningen har förrättats som inkomstgränsutmätning i enlighet med 49 § 1 mom. 1 punkten,

2) gäldenärens nödvändiga boendekostnader eller andra levnadkostnader är höga i förhållande till det belopp som återstår efter utmätningen, eller

3) det finns någon särskild orsak till avbrott.

53 §
Antalet fria månader

Gäldenären skall vid inkomstgränsutmätning ges två fria månader per år. På övriga grunder beviljas på gäldenärens begäran högst tre fria månader per år. Med sökandens samtycke kan ges högst sex fria månader per år utan att ansökan förfaller.

Gäldenären har rätt till fria månader oberoende av om utmätningsbeloppet har begränsats i enlighet med 51 § 1 mom. På samma grund kan dock inte både beviljas fria månader och utmätningsbeloppet begränsas.

Utmätningen av annan lön än sådan som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen avbryts på motsvarande sätt med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i denna paragraf.

54 §
Underhållsbidrag

Om indrivningen gäller ett sådant underhållsbidrag för barn eller motsvarande skadestånd som förfaller fortlöpande (löpande underhållsbidrag), får ett större belopp än det regelmässiga beloppet utmätas, om det är nödvändigt för betalning av det underhållsbidragsbelopp som motsvarar lönebetalningsperioden. Om indrivningen utöver det löpande underhållsbidraget gäller tidigare förfallna underhållsbidrag eller andra fordringar, får det regelmässiga beloppet överskridas med högst det underhållsbidragsbelopp som motsvarar lönebetalningsperioden. Gäldenären skall dock alltid få behålla minst en tredjedel av lönen, och det skyddade beloppet får inte utmätas. Av annan lön än sådan som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen skall minst en tredjedel av varje lönepost undantas från utmätningen.

Om utmätning av lön verkställs för indrivning av ett löpande eller förfallet underhållsbidrag eller för indrivning av ett underhållsbidrag och en annan fordran, kan gäldenären ges fria månader eller uppskov enligt 51 § 2 mom. endast av vägande skäl.

55 §
Patent och upphovsrätt

Av en ersättning som betalas till en fysisk person för överlåtelse eller utnyttjande av rätt till patent, upphovsrätt och andra motsvarande rättigheter undantas två tredjedelar av varje post från utmätningen, om inte något annat föreskrivs.

Förfarandet vid utmätning av lön
56 §
Betalningsförbud

I ett betalningsförbud som utfärdas vid utmätning av lön bestäms hur utmätningsbeloppet skall beräknas, och mottagaren av betalningsförbudet åläggs att betala beloppet till utmätningsmannen. I betalningsförbudet anges beloppet av andra inkomster och förmåner som påverkar inkomstbasen, gäldenärens skyddade belopp samt andra behövliga uppgifter.

Med anledning av utmätningar av lön som har förrättats vid olika tidpunkter utfärdas ett enda betalningsförbud.

Mottagaren av betalningsförbudet skall på utmätningsmannens begäran uppge sin delgivningsadress enligt 3 kap. 38 §.

57 §
Giltighetstid för och ändring av betalningsförbud

Ett betalningsförbud gäller en viss tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar lönebetalaren att betalningsförbudet har upphört. Förändras de omständigheter som ligger till grund för betalningsförbudet, skall utmätningsmannen ändra förbudet genom ett nytt betalningsförbud.

Betalningsförbudet gäller i de fall som avses i 47 § tills det för utmätningsmannen visas att förutsättningar för fortsatt indrivning enligt förbudet inte längre finns på grund av att omständigheterna har förändrats.

Utmätningen och betalningsförbudet är för indrivning av löpande underhållsbidrag i kraft tills gäldenären har betalat de förfallna posterna samt därtill i förskott underhållsbidragsbeloppet för den följande månaden och gör troligt att han i framtiden kommer att uppfylla sin underhållsskyldighet.

58 §
Lönebetalarens skyldigheter

Lönebetalaren skall varje betalningsperiod genast och utan särskild ersättning verkställa innehållning av lönen enligt betalningsförbudet och betala beloppet till utmätningsmannen. Från beloppet får avdras avgiften för inbetalning på konto. Bestämmelser om indrivning av ett obetalt belopp hos lönebetalaren finns i 68 § 1 mom. Genom förordning av statsrådet kan vid behov bestämmas om den tid inom vilken innehållningen av lönen skall förrättas och beloppet betalas till utmätningsmannen.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också lön som fastställts enligt 46 § 2 mom. och 47 §.

Utmätningsmannen skall på begäran, eller om han märker att situationen kräver det, ge lönebetalaren råd om iakttagandet av betalningsförbudet.

Betalningsplan och betalningsavtal
59 §
Betalningsplan

Utmätningsmannen kan i stället för utmätning av lön fastställa en skriftlig betalningsplan för gäldenären, om gäldenären gör det troligt att han planenligt till utmätningsmannen betalar det regelmässiga beloppet eller ett belopp enligt 51―54 §. Utmätningsmannen skall minst en gång om året av gäldenären begära en utredning om de inkomster och förmåner som ingår i inkomstbasen.

Om gäldenären utan godtagbar anledning underlåter att iaktta betalningsplanen eller att ge en utredning och underlåtelsen inte kan anses vara obetydlig, kan utmätningsmannen besluta att betalningsplanen förfaller och omedelbart utmäta lönen.

60 §
Betalningsavtal parterna emellan

Utmätningsmannen kan förrätta utmätning av lön på basis av ett skriftligt avtal mellan gäldenären och sökanden (betalningsavtal), om avtalet kan fullgöras i utsökningsförfarandet och det inte kan anses oskäligt. Utmätningsmannen kan i stället för utmätning av lön ge gäldenären tillstånd att erlägger betalningar enligt avtalet till utmätningsmannen.

I betalningsavtalet kan parterna avtala om utmätningsbeloppet, begränsa beloppet av sökandens fordran eller utmätningstiden eller avtala hur medlen skall avräknas på sökandens fordran eller på fordrans delar. Gäldenären skall dock få behålla det skyddade belopp som avses i 48 §.

61 §
Iakttagande av betalningsavtal

Om lön utmäts för en annan fordran efter det att ett betalningsavtal har ingåtts, iakttas betalningsavtalet inte under den tid som fordran drivs in.

Utmätningsmannen kan på begäran av den ena avtalsparten besluta att avtalet inte längre skall iakttas, om

1) den andra parten väsentligt har underlåtit att iaktta avtalet utan godtagbar anledning,

2) lönen i enlighet med 1 mom. har utmätts för en annan fordran och det därför inte längre är motiverat att iaktta avtalet, eller

3) det finns någon annan grundad anledning.

62 §
Säkerställande av betalningsplan eller betalningsavtal

Utmätningsmannen kan vid behov förrätta en säkerhetsutmätning för säkerställande av en betalningsplan, och på sökandens begäran även för säkerställande av ett betalningsavtal, i det fall att lönen inte utmäts.

De medel som gäldenären har betalat på basis av en betalningsplan eller ett betalningsavtal anses vara utmätta genast när de har betalts till utmätningsmannen i enlighet med 83 §.

63 §
Uppskov med försäljning

Försäljningen av en utmätt fastighet eller utmätt lös egendom kan skjutas upp, om gäldenären gör det troligt att han inom skälig tid betalar sökandens fordran till utmätningsmannen enligt en betalningsplan eller ett betalningsavtal. Utmätningen är då i kraft som en säkerhetsutmätning.

Utmätning av näringsinkomst
64 §
Periodisk näringsinkomst för fysiska personer

Är gäldenären en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, skall fem sjättedelar av hans periodiska näringsinkomst undantas från utmätningen. Gäldenären kan få behålla

1) mer än fem sjättedelar, om gäldenären därmed kan fortsätta med näringsverksamheten eller om gäldenärens betalningsförmåga väsentligt har nedsatts av någon särskild orsak, eller

2) mindre än fem sjättedelar, om det kan anses skäligt med beaktande av gäldenärens förmögenhetsställning eller om gäldenären väsentligt har försummat betalningsskyldigheter i samband med näringsverksamheten.

Dessutom iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om skyddade belopp, förfarande samt betalningsplan och betalningsavtal vid utmätning av lön.

Stöd som en fysisk person får av ett offentligt samfund för sin näringsverksamhet utmäts i enlighet med 1 mom. Bestämmelser om förbud mot utmätning av vissa medel som beviljats för ett särskilt ändamål finns i 19 § 1 mom. 6 punkten.

65 §
Annan näringsinkomst

När annan näringsinkomst än periodisk näringsinkomst utmäts hos en fysisk person eller när näringsinkomst utmäts hos en sammanslutning, får utmätningsbeloppet begränsas, om gäldenären därmed kan fortsätta med närings- eller affärsverksamheten och förfarandet inte kan anses stå väsentligt i strid med sökandens intresse. Dessutom iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 59―63 § och, om inkomsten är periodisk, vad som föreskrivs om förfarandet vid utmätning av lön. Det som i denna pargraf föreskrivs om begränsning av utmätningsbeloppet tillämpas även vid utmätning av sådant stöd för affärsverksamhet som en sammanslutning får av ett offentligt samfund.

66 §
Samordning av näringsinkomst och löneinkomst

Har en fysisk person utöver näringsinkomst också löneinkomst, iakttas bestämmelserna om utmätning av lön eller utmätning av näringsinkomst beroende på vilkendera inkomsten som i genomsnitt är större. Lönens andel beaktas vid utmätning av näringsinkomsten med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 64 och 65 §. Näringsinkomstens andel beaktas vid utmätning av lönen med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 45 § 1 mom.

Fordringar och vissa andra rättigheter
67 §
Betalningsuppmaning och försäljning av fordran

Utmätningsmannen får ge den som meddelas betalningsförbud en uppmaning att betala en förfallen utmätt fordran, utom i det fall att fordran är tvistig eller oklar.

En utmätt fordran får säljas, om detta är motiverat för att fordran förfaller sent eller av någon annan orsak.

Om en fordran som inte säljs är pantsatt eller objekt för företagsinteckning, iakttas i fråga om utredande av anspråken och förmånsrätten i tillämpliga delar bestämmelserna i 5 kap. om auktion på lös egendom.

68 §
Indrivning hos den som meddelats betalningsförbud

Om den som meddelats betalningsförbud inte iakttar ett bevisligen delgivet betalningsförbud som gäller lön eller periodisk näringsinkomst, får utmätningsmannen hos den som meddelats förbudet utmäta det belopp som inte har betalts till utmätningsmannen. För utmätning förutsätts att betalningsskyldigheten för den som meddelats betalningsförbudet är klar.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även andra fordringar för vilka gäldenären har en utsökningsgrund eller vilkas riktighet den som meddelats betalningsförbudet inte bestrider. Sökanden har rätt att väcka talan mot den som meddelats betalningsförbudet för att fastställa fordrans riktighet.

Den som meddelats betalningsförbud skall ges tillfälle att bli hörd innan beslutet om hans betalningsskyldighet fattas, och beslutet skall delges honom på det sätt som föreskrivs i 3 kap. 40 och 41 §.

69 §
Rätt till inkomst eller förmån

En utmätt rätt att på grundval av avtal få inkomst eller förmån av någon annan under en obestämd tid får inte säljas, utan utmätningsmannen uppbär inkomsten eller förmånen i fråga. Om inkomsten eller förmånen behövs för att trygga uppehället för gäldenären och de familjemedlemmar som han försörjer, skall gäldenären få förfoga över ett skäligt belopp av den.

70 §
Liv- och pensionsförsäkring

Utmätningen av en rättighet som grundar sig på ett liv- eller pensionsförsäkringsavtal avser en eventuell försäkringsersättning och försäkringens återköpsvärde. Ett betalningsförbud som gäller utmätningen är i kraft tre år i sänder. Utmätningen hindrar inte gäldenären från att ta ett fribrev enligt 13 § i lagen om försäkringsavtal (543/1994).

I fråga om försäkringspremiers återgång till utsökning gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 56 § i lagen om försäkringsavtal.

Samägande
71 §
Utmätning av andel

Gäldenärens andel i en fastighet eller lös egendom som ägs i kvotdelar kan utmätas. De övriga samägarna skall underrättas om utmätningen.

I fråga om utmätning av samägd egendom som inte ägs i kvotdelar föreskrivs särskilt.

72 §
Avskiljande av andel

Utmätningsmannen avskiljer den utmätta andel av egendomen som tillhör gäldenären. Om andelen inte kan avskiljas i utsökningsförfarande, får utmätningsmannen ansöka om klyvning av lägenheten eller inleda något annat förfarande för att skifta egendomen enligt vad som föreskrivs särskilt. Kostnaderna för skiftet tas ur gäldenärens andel.

Om andelen inte kan avskiljas eller egendomen inte kan skiftas, eller om detta skulle medföra höga kostnader i förhållande till egendomens värde eller avsevärt sänka egendomens värde, får utmätningsmannen sälja gäldenärens andel.

73 §
Utmätning av samägt föremål

En fastighet eller en lös sak som ägs i kvotdelar får utmätas även om den inte svarar för sökandens fordran, om

1) det av försäljningen sannolikt för gäldenärens del inflyter betydligt mer än det skulle inflyta av en försäljning av gäldenärens andel,

2) sökandens fordran sannolikt inte skulle inflyta av en försäljning av gäldenärens andel, och

3) utmätningens betydelse inte står i uppenbart missförhållande till den olägenhet den medför.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. får en samägd fastighet eller en samägd lös sak utmätas om alla samägare samtycker därtill. En samägd fastighet får inte utmätas om ett avtal om delning av besittningen har inskrivits.

Bestämmelser om försäljning av samägda föremål finns i 5 kap. 81―83 §.

74 §
Rättigheter som grundar sig på värdepapper

Vad som föreskrivs i 73 § gäller i tillämpliga delar även på värdepapper grundade gemensamma rättigheter enligt 1 § 2 mom. i lagen om vissa samäganderättsförhållanden (180/1958).

75 §
Hörande och samägares ställning

Innan åtgärder enligt 72 eller 73 § vidtas skall utmätningsmannen ge gäldenären och övriga samägare tillfälle att bli hörda.

När egendom som ägs i kvotdelar utmäts gäller för övriga samägare i tillämpliga delar vad som föreskrivs om gäldenären i detta kapitel och i 5 kap.

Dödsbo
76 §
En avliden persons skulder

Har utmätning förrättats för en avliden persons skulder får egendomen inte säljas förrän en månad har förflutit från bouppteckningen eller från utgången av tiden för bouppteckning eller, om egendomen har överlåtits till förvaltning av en boutredningsman, förrän det beträffande betalningen av skulderna finns ett sådant avtal eller ett sådant beslut av boutredningsmannen som avses i 19 kap. 12 a § i ärvdabalken (40/1965). Egendomen får dock säljas om

1) sökanden har panträtt i den utmätta egendomen,

2) dödsboets förvaltning samtycker till försäljningen, eller

3) egendomen snabbt sjunker i värde eller medför höga skötselkostnader.

Bestämmelser om redovisning av de influtna medlen finns i 6 kap. 16 § 1 mom.

77 §
Utmätning av andel i dödsbo

En delägares andel i ett dödsbo får utmätas för delägarens skulder. Dödsboet meddelas då ett skriftligt betalningsförbud, i vilket dödsboets delägare och förvaltning förbjuds att till någon annan än utmätningsmannen överlåta egendom som vid arvskiftet tillfaller gäldenären.

78 §
Förfogandeförbud i dödsbon

Efter att dödsboet har fått del av betalningsförbudet får egendom ur dödsboet inte överlåtas och andra förfogandeåtgärder i boet inte vidtas utan tillstånd av utmätningsmannen. I fråga om åtgärder i strid med förbudet gäller vad som föreskrivs i 37 §. Utmätningsmannen skall ge ett tillstånd enligt ovan, om åtgärden inte äventyrar betalningen till sökanden. Tillstånd av utmätningsmannen behövs inte för boutredningsåtgärder. Bestämmelser om tillstånd av utmätningsmannen till arvskifte enligt avtal finns i 23 kap. 3 § 2 mom. i ärvdabalken.

79 §
Åtgärder efter utmätningen

En utmätt andel i dödsbo får inte säljas. Betalning tas ur den egendom som tillfaller gäldenären vid arvskiftet. Är gäldenären ensam arvinge tas betalningen ur dödsboets tillgångar efter slutförd boutredning. De medel som avses ovan anses vara omedelbart utmätta. Den egendom som tillfallit gäldenären får säljas först när skiftet har vunnit laga kraft eller annars är slutgiltigt.

Utmätningsmannen får vid behov ansöka om tillsättande av en boutredningsman och en skiftesman. Bestämmelser om redovisning av de influtna medlen finns i 6 kap. 16 § 2 mom. Bestämmelser om sökandens rätt att klandra arvskiftet finns i 23 kap. 10 § 3 mom. i ärvdabalken.

80 §
Legat

Rättigheter som tillfaller gäldenären som legat kan utmätas. Betalningsförbud meddelas den som skall utge legatet. I övrigt iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om utmätning av andel i dödsbo.

81 §
Arvsavsägelse

Gäldenärens rätt till arv eller testamente får inte utmätas, om gäldenären visar att han

1) under arvlåtarens livstid har avsagt sig sin rätt till arv i enlighet med ärvdabalken, eller

2) efter arvlåtarens död har delgett dödsboet ett skriftligt meddelande om avsägelse på det sätt som bestäms i 57 § 2 mom. i förvaltningslagen, eller

3) efter arvlåtarens död till magistraten på sin hemort har lämnat ett meddelande om avsägelse för deponering.

Efter det att beslut om utmätning har fattats, kan gäldenären inte på ett för sökanden bindande sätt avsäga sig sin rätt till arvet.

Gäldenären skall utan dröjsmål underrätta dödsboets delägare och förvaltning om att ett meddelande om avsägelse har deponerats.

82 §
Rätt att få information och att närvara

Om utmätning har förrättats för den avlidnes skulder eller om gäldenärens andel i ett dödsbo har utmätts, är boets delägare och förvaltning skyldiga att på förfrågan ge utmätningsmannen information och att uppvisa de handlingar som gäller bouppteckningen, boutredningen och boets ekonomiska ställning.

Utmätningsmannen och sökanden har rätt att närvara vid arvskiftet. Utmätningsmannen skall underrätta sökanden om skiftet.

Kompletterande bestämmelser
83 §
Betalningstidpunkt

Betalning till utmätningsmannen anses ha skett den dag då pengarna har betalts in på ett konto i en sammanslutning som sköter statens betalningsrörelse eller då gireringen har debiterats betalarens konto. En betalning med postanvisning anses ha skett den dag då postanvisningen har postats.

Kontantbetalning anses ha skett när pengarna har betalts till den ansvarige utmätningsmannen eller någon annan lokal utsökningsmyndighet.

84 §
Syssloman

I de fall som föreskrivs särskilt får utmätningsmannen tillsätta en syssloman. Sysslomannen skall sköta den egendom som anförtrotts honom omsorgsfullt och redogöra för sina åtgärder. Sysslomannen skall redovisa influtna medel på det sätt som utmätningsmannen bestämmer.

Angående sysslomän gäller vad som i 3 kap. 108 § 2 och 3 mom. föreskrivs om sakkunniga.

5 kap.

Försäljning

Allmänna bestämmelser
1 §
Försäljningssätt

Utmätt egendom säljs i den ordning som bestäms i detta kapitel på offentlig auktion som förrättas av utmätningsmannen (auktion) eller på annat sätt, såsom enligt uppdrag eller i minut (försäljning under hand).

Vad som i annan lag föreskrivs om exekutiv auktion gäller i tillämpliga delar även försäljning under hand.

2 §
Val av försäljningssätt

Utmätningsmannen skall vid försäljningen eftersträva ett bra resultat. Vid valet av försäljningssätt skall beaktas det pris som kan erhållas, försäljningskostnaderna och den tid som åtgår till försäljningen. Bestämmelser om förutsättningarna för försäljning under hand finns i 75―79 §.

Om det försäljningssätt som används är tillåtet enligt denna lag, kan försäljningen upphävas på grund av valet av försäljningssätt endast om försäljningen avsåg en fastighet eller värdefull lös egendom och det görs sannolikt att ett annat försäljningssätt skulle ha inbringat ett betydligt högre pris.

Allmänna auktionsvillkor
3 §
Äganderätt

Köparen får äganderätt till den på auktion sålda egendomen och rätt att råda över egendomen när köpesumman har betalts eller, om ett köpebrev enligt 84 § 1 mom. skall upprättas över försäljningen, när han får köpebrevet.

4 §
Besittning och användning

Köparen får ta egendomen i sin besittning när köpesumman är betald. Om ett köpebrev enligt 84 § 1 mom. skall upprättas över försäljningen, får köparen inte förrän han har fått köpebrevet använda egendomen på ett sätt som sänker dess värde.

Utmätningsmannen förvarar egendomen tills köparen får ta den i besittning. Om köparen därefter inte inom skälig tid hämtar egendomen och betalar förvaringskostnaderna får utmätningsmannen sälja egendomen för köparens räkning.

Köparen har rätt att kontrollera egendomens skick innan han tar den i besittning.

5 §
Handräckning till köparen

Utmätningsmannen skall på begäran ge köparen behövlig handräckning med att få egendomen i sin besittning.

Om gäldenären använder de sålda lokaliteterna efter det att köparen har betalat köpesumman, skall utmätningsmannen på köparens begäran verkställa vräkning. I fråga om vräkning iakttas i tillämpliga delar 6 a kap. 1―8 §. Flyttningsdagen får skjutas upp av vägande skäl, om gäldenären har begärt det före auktionen. Spekulanterna skall underrättas om hur för flyttningsdagen fastställs.

Köparen kan ges handräckning utan hinder av överklagande eller verkställighetstvist, om inte detta särskilt har förbjudits i domstolens förordnande om avbrott.

6 §
Fordringar och rättigheter för vilka köparen skall ansvara

Köparen eller den sålda egendomen ansvarar inte för andra fordringar och rättigheter än dem för vilka köparen enligt avtal har övertagit ansvaret eller dem som har uppgetts förbli i kraft eller övergå på köparens ansvar vid försäljningen.

Ett hyres- eller arrendeavtal som inte har vidmakthållits vid försäljningen skall sägas upp eller hävas på särskilt föreskrivet sätt, om köparen vill bli befriad från avtalet. Köparen har rätt att få handräckning enligt 5 § 2 mom., om uppsägningen eller hävningen av avtalet har meddelats bevisligen.

7 §
Meddelande om vissa fordringar

Utmätningsmannen skall före försäljningen underrätta spekulanterna om eventuella obetalda bolagsvederlag och kostnader enligt 6 och 86 § i lagen om bostadsaktiebolag (809/1991).

Spekulanterna skall också underrättas om det klarlagda beloppet av sådana obetalda fordringar och avgifter som måste betalas för att el eller motsvarande service skall levereras till försäljningsobjektet.

8 §
Invändning om bättre rätt

Mot köparen kan inte framställas en invändning om bättre rätt till den sålda egendomen efter det att äganderätten enligt 3 § har övergått, utom om köparen kände till den utomståendes äganderätt. Egendomen skall dock återlämnas till ägaren i de fall som avses i 11 § i förordningen om införande av strafflagen (39/1889).

Bestämmelser om avbrytande av redovisningen finns i 6 kap. 15 §.

9 §
Statens ersättningsansvar

Om en borgenär, någon annan rättsinnehavare, den rätte ägaren eller en köpare har förlorat sin rätt eller lidit skada till följd av 6 §, 7 § 1 mom. eller 8 §, har han rätt till skadestånd av statens medel.

Rätt till ersättning föreligger dock inte om personen i fråga har försummat att

1) för utmätningsmannen framställa invändning om bättre rätt utan dröjsmål efter det att han fått veta om den utmätning som kränker hans rätt, eller

2) bevaka sin rätt vid partsförhandlingen.

Ersättningen fastställs oberoende av utmätningsmannens vållande, med iakttagande av vad som föreskrivs i skadeståndslagen (412/1974). Staten har rätt att enligt vad som föreskrivs i skadeståndslagen få det utbetalda beloppet av den som orsakat skadan.

10 §
Gäldenärens skyldighet att ge information

Gäldenären är skyldig att på förfrågan underrätta utmätningsmannen om nyttjanderätter och andra rättigheter samt fordringar och framställda invändningar om bättre rätt som hänför sig till egendom som skall säljas samt lämna uppgifter om sådana egenskaper hos egendomen och omständigheter som påverkar dess användning som med beaktande av egendomens art kan anses väsentliga.

11 §
Fel i försäljningsobjektet

Den utmätta egendomen säljs i befintligt skick. En fastighet eller värdefull lös egendom som har sålts skall dock anses felaktig, om

1) egendomen väsentligt avviker från den information som utmätningsmannen i annonsen eller annars före försäljningen har gett om de väsentliga egenskaperna hos egendomen eller om något väsentligt förhållande som påverkar dess användning, och den felaktiga informationen kan antas ha inverkat på köpet,

2) utmätningsmannen har underlåtit att ge information om de väsentliga egenskaperna hos egendomen eller om något väsentligt förhållande som påverkar dess användning, och detta kan antas ha inverkat på köpet, eller

3) egendomen är i betydligt sämre skick än vad köparen med hänsyn till omständigheterna med fog har haft anledning att förutsätta.

Bestämmelser om rättande av felaktig information finns i 19 §.

12 §
Prisavdrag och hävning av köp

Köparen får på grund av ett sådant fel som avses i 11 § yrka på prisavdrag eller hävning av köpet genom att anföra besvär över försäljningen i enlighet med 10 kap. Köpet kan hävas på grund av felet, om det för köparens del vore oskäligt att vidmakthålla köpet. Frågan om felet kan föras till domstol för att avgöras som en verkställighetstvist i enlighet med 9 kap.

Bestämmelser om avbrytande av redovisningen finns i 6 kap. 15 §.

13 §
Beståndsdelar och tillbehör

Sådana delar av ett föremål som med stöd av 4 kap. 18 § har utmätts separat, skall säljas separat. Beståndsdelar och tillbehör till en fastighet får säljas separat enligt vad som bestäms i 65 § i detta kapitel.

Om utsökningsbesvär eller en verkställighetstvist gäller ett föremål som kan höra till försäljningsobjektet som en beståndsdel eller ett tillbehör, får utmätningsmannen sälja objektet till övriga delar, om den tvistiga delen endast är av ringa betydelse.

14 §
Avkastning

Hyra och annan avkastning av såld egendom som förfaller efter försäljningsdagen tillhör köparen. Köparen kan uppbära avkastningen mot säkerhet tills han får ta egendomen i sin besittning, eller be utmätningsmannen uppbära avkastningen för sin räkning.

Skörd som har bärgats före försäljningen säljs tillsammans med fastigheten eller separat. Skörd som har bärgats före utmätningen får säljas tillsammans med fastigheten, om inte förfarandet avsevärt kränker någon annan borgenärs rätt till betalning.

Gemensamma bestämmelser om auktion
15 §
Utredande av värde och sättande i skick av ett föremål

Om en fastighet eller värdefull lös egendom skall säljas, skall utmätningsmannen före försäljningen kontrollera egendomens skick. Om möjligt skall även egendomens gängse värde utredas. Vid behov får en sakkunnig anlitas. Den som har egendomen i sin besittning är skyldig att tillåta kontrollen och värderingen.

Utmätningsmannen får utan parternas medgivande låta sätta i skick egendom som skall säljas, om detta kan ske till ringa kostnad och innebär bara ett litet dröjsmål.

16 §
Annonseringssätt

En annons om auktionen skall publiceras i en eller flera tidningar med allmän spridning på orten. Därtill kan en annons vid behov publiceras i en rikstidning, i en annan publikation eller på datanätet. Om det finns tvingande skäl får man i stället för att publicera en annons meddela om försäljningen på något annat tillräckligt effektivt sätt.

Gäldenären och eventuella samägare skall dessutom separat underrättas om auktionen.

Inställs auktionen, skall ett meddelande om detta utan dröjsmål publiceras på samma sätt som auktionsannonsen, om det är möjligt.

17 §
Annonseringstid

Annonsen skall publiceras en vecka före auktionen, om inte en längre eller kortare tid är motiverad. En ytterligare annons kan vid behov publiceras. Om det i ärendet ordnas en partsförhandling, publiceras annonsen efter den.

18 §
Annonsens innehåll

I annonsen skall ges en tillräckligt noggrann beskrivning av försäljningsobjektet och nämnas att egendomen är utmätt. Uppgifter om parterna publiceras inte. Närmare bestämmelser om annonsens innehåll utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

19 §
Fel i annonseringen

Om annonsen inte har publicerats på det sätt som bestäms i 16 och 17 § och felet kan antas påverka försäljningsresultatet eller annars ha betydelse, skall utmätningsmannen sörja för att en ny annons publiceras. Detsamma gäller en annons som innehåller felaktig eller bristfällig information på det sätt som avses i 11 §.

Felet anses ha blivit korrigerat, om de felaktiga uppgifterna har rättats eller de saknade uppgifterna har meddelats i en ny annons eller vid auktionens början.

Auktionen kan hävas om felet i annonseringen väsentligt kan ha påverkat försäljningsresultatet. Bestämmelser om verkningarna av fel i fråga om annonsens innehåll finns i 12 §.

20 §
Försäljningsprospekt och förevisning av egendomen

Över fastigheter och värdefull lös egendom skall sammanställas ett prospekt av vilket framgår alla relevanta uppgifter som påverkar försäljningsvärdet samt försäljningsvillkoren. Till prospektet skall fogas de allmänna auktionsvillkoren.

En förevisning av egendomen skall ordnas före försäljningen, om det inte är onödigt. Den som i sin besittning har egendom som skall säljas är skyldig att tillåta förevisningen.

21 §
Information till spekulanterna

Vid auktionens början skall utmätningsmannen beskriva försäljningsobjektet. Värdefulla beståndsdelar och tillbehör skall nämnas separat. Därtill skall uppges

1) behövliga ärendehanteringsuppgifter,

2) budgivningssättet,

3) försäljningsordningen,

4) eventuellt lägsta godtagbara bud,

5) eventuella skyldigheter och bindande rättigheter som övergår på köparens ansvar,

6) i 7 § nämnda fordringar,

7) betalningstid och övriga betalningsvillkor,

8) annan behövlig information.

De allmänna auktionsvillkoren och försäljningsprospektet skall finnas framlagda och vara tillgängliga för spekulanterna.

22 §
Budgivning

Budgivningen vid en auktion sker genom bud och överbud. Utmätningsmannen kan tillåta överbud per telefon eller elektroniskt eller ordna budgivning samtidigt på flera orter.

Utmätningsmannen får före auktionen inbegära skriftliga bud. De beaktas vid auktionen som överbud och de är bindande för den som framställt dem tills den första auktionen har förrättats. I fråga om handpenning gäller vad som bestäms i 24 §.

23 §
Minimipris

Utmätningsmannen får inte godkänna det högsta budet vid auktion på en fastighet eller värdefull lös egendom, om han bedömer att budet klart understiger gängse pris för egendomen på orten.

Det högsta budet får inte godkännas, om det understiger föremålets ädelmetallvärde eller något annat motsvarande dagsvärde för annan egendom. Värdepapper eller värdeandelar får inte på auktion säljas till ett lägre pris än den senaste offentliggjorda köpnoteringen före försäljningsdagen.

Godkänns inte det högsta budet ordnas en ny auktion eller försäljning under hand, utom om sökanden förbjuder detta eller utmätningsmannen bedömer att det med beaktande av de extra kostnaderna inte inflyter mer medel vid en ny försäljning. Om det inte ordnas någon ny försäljning eller om egendomen inte heller den andra gången blir såld, återkallas utmätningen.

24 §
Betalningsvillkor

Utmätningsmannen får vid behov ge köparen en betalningstid på högst sex veckor. Köparen skall genast betala en av utmätningsmannen bestämd andel av köpesumman, som är högst 20 procent av denna (handpenning). Utmätningsmannen behöver inte begära handpenning av en köpare som han bedömer vara uppenbart solvent. Som handpenning duger kontanter, motsvarande betalningsmedel och säkerhet.

Köparen skall på köpesumman betala ränta i enlighet med 3 § 2 mom. i räntelagen för betalningstiden från och med auktionsdagen. Efter betalningstiden skall ränta betalas i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen tills köpesumman är betald eller en ny auktion har förrättats.

25 §
Köparens ersättningsskyldighet

Om köparen inte betalar köpesumman under betalningstiden förrättas en ny auktion. Om köparen under betalningstiden visar att borgenären har gett honom längre betalningstid eller att han har övertagit fordringar i enlighet med 36 eller 57 §, anses köpesumman i utsökningen ha blivit betald till denna del.

Köparen skall ersätta skillnaden, om det högsta budet vid en ny auktion blir lägre än det högsta budet vid föregående auktion ökat med ränta enligt 24 § 2 mom. Om budet överstiger detta har köparen inte rätt till överskottet. Köparen skall ersätta kostnaderna också för den senare auktionen, om de inte kan tas ur överskottet.

Utmätningsmannen skall uppbära ersättningen ur handpenningen eller ur andra tillgångar hos köparen, om det är möjligt inom skälig tid. I annat fall indrivs ersättningen senare med stöd av utmätningsmannens beslut på ansökan av borgenären.

26 §
Villkorligt förvärv

Om gäldenären enligt avtal har fått egendomen villkorligt, och villkoret är att köpesumman betalas, säljs egendomen utan att villkoret bibehålls. För försäljning av en fastighet utan bibehållande av villkoret förutsätts att säljaren har yrkat betalning vid partsförhandlingen. Bestämmelser om säljarens rätt att få betalning ur köpesumman finns i 34 och 47 §.

I annat fall än vad som avses i 1 mom. säljs egendom som gäldenären har fått villkorligt med bibehållande av villkoret, och köparen svarar i gäldenärens ställe för de skyldigheter som följer av överlåtelsen.

Egendomen säljs utan bibehållande av villkoret, om sökanden har panträtt i egendomen. I stället för försäljning kan säljaren, gäldenären och de borgenärer vilkas rätt berörs avtala att egendomen skall återlämnas till säljaren.

27 §
Avtal om auktionsvillkor och förmånsrätt

Med samtycke av alla vars rätt berörs får utmätningsmannen förfara på annat sätt än vad som föreskrivs om allmänna auktionsvillkor, försäljningsordning, förmånsrätt eller villkoren för auktionen. Avvikelse från de allmänna auktionsvillkoren får dock inte göras till köparens nackdel.

Bestämmelser om avtal om fördelning av de influtna medlen finns i 6 kap. 11 §.

Auktion på lös egendom
28 §
Tillämpningsområde

Vid auktion på annan lös egendom än fartyg tillämpas 29―38 §. Bestämmelser om auktion på fartyg finns i 72―74 §.

29 §
Utredande av anspråk

Innan auktion på lös egendom förrättas skall utmätningsmannen utreda

1) i respektive register införda panträtter, inteckningar och företagsinteckningar, om försäljningen avser lös egendom till vilken en inskriven rättighet kan hänföra sig, samt beloppet av en sådan fordran,

2) fordrans belopp, om egendomen finns som säkerhet i någons besittning eller om egendomen belastas av en panträtt som inte är inskriven,

3) säljarens fordran avseende köpesumman vid villkorlig överlåtelse,

4) villkor som skall vidmakthållas vid försäljningen, om egendomen säljs med bibehållande av villkoret.

Om utmätningsmannen bedömer att den återstående intecknade egendomen inte förslår till full säkerhet för en företagsinteckning, skall utmätningsmannen fråga innehavaren av företagsinteckningen om han yrkar på betalning ur köpesumman.

30 §
Meddelande av anspråk

Parterna skall för utmätningsmannen uppge sina fordringar eller övriga anspråk som avses i 29 § inom en av denne utsatt skälig tid.

31 §
Partsförhandling

Om de framställda yrkandena är motstridiga, något anspråk inte har meddelats, någon av inteckningsborgenärerna har förblivit okänd eller om det av någon annan orsak är nödvändigt, skall utmätningsmannen ordna en partsförhandling. Då iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om partsförhandling vid auktion på fastighet. En kungörelse om partsförhandlingen skall publiceras endast om någon av parterna har förblivit okänd.

32 §
Partsförteckning

Om fordringar eller rättigheter som avses i 29 § skall beaktas vid försäljningen eller om det annars är nödvändigt, skall utmätningsmannen upprätta en partsförteckning, i vilken antecknas fordringarna i förmånsrättsordning och eventuellt lägsta godtagbara bud. I övrigt iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om partsförteckning vid auktion på fastighet.

33 §
Förmånsrättsordning

Ur köpesumman för lös egendom betalas först verkställighetskostnaderna samt en eventuell försäljningsavgift och ersättning enligt 17 kap. 7 § i konkurslagen (120/2004). Därefter betalas fordringarna i den förmånsrättsordning som föreskrivs särskilt.

34 §
Lägsta godtagbara bud

Det lägsta godtagbara budet skall vid auktion på lös egendom täcka verkställighetskostnaderna och en eventuell försäljningsavgift samt fordran hos innehavaren av en pant eller retentionsrätt, till det belopp som har förmånsrätt, om denne har rätt att hålla egendomen i sin besittning eller om pantsättningen har skrivits in på ett sätt som motsvarar besittning av egendomen. Detsamma gäller försäljning av en kvotdel som tillhör gäldenären.

Om försäljningen omfattar egendom som avses i 26 § 1 mom. skall säljarens fordran avseende köpesumman bli täckt.

Vad som föreskrivs i 1 eller 2 mom. gäller inte sökandens fordran.

35 §
Ny försäljning

Om det lägsta godtagbara budet inte uppnås, ordnas en ny auktion eller försäljning under hand, utom i det fall att sökanden förbjuder det. I sistnämnda fall eller, om egendomen inte heller blir såld den andra gången, återkallas utmätningen.

36 §
Övertagande av ansvar

Köparen kan med borgenären avtala att köparen från försäljningsdagen övertar ansvaret för kapitalet av pantfordran som ett avdrag från köpesumman. Köparen övertar personligen ansvaret för fordran, om inte personerna i fråga avtalar annat. Gäldenären ansvarar inte längre för en fordran som övergått på köparen.

37 §
Auktionens verkningar

Panträtter och andra rättigheter i såld lös egendom förfaller vid auktionen, om inte egendomen har sålts med bibehållande av rättigheten eller köparen övertar fordran.

38 §
Ändamålsenlig helhet

Lös egendom säljs som separata föremål. En ändamålsenlig helhet får dock säljas tillsammans eller i poster, om inte egendomen belastas av sinsemellan olika säkerhetsrätter.

Är den egendom som säljs värdefull, skall utmätningsmannen ge parterna tillfälle att bli hörda om försäljningsordningen.

Partsutredning vid auktion på fastighet
39 §
Utredande av anspråk

Utmätningsmannen skall innan en fastighet säljs på auktion utreda

1) panträtter och särskilda rättigheter i lagfarts- och inteckningsregistret,

2) icke-inskrivna särskilda rättigheter som skall beaktas på grund av besittning,

3) om säljaren har en fordran som gäller köpesumman vid villkorlig överlåtelse,

4) villkor som skall vidmakthållas vid försäljningen, om egendomen säljs med bibehållande av villkoret.

40 §
Tidpunkten för och kallelsen till partsförhandling

Partsförhandling skall ordnas senast två veckor före auktion på fastighet.

Till partsförhandlingen kallas gäldenären, sökanden och samägarna samt alla kända borgenärer och innehavare av särskilda rättigheter som har panträtt eller någon annan rätt som skall antecknas i partsförteckningen (parter i partsförhandlingen).

Kallelse till partsförhandling skall sändas senast fyra veckor före förhandlingen.

41 §
Kallelsens innehåll

I kallelsen skall nämnas

1) behövliga ärendehanteringsuppgifter,

2) relevanta uppgifter om partsförhandlingen och kungörelsen,

3) en uppmaning till rättsinnehavarna att vid partsförhandlingen eller skriftligen före den meddela sina fordringar och andra rättigheter (bevakning),

4) en uppmaning att visa upp skuldebrev och andra fordringsbevis samt pantbrev och andra handlingar som eventuellt ligger till grund för rättigheten.

I kallelsen skall nämnas följderna av försening enligt 53 § och att anmärkningar eller yrkanden som gäller bevakning, försäljningsvillkor eller försäljningsordning inte beaktas efter partsförhandlingen.

42 §
Kungörelse

En kungörelse om partsförhandlingen skall publiceras i en tidning med allmän spridning på orten senast fyra veckor före förhandlingen.

Kungörelsen skall även senast vid den tidpunkt som anges i 1 mom. publiceras i den officiella tidningen, om alla rättigheter som skall antecknas i partsförteckningen inte har utretts eller kallelse inte har kunnat sändas till alla parter i partsförhandlingen. Bestämmelser om införande av kungörelsen i kungörelseregistret utfärdas genom förordning av statsrådet.

I kungörelsen skall nämnas de relevanta uppgifter som avses i 41 §. Gäldenärens eller en annan ägares namn och födelseår får publiceras i den i 2 mom. nämnda kungörelsen.

43 §
Förrättande av partsförhandling

Vid partsförhandlingen skall utmätningsmannen

1) redogöra för behövliga ärendehanteringsuppgifter, utredningar som avses i 39 § och väsentliga försäljningsvillkor,

2) uppge den fordran som avses i 55 §,

3) redogöra för i förväg inlämnade skriftliga bevakningar, vilka även skall finnas framlagda,

4) uppmana parterna att bevaka sina fordringar eller rättigheter och att överlämna bevakningshandlingarna,

5) uppmana parterna att framställa eventuella bestridanden,

6) uppmana parterna att framställa eventuella anmärkningar och yrkanden beträffande försäljningsvillkoren, försäljningsobjektet och försäljningsordningen.

Om det är motiverat kan en fortsatt partsförhandling ordnas på lämpligt sätt.

44 §
Partsförteckning

Vid partsförhandlingen eller omedelbart efter den upprättar utmätningsmannen en partsförteckning i vilken antecknas

1) fordringar och övriga rättigheter i enlighet med 47―52 §,

2) lägsta godtagbara bud,

3) den fordran som avses i 55 §,

4) samägarnas kvotdelar, om det är en samägd fastighet som säljs.

Partsförteckningen skall sändas till parterna i partsförhandlingen i god tid före auktionen.

45 §
Skriftligt bevakningsförfarande

Utmätningsmannen får upprätta en partsförteckning utan partsförhandling, om behov av en förhandling inte föreligger. I ett sådant fall utsätter utmätningsmannen en viss dag och uppmanar parterna att senast den dagen bevaka sina rättigheter, delger de övriga parterna de framställda bevakningarna och anger samtidigt en dag då eventuella bestridanden och anmärkningar mot försäljningen senast skall framställas. I ett enkelt fall där alla parter är kända behöver ingen kungörelse publiceras.

För bevakningarna skall reserveras minst fyra veckor, räknat från det bevakningsuppmaningen sändes, och för bestridanden minst två veckor räknat från delgivningen av bevakningarna.

I övrigt gäller i fråga om skriftligt bevakningsförfarande i tillämpliga delar vad som föreskrivs om partsförhandling.

46 §
Partsutredning vid ny auktion

Om en ny auktion skall förrättas, antecknas fordringarna i partsförteckningen i enlighet med den tidigare förteckningen. Om dock någon av rättsinnehavarna senast två veckor före den nya auktionen meddelar att han på nytt önskar bevaka sin rätt eller om nya anspråk skall beaktas, skall en ny partsförhandling ordnas till denna del.

47 §
Förmånsrättsordning

Vid auktion på en fastighet har fordringarna och de särskilda rättigheterna förmånsrätt (förmånsrättsfordran) i följande ordning:

1) verkställighetskostnader, försäljningsavgift och ersättning enligt 17 kap. 7 § i konkurslagen,

2) fordringar vilka som säkerhet har en inskriven lagstadgad panträtt i fastigheten, med inbördes lika förmånsrätt,

3) fordringar vilka som säkerhet har en panträtt grundad på inteckning i fastigheten, och i fastigheten inskrivna särskilda rättigheter med den inbördes förmånsrätt som framgår av lagfarts- och inteckningsregistret,

4) icke-inskrivna sytningsrätt, arrenderätt, hyresrätt och andra nyttjanderätter i fastigheten, om innehavaren av rättigheten har tagit fastigheten eller någon del av den i sin besittning före utmätningen, så att en tidigare stiftad rätt har företräde,

5) fordringar avseende köpesumman vid villkorlig överlåtelse enligt 26 § 1 mom.

Efter förmånsrättsfordringarna betalas sådana andra fordringar för vilkas betalning fastigheten har utmätts (fordran utan förmånsrätt). Fordringar utan förmånsrätt har inbördes lika rätt, om inte annat bestäms i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (1578/1992).

48 §
Pantfordran

I partsförteckningen antecknas pantfordrans bevakade kapital samt räntan på kapitalet fram till auktionsdagen och övriga accessoriska kostnader. De antecknas som pantfordringar högst till pantbrevets belopp. Den överskjutande delen antecknas som en fordran utan förmånsrätt, om fastigheten har utmätts för den.

Om pantbrevets belopp är större än pantfordran beaktas skillnaden inte.

49 §
Fordran som inte bevakats, villkorlig fordran samt inskrivning som inte är slutförd

En pantfordran som inte har bevakats och som grundar sig på inteckning antecknas i partsförteckningen till det belopp som framgår av lagfarts- och inteckningsregistret. Ett pantbrev som är i gäldenärens besittning beaktas inte.

En villkorlig fordran antecknas i enlighet med bevakningen.

En pantfordran antecknas i förteckningen även om ansökan om inteckning ännu inte har avgjorts med ett beslut som vunnit laga kraft. Ingen anteckning görs om ansökan har lämnats vilande på grund av utmätning eller säkringsåtgärd.

50 §
Tvistig fordran

Utmätningsmannen skall på tjänstens vägnar förkasta en bevakning av en fordran, om bevakningen uppenbart saknar grund. Om bevakningen i annat fall har bestridits, fattar utmätningsmannen beslut om fordrans belopp och antecknar det i partsförteckningen. Om beslutet avviker från bevakningen, antecknas fordran dessutom villkorligt i enlighet med bevakningen.

51 §
Särskilda rättigheter

En inskriven särskild rättighet i en fastighet antecknas i partsförteckningen i enlighet med inskrivningen och andra särskilda rättigheter antecknas i enlighet med bevakningen.

En särskild rättighet antecknas i partsförteckningen utan fastställande av värdet. En i fastigheten inskriven rättighet att ur fastigheten få en viss förmån i pengar eller varor antecknas i partsförteckningen enligt det beräknade kapitalvärdet, om inte rättigheten ingår i det lägsta godtagbara budet.

Vad som föreskrivs i 49 § 3 mom. och 50 § gäller i tillämpliga delar särskilda rättigheter. En tvistig rättighet antecknas dock inte villkorligt i partsförteckningen.

52 §
Pantsatt nyttjanderätt

En pantsatt arrenderätt, hyresrätt eller annan nyttjanderätt till en fastighet säljs sådan den framgår av det inskrivna avtalet med tillhörande byggnader och anläggningar, även om nyttjanderätten enligt 19 kap. 4 eller 5 § i jordabalken har förändrats eller upphört under den pågående avtalsperioden.

53 §
Försenad bevakning

Om borgenären inte vid partsförhandlingen bevakar en pantfordran som grundar sig på en inteckning, uppbärs av honom en särskilt föreskriven utsökningsavgift. Om en annan fordran eller en rättighet som inte är inskriven bevakas efter partsförhandlingen, men senast en vecka före försäljningen, beaktas bevakningen om förseningen har en godtagbar orsak. Därefter medför bevakningen rätt endast till överskott.

Utmätningsmannen skall på behörigt sätt ge de övriga parterna i partsförhandlingen tillfälle att bestrida en försenad bevakning.

Förfarandet vid auktion på fastighet
54 §
Lägsta godtagbara bud

När en fastighet säljs på auktion skall det lägsta godtagbara budet täcka verkställighetskostnaderna och försäljningsavgiften samt de förmånsrättsfordringar som har bättre rätt än den fordran som avses i 55 §. Från detta belopp avdras eventuell inkomst av fastigheten.

En pantfordran som hänför sig till även en annan fastighet beaktas till fullt belopp i det lägsta godtagbara budet.

55 §
Sökandens rätt att förbjuda försäljning

Sökanden har rätt att förbjuda försäljningen av en fastighet, om köpesumman inte täcker hans förmånsrättsfordran. Avgörande är den av sökandens eller sökandenas förmånsrättsfordringar som har den bästa rätten och för vilken det finns en utsökningsgrund som berättigar till försäljning av fastigheten.

56 §
Ny försäljning

Om ett bud inte godkänns med stöd av 54 eller 55 § ordnas en ny auktion eller försäljning under hand, utom i det fall att sökanden förbjuder detta. I sistnämnda fall eller, om egendomen inte blir såld den andra gången heller, återkallas utmätningen.

57 §
Övertagande av ansvar

Köparen kan avtala med borgenären att köparen från försäljningsdagen övertar ansvaret för kapitalet av en pantfordran som grundar sig på inteckning, som ett avdrag från köpesumman. Köparen övertar personligen ansvaret för fordran, om inte personerna i fråga avtalar något annat. Gäldenären ansvarar inte längre för en fordran som övergått på köparen.

Fordringar som avses i 49 eller 50 § kan inte övergå på köparen. En pantfordran som grundar sig på gemensam inteckning kan övergå endast om alla de gemensamt intecknade fastigheterna har sålts tillsammans.

58 §
Vidmakthållande av särskilda rättigheter

En fastighet bjuds först ut på villkor att de särskilda rättigheterna förblir i kraft. Om det högsta budet inte täcker en fordran med bättre förmånsrätt än en särskild rättighet, och den särskilda rättigheten inte ingår i det lägsta godtagbara budet, bjuds fastigheten ut utan vidmakthållande av den särskilda rättigheten. Även om budet härvid blir högre godkänns det tidigare budet, om rättsinnehavaren betalar den del av skillnaden mellan buden som skall tillfalla den fordran som har bättre förmånsrätt.

59 §
Auktionens verkningar

Panträtter och andra rättigheter i en såld fastighet förfaller vid auktionen, om inte egendomen har sålts med bibehållande av rättigheten eller köparen övertar fordran.

Försäljning av flera fastigheter som tillhör gäldenären och andra specialfall
60 §
Av gäldenären bestämd försäljningsordning

Skall flera fastigheter som tillhör gäldenären säljas, får gäldenären bestämma i vilken ordning de säljs, om inte något annat följer av 61 och 62 §. Gäldenären skall meddela försäljningsordningen senast vid partsförhandlingen.

61 §
Gemensamt intecknade fastigheter

Gemensamt intecknade fastigheter som tillhör gäldenären bjuds ut först tillsammans och därefter separat. Separata bud godkänns om de överstiger ett gemensamt bud eller om gäldenären kräver det och om köpesumman täcker alla förmånsrättsfordringar och sökandens fordran. För fastigheterna fastställs ett gemensamt lägsta godtagbart bud.

Om det för någon fastighet inte har givits ett separat bud, men de separata buden trots det överstiger det gemensamma budet, blir fastigheten i fråga osåld.

62 §
Ändamålsenlig helhet

Om de fastigheter som tillhör gäldenären utgör en ändamålsenlig helhet, bjuds de ut först tillsammans och därefter separat. Ett gemensamt bud godkänns om det är större än summan av de separata buden och fördelat per fastighet i förhållande till de separata buden täcker det lägsta godtagbara budet för varje fastighet. De separata buden godkänns dock om gäldenären kräver det och alla förmånsrättsfordringar och sökandens fordran blir täckta.

63 §
Försäljning av en fastighet som outbrutna områden

En fastighet som tillhör gäldenären får bjudas ut som outbrutna områden med iakttagande i tillämpliga delar av 61 §.

64 §
Försäljning av kvotdel

Skall gäldenärens kvotdel av en fastighet säljas, inräknas i det lägsta godtagbara budet till fullt belopp en pantfordran som belastar hela fastigheten.

65 §
Separat försäljning av outbrutna områden, beståndsdelar och tillbehör

Av en utmätt fastighet får ett outbrutet område eller beståndsdelar eller tillbehör bjudas ut separat om det är ändamålsenligt eller tryggar gäldenärens boende. För separat försäljning krävs samtycke av gäldenären och de rättsinnehavare vilkas rätt berörs.

Ett objekt som säljs separat skall bjudas ut fritt från gravationer, och inget lägsta godtagbart bud fastställs. Bestämmelser om fördelningen av köpesumman finns i 6 kap. 8 §.

Fastigheten skall efter försäljningen vid behov förbli utmätt en skälig tid, för tryggande av köparens ställning. Innan ett trädbestånd säljs skall göras en anmälan om användning av skog enligt 14 § i skogslagen (1093/1996). Trädbestånd får också säljas som överlåtelse av avverkningsrätt.

66 §
Försäljning av rättighet tillsammans med fastighet

En rättighet som ligger till grund för fastighetens eltillförsel eller som annars direkt betjänar den fastighet som skall säljas, får i syfte att förbättra försäljningsresultatet säljas tillsammans med fastigheten, om inte förfarandet avsevärt kränker någon annan borgenärs rätt till betalning.

Försäljning av flera fastigheter med olika ägare
67 §
Försäljning i ansvarsordning

Om en panträtt hänför sig till fastigheter som till följd av fastighetsbildning tillhör olika ägare och fastigheterna har utmätts för betalning av en gemensam pantfordran, skall de säljas i följande ordning:

1) gäldenärens fastighet,

2) stomfastigheten,

3) styckningsfastighet,

4) den fastighet som sökanden anvisar, om inte ordningsföljden enligt 1―3 punkten kan bestämmas.

En styckningsfastighet med senare lagfart säljs före en styckningsfastighet med tidigare lagfart. Har lagfart inte sökts för någon av dem eller har lagfart sökts samma dag, säljs först den styckningsfastighet som har överlåtits senare.

Det som i denna paragraf bestäms om styckningsfastigheter gäller även outbrutna områden.

68 §
Godkännande av bud

Vid försäljning enligt 67 § godkänns de högsta buden för de enskilda fastigheterna villkorligt. Buden godkänns slutgiltigt, om deras sammanlagda belopp täcker de gemensamma inteckningar och särskilda rättigheter som har bättre förmånsrätt än sökandens fordran.

69 §
Panträtt för regressfordran

Om en gemensam pantfordran inte har kunnat betalas i den ordning som anges i 67 § på grund av att en av fastigheterna har sålts för betalning av en annan fordran, får den sålda fastighetens ägare utan särskild förbindelse panträtt i de fastigheter som är före i ansvarsordningen. Panträtten utgör säkerhet för regressfordran för det belopp av köpesumman som har betalts för den gemensamma pantfordran.

70 §
På ansökan gemensamt intecknade fastigheter

Om fastigheter som på ansökan har intecknats gemensamt tillhör olika ägare, skall gäldenärens fastighet säljas först och därefter de fastigheter som sökanden anvisar.

71 §
Fastighet som ägs i kvotdelar

En fastighet som ägs i kvotdelar säljs som en helhet, om sökanden som säkerhet för sin fordran har panträtt i hela fastigheten. I fråga om lägsta godtagbara bud gäller 54 §.

Kvotdelarna skall bjudas ut separat, om någon av samägarna begär det eller om det finns särskilda skäl. De separata buden godkänns om de överstiger den summa som bjudits för hela fastigheten, eller om en samägare kräver det och de separata buden täcker förmånsrättsfordringarna.

Bestämmelser om försäljning av andra fastigheter som ägs i kvotdelar finns i 82 §.

Auktion på fartyg
72 §
Tillämpning av bestämmelserna om fastighet

Vad som i detta kapitel föreskrivs om auktion på fastighet och om fastighet gäller i tillämpliga delar auktion på fartyg och fartyg. Dock fastställs inget lägsta godtagbart bud. I fråga om förmånsrättsordningen föreskrivs särskilt.

I 4 kap. 3 § 1 mom. föreskrivs vad som avses med fartyg.

73 §
Partsförteckning

Bestämmelser om anteckning av sjöpanträtt i partsförteckningen finns i 3 kap. i sjölagen (674/1994). För fordringar i fråga om vilka redarens ansvar enligt 9 kap. i sjölagen är begränsat antecknas i partsförteckningen både fordrans fulla belopp och det belopp för vilket redaren är ansvarig.

74 §
Andel i fartyg

En andel i ett fartyg säljs på det villkor att de panträtter som hänför sig till hela fartyget förblir i kraft.

Försäljning under hand
75 §
Offentlig auktion genom en privat förrättares försorg

Utmätningsmannen får ge en pålitlig auktionsförrättare lös egendom till försäljning på offentlig auktion. Utmätningsmannen skall ange ett eventuellt minimipris enligt 23 § och lägsta godtagbara bud enligt 34 § samt ge andra behövliga anvisningar om auktionen.

I fråga om den som verkställer försäljningen gäller vad som i 4 kap. 84 § bestäms om syssloman.

76 §
Försäljning under hand genom utmätningsmannens försorg

Utmätningsmannen får sälja lös eller fast egendom under hand med samtycke av gäldenären samt de borgenärer och andra rättsinnehavare vilkas rätt berörs av försäljningen. Försäljning under hand får inte ordnas om någon av rättsinnehavarna har förblivit okänd.

Utmätningsmannen får sälja egendom under hand utan sådant samtycke som avses i 1 mom., om

1) köpesumman täcker alla förmånsrättsfordringar och enligt utredningarna motsvarar gängse pris, eller

2) det högsta budet har avslagits vid auktion och köpesumman vid försäljning under hand blir högre men inte klart understiger gängse pris, och täcker det lägsta godtagbara budet.

77 §
Annan försäljning under hand

Annan försäljning under hand av lös eller fast egendom än sådan som avses i 75 eller 76 § kan ges i uppdrag åt en utomstående, en pantinnehavare eller gäldenären, om gäldenären samt alla de borgenärer och andra rättsinnehavare vilkas rätt berörs av försäljningen kommer överens om saken och ingen rättsinnehavare har förblivit okänd. Om egendomen har ett dagspris får den säljas till det priset på ett sådant sedvanligt och tillförlitligt sätt som används vid försäljning av egendom av ifrågavarande slag.

Den influtna köpesumman skall redovisas till utmätningsmannen.

78 §
Utredande av anspråk

Utmätningsmannen skall före försäljning under hand utreda fordringarna och rättigheterna samt ordna partsförhandling och upprätta en partsförteckning med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs om auktion på egendom av ifrågavarande slag.

79 §
Försäljningsvillkor

Vid försäljning enligt 75 och 76 § iakttas i tillämpliga delar 3―15, 20, 21 och 24―26 §, om inte parterna har avtalat något annat. Köparens ställning får dock inte försvagas.

Vad som föreskrivs i 6―9 § gäller även sådan försäljning under hand som avses i 77 §. Därvid iakttas i övrigt de försäljningsvillkor som parterna har avtalat och vad som i någon annan lag föreskrivs om motsvarande köp.

80 §
Verkningarna av försäljning under hand

Panträtter och andra rättigheter i den sålda egendomen förfaller vid försäljning enligt 75 och 76 §, om inte köparen övertar ansvaret för fordran eller egendomen har sålts med bibehållande av rättigheterna. Rättigheter som hänför sig till egendomen förblir i kraft vid försäljning enligt 77 §, om inte parterna och köparen avtalar något annat.

Köpesumman fördelas på samma sätt som motsvarande köpesumma vid auktion.

Samägande
81 §
Försäljning av andel till samägare

När ett samägt föremål har utmätts med stöd av 4 kap. 73 §, skall utmätningsmannen ge samägarna tillfälle att ge bud på gäldenärens kvotdel. Det högsta budet får godkännas om det täcker det lägsta godtagbara budet enligt 34 § eller 54 och 64 § i detta kapitel, och inte klart understiger det till gäldenärens andel hänförliga belopp som enligt utmätningsmannens bedömning skulle inflyta vid en försäljning av det samägda föremålet.

82 §
Försäljning av samägt föremål

Om gäldenärens kvotdel inte säljs på det sätt som avses i 81 §, skall ett utmätt samägt föremål säljas på det sätt som föreskrivs ovan i detta kapitel.

Försäljningen förutsätter att köpesumman enligt utredning motsvarar gängse pris. Vid försäljning av en fastighet skall köpesumman fördelad enligt kvotdelarna täcka de förmånsrättsfordringar som hänför sig till fastigheten och till de övriga samägarnas andelar samt av gäldenärens andel de fordringar som avses i 54 §.

Verkställighetskostnader och en eventuell försäljningsavgift betalas ur gäldenärens andel.

83 §
Stadigvarande bostad

Om någon annan samägare använder en gemensamt ägd lägenhet eller lokal som sin stadigvarande bostad, får utmätningsmannen inte sälja egendomen utan samägarens samtycke. Vid behov får utmätningsmannen inleda ett förfarande enligt 9 § i lagen om vissa samäganderättsförhållanden för att upplösa samäganderättsförhållandet.

Avslutande åtgärder
84 §
Köpebrev

När en fastighet eller aktier i ett bostads- eller fastighetsaktiebolag har sålts på auktion eller under hand, skall utmätningsmannen till köparen utfärda ett köpebrev när köpesumman är betald och försäljningen har vunnit laga kraft. Aktiebreven överlämnas till köparen tillsammans med köpebrevet. Besvär som gäller fördelningen eller redovisningen av köpesumman hindrar inte att köpebrevet utfärdas. I köpebrevet antecknas köpesumman, de fordringar för vilka köparen har övertagit ansvaret och de särskilda rättigheter som vidmakthållits samt andra behövliga uppgifter.

När utmätningsmannen säljer annan lös egendom än sådan som avses i 1 mom., skall köparen på begäran eller vid behov få ett intyg över förvärvet när köpesumman är betald.

85 §
Dödande av inteckning i fartyg eller bil

Inteckningar som avser förfallna panträtter i sålda fartyg eller bilar skall dödas.

86 §
Dödande av inteckning i fastighet

Inteckningar i en såld fastighet skall dödas till den del de gäller fordringar som avses i 49 och 50 §.

En gemensam inteckning skall i fråga om en såld fastighet helt avlyftas och i fråga om de övriga fastigheterna dödas till de delar pantfordran har blivit betald. En gemensam inteckning förblir i kraft till säkerhet för en regressfordran enligt 69 §. Om alla gemensamt intecknade fastigheter har sålts tillsammans till en och samma köpare, förblir den gemensamma inteckningen i kraft. Om en fastighet har sålts som outbrutna områden, skall en inteckning i fastigheten dödas. Inteckningar i fastigheten skall avlyftas för ett sålt outbrutet områdes del och en inteckning som belastar stomfastigheten skall dödas till den del pantfordran har blivit betald.

Till övriga delar än vad som avses i 1 och 2 mom. förblir inteckningarna i kraft och pantbreven överlämnas till köparen.

87 §
Meddelanden till registermyndigheterna

Utmätningsmannen skall lämna den registermyndighet till vilken utmätningen har anmälts meddelande om att egendomen har sålts med laga kraft, för att utmätningsanteckningen skall strykas. Meddelandet skall innehålla uppgift om förfallna och vidmakthållna panträtter och inskrivna rättigheter samt om fördelningen av köpesumman.

Utmätningsmannen skall meddela registermyndigheten vilka inteckningar som dödas samt till myndigheten sända in pantbrev och motsvarande handlingar som gäller dem.

88 §
Dödande av inteckningshandlingar

En inteckning skall dödas på det sätt som föreskrivs i 85 och 86 § även om pantbrevet eller motsvarande inteckningshandling inte har lämnats till utmätningsmannen. Utmätningsmannen skall i detta fall vid behov se till att inteckningshandlingen blir dödad.

6 kap.

Fördelning och redovisning

Definitioner
1 §
Fördelning och redovisning

Med fördelning av medel avses avräkning av de influtna medlen på fordringarna och med redovisning avses betalning av medlen till borgenärerna.

Fördelning
2 §
Fördelning av medlen på fordringarna

De vid utmätningen influtna medlen fördelas enligt den föreskrivna förmånsrättsordningen. Om en borgenär har flera fordringar med samma förmånsrätt, avräknas de influtna medlen först på den äldsta utsökningsgrunden eller den äldsta av fordringarna utan utsökningsgrund, om inte borgenären har begärt något annat.

Medel som influtit på annat sätt än genom utmätning avräknas på det sätt som gäldenären begär i enlighet med 4 kap. 7 § och i annat fall i enlighet med 1 mom.

3 §
Avvikelse från proportionell fördelning

Vid utmätning av lön och annan periodisk inkomst får en fordran tilldelas en relativt sett större andel än övriga fordringar, dock högst det belopp som skulle inflyta under sex månader. En förutsättning är att det med tanke på indrivningsförfarandet är ändamålsenligt att avvika från den proportionella fördelningen och att en annan borgenärs möjlighet att få betalning inte uppenbart äventyras.

En avvikelse från proportionell fördelning får inte minska det belopp som inflyter för en fordran med förmånsrätt.

4 §
Avräkningen av medel på fordrans delar

Utmätningsmannen skall avräkna de influtna medlen i första hand på räntan på varje fordran, därefter på kapitalet och sist på kostnaderna, om inte parterna har kommit överens om något annat i enlighet med 4 kap. 60 §.

5 §
Fördelningsbeslut och dess bindande karaktär

Om det för försäljningen har upprättats en partsförteckning, skall utmätningsmannen göra upp en fördelningslängd för avräkning av medlen som bygger på partsförteckningen och som delges parterna. I annat fall skall utmätningsmannen fatta beslut om fördelningen genom att föra in uppgifter om avräkningen i utsökningens informationssystem.

Utmätningsmannens avräkning av medlen är bindande för parterna och en borgenär får inte avräkna mottagna medel på ett avvikande sätt. Avräkningen är bindande också vid privat indrivning.

6 §
Fördelningsförhandling

Om det på grund av oklarheter i fördelningsgrunderna eller annars blir nödvändigt skall utmätningsmannen ordna en fördelningsförhandling innan medlen avräknas på fordringarna. Kallelsen skall sändas ut senast två veckor före förhandlingen.

Ingen kungörelse om fördelningsförhandlingen publiceras om alla parter är kända. I övrigt iakttas i tillämpliga delar vad som i 5 kap. bestäms om partsförhandling vid auktion på fastighet.

7 §
Samägande

Om ett föremål som ägts i kvotdelar har utmätts och sålts, delas den influtna köpesumman först i förhållande till kvotdelarna.

8 §
Medel som inflyter separat

Om det av egendom separat har utmätts eller sålts beståndsdelar, tillbehör eller ett outbrutet område eller om inkomst har influtit för utmätt egendom, fördelas de influtna medlen såsom köpesumman för den icke-avskilda egendomen eller den egendom som har gett avkastningen.

9 §
Överskott och ersättning för prisskillnad

Om de influtna medlen överskrider fordringarnas belopp på försäljningsdagen eller den dag då de på annat sätt än genom försäljning influtna medlen har betalts till utmätningsmannen, utdelas på kapitalen i förmånsrättsordning ränta för tiden mellan försäljnings- eller betalningsdagen och fördelningsdagen.

En hos köparen uppburen ersättning för prisskillnad enligt 5 kap. 25 § fördelas på samma sätt som köpesumman.

10 §
Obetydlig utdelning

Om det för någon fordran inte vid fördelningen inflyter den utdelning som avses i 4 kap. 17 § beaktas fordran inte vid fördelningen. Vad som här föreskrivs gäller inte fordringar som har förmånsrätt.

11 §
Fördelningsavtal

Om gäldenären och alla de borgenärer som får utdelning avtalar om fördelningen av medlen, skall utmätningsmannen redovisa medlen enligt avtalet. De andra får inte avtala om utdelningen för en obevakad pantfordran. För ett fördelningsavtal som gäller en tvistig eller villkorlig fordran krävs även samtycke av de borgenärer som medlen tillfaller i andra hand.

Genom avtal får inte avvikas från vad som föreskrivs i 13―17 §.

12 §
Fördelningsmeddelande

Om det inte har gjorts upp en fördelningslängd för avräkning av medlen, skall utmätningsmannen på begäran ge borgenären ett meddelande om fördelningen av de influtna medlen.

Gäldenären skall få information om

1) det belopp som influtit av utmätningen eller försäljningen,

2) verkställighetskostnaderna och utsökningsavgifterna,

3) för varje fordran det belopp som avräknats på denna och dess återstående belopp, specificerat enligt fordrans olika delar,

4) övriga behövliga uppgifter.

Förutsättningarna för redovisning och redovisningsförfarandet
13 §
Utsökningsgrundens laga kraft

Om utsökningsgrunden inte har vunnit laga kraft, får de influtna medlen redovisas endast mot säkerhet. Säkerhet krävs dock inte, om det i lag föreskrivs att en viss utsökningsgrund eller en utsökningsgrund i ett visst ärende kan verkställas såsom en lagakraftvunnen dom eller oberoende av ändringssökande.

14 §
Utsökningsbesvär och verkställighetstvist

Om det i ett ärende har upprättats en partsförteckning för försäljningen eller om ett köpebrev enligt 5 kap. 84 § 1 mom. utfärdas till köparen, får köpesumman inte redovisas utan säkerhet innan försäljningen och fördelningen har vunnit laga kraft. Redovisning får förrättas utan hinder av besvär till den del besvären inte påverkar fördelningen.

Innan en dom i en verkställighetstvist har vunnit laga kraft får de influtna medlen redovisas endast mot säkerhet.

15 §
Avbrytande av redovisningen

Utmätningsmannen skall avbryta redovisningen, om

1) någon i ett annat ärende än vad som avses i 14 § söker eller meddelar att han ämnar söka ändring i en åtgärd som påverkar fördelningen eller redovisningen,

2) en utomstående påstår att utmätningen kränker hans rätt,

3) köparen kräver prisavdrag eller hävande av köpet, eller

4) utmätningsmannen märker att redovisningen skulle omintetgöra rätten att söka ändring för en person som uppenbart är ovetande om en verkställighetsåtgärd som påverkar hans rättigheter.

Redovisningen får fortsättas om personen i fråga uppenbart inte har rätt att söka ändring eller om påståendet eller yrkandet uppenbart saknar grund. Utmätningsmannen kan kräva ett skriftligt yrkande om avbrott, om det är befogat med hänsyn till omständigheterna.

Redovisningen avbryts för tre veckor från det att yrkandet om avbrott har framställts eller från ett beslut som utmätningsmannen har fattat med stöd av 1 mom. 4 punkten eller av särskilda skäl för en av utmätningsmannen bestämd längre tid. De influtna medlen får dock redovisas mot säkerhet.

16 §
Dödsbo

Har utmätning förrättats för en avliden persons skulder, får medlen inte redovisas förrän en månad har förflutit från bouppteckningen eller, om egendomen har överlåtits till förvaltning av en boutredningsman, förrän det beträffande betalningen av skulderna finns ett sådant avtal eller ett sådant lagakraftvunnet beslut av boutredningsmannen som avses i 19 kap. 12 a § i ärvdabalken. Redovisning får dock förrättas, om borgenären hade panträtt i den utmätta egendomen eller dödsboets förvaltning ger sitt samtycke till redovisningen.

Om en andel i boet har utmätts men arvskiftet inte har vunnit laga kraft eller annars blivit slutligt, får de influtna medlen redovisas endast mot säkerhet.

17 §
Företagsinteckning

Om föremålet för en företagsinteckning har inbringat ett betydande belopp, skall en kungörelse om försäljningen publiceras i den officiella tidningen. Redovisning får inte förrättas förrän en månad har förflutit från publiceringen av kungörelsen. Bestämmelser om storleken av det belopp som förutsätter kungörelse och om kungörelsen utfärdas genom förordning av statsrådet.

18 §
Redovisningsförfarande

Bestämmelser om redovisningsförfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

19 §
Borgenärens återbetalningsskyldighet

Om en borgenär som har lyft medel inte återbetalar medlen efter det att fördelningen eller redovisningen har ändrats eller upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut, får medlen tas ut hos borgenären eller ur säkerheten. När medlen tas ut iakttas vad som bestäms i 3 kap. 46 §. I fråga om ränta på de medel som skall återbetalas gäller i tillämpliga delar 2 kap. 16 § 2 mom.

20 §
Återbetalning av överskjutande belopp

Belopp som inte behövs för betalning av sökandens fordran skall återbetalas. Om det belopp som betalts för mycket är obetydligt och uppgår till högst det belopp som föreskrivs genom förordning av statsrådet, redovisas det dock till staten.

Förvaring av medel
21 §
Villkorlig utdelning

Om en fordran enligt 5 kap. 49 eller 50 § har upptagits i partsförteckningen som villkorlig, avräknas på fordran det i partsförteckningen upptagna maximibeloppet. Därefter skall utmätningsmannen förvara utdelningen och fatta beslut om hur medlen i andra hand skall fördelas.

Om borgenärens yrkande har godkänts genom ett avgörande som inte vunnit laga kraft, kan medlen redovisas mot säkerhet.

22 §
Övriga medel

Om en annan utdelning än en sådan som avses i 21 § inte kan redovisas på grund av ändringssökande eller av annan orsak, skall utmätningsmannen förvara medlen. Detsamma gäller medel som inte kan återbetalas för att mottagaren är okänd eller av annan orsak. Om beloppet är obetydligt och uppgår till högst det belopp som föreskrivs genom förordning av statsrådet, redovisas det dock till staten.

23 §
Särskild insättning

Medel som utmätningsmannen förvarar enligt 21 eller 22 § skall göras räntebärande genom separat insättning i ett kreditinstitut, om medlen överstiger det betydande belopp som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Räntan på de insatta medlen tillfaller den till vilken medlen redovisas. Medlen skall insättas separat inom sex veckor från det att de har betalts till utmätningsmannen.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller även till utmätningsmannen givna säkerheter i form av pengar.

24 §
Förvaringstid för medel

Utmätningsmannen skall förvara medel som har avräknats på

1) en obevakad fordran, i två år från det att auktionen vann laga kraft,

2) en villkorlig fordran, tills villkoret har uppfyllts eller förfallit,

3) en tvistig fordran, tills tvisten är slutligt avgjord eller har förfallit,

4) en fordran i fråga om vilken en inteckning eller annan inskrivning är oavslutad, tills ansökan om inskrivning har avgjorts med laga kraft,

5) en fordran enligt 22 §, tills redovisning kan förrättas, dock högst tio år från det att medlen har betalts in.

25 §
Rätt till medlen

Om en borgenär för utmätningsmannen visar sin rätt till medel som avses i 24 § 1 punkten inom den i punkten angivna tiden, redovisas utdelningen till honom. En kungörelse om redovisningen skall publiceras i den officiella tidningen minst sex veckor före redovisningen. Utmätningsmannen skall därförinnan ge gäldenären och den som medlen i andra hand tillfaller tillfälle att bli hörda. Om rätten till medlen inte visas inom föreskriven tid, redovisas medlen till den de i andra hand skall tillfalla.

Om medel som avses i 24 § 5 punkten inte har redovisats inom den i punkten angivna tiden, tillfaller de staten. Om det dock därförinnan visas att det inte slutligt har avgjorts vem som har rätt till medlen, räknas en ny tio års frist från den tidpunkten.

8 kap.

Om kostnad i utsökningsmål

6 §

Utmätningsmannen har rätt att av sökanden kräva förskott för behövliga verkställighetskostnader, vid verkställighet av en betalningsskyldighet dock endast för kostnader för interimistiska åtgärder, åtgärder för säkerställande av utmätningen eller för försäljning eller verkställighet av säkringsåtgärder.

10 kap.

Sökande av ändring i utmätningsmannens förfarande

5 §
Beräknande av besvärstiden i vissa fall

Tiden för anförande av besvär över fördelningen av de influtna medlen räknas från den dag då en part har delgivits fördelningslängden enligt 6 kap. 5 § eller då avräkningsuppgifterna har införts i utsökningens informationssystem.



1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2. Bestämmelserna om betalningsuppmaning och betalningstid tillämpas inte i ärenden som har blivit anhängiga före lagens ikraftträdande.

3. Om utmätningen har förrättats innan lagen har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, nedan tidigare lag, i stället för bestämmelserna om utmätningsförbud, undantag från utmätning, utmätningsordning, utmätningens ikraftträdande, värdering och förteckning av utmätt egendom samt utmätning av andel i dödsbo.

4. Om gäldenären har avsagt sig sitt arv före lagens ikraftträdande, tillämpas på avsägelsen tidigare lag.

5. Bestämmelserna i 4 kap. 37 och 38 § om förfogandeförbud på grund av utmätning tillämpas även då utmätningen har förrättats före lagens ikraftträdande, om utmätningsmannen har delgivit personen i fråga förfogandeförbudet.

6. Bestämmelserna om utmätning av lön och annan periodisk inkomst tillämpas även då betalningsförbudet har givits före lagens ikraftträdande. På de inkomstposter i fråga om vilka innehållningsskyldigheten för lönebetalaren eller någon annan som meddelats betalningsförbudet har uppkommit före lagens ikraftträdande tillämpas tidigare lag. Dock börjar 4 kap. 49 § 1 mom. 3 punkten tillämpas två år efter lagens ikraftträdande, och då även i anhängiga ärenden. Vid beräkning av den utmätningstid som berättigar till fria månader beaktas även tiden före lagens ikraftträdande.

7. Vad som i 4 kap. 68 § 2 mom. bestäms om indrivning hos den som meddelats betalningsförbud gäller inte ärenden där betalningsförbudet har delgivits före lagens ikraftträdande.

8. Vad som i 4 kap. 70 § 2 mom. bestäms om återgång gäller inte försäkringspremier som har betalts före lagens ikraftträdande.

9. Ett samägt föremål får utmätas med stöd av 4 kap. 73 och 74 § även om samäganderättsförhållandet har uppkommit före lagens ikraftträdande.

10. Om kallelse till partsförhandling har skickats ut eller en auktion har kungjorts före lagens ikraftträdande, tillämpas vid auktionen tidigare lag i stället för bestämmelserna i 5 kap. 3―9 och 11―14 § om allmänna auktionsvillkor, 15―74 § om förrättande av auktion samt 84―88 § om avslutande åtgärder.

11. Medel som efter lagens ikraftträdande inflyter av försäljning fördelas enligt tidigare lag, om försäljningen har förrättats enligt tidigare lag. Medel som efter ikraftträdandet influtit på annat sätt än genom försäljning fördelas i enlighet med denna lag.

12. Om medlen har influtit före lagens ikraftträdande tillämpas tidigare lag på förvaring av medlen.

13. Om det i denna eller annan lag eller i en förordning finns en hänvisning till eller där annars avses en bestämmelse som har ersatts med en bestämmelse i denna lag, tillämpas motsvarande bestämmelse i denna lag i stället för den tidigare bestämmelsen.

14. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 13/2005
LaUB 5/2006
RSv 40/2006

Helsingfors den 8 juni 2006

Republikens President
TARJA HALONEN

Justitieminister
Leena Luhtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.