1266/2005

Det pris per enhet för grundläggande utbildning för kommunen som avses i 17 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) beräknas så att det genomsnittliga pris per enhet som varje år bestäms för den grundläggande utbildningen genom förordning av statsrådet multipliceras med 0,77. Det på detta sätt erhållna beloppet ( grunddelen av priset per enhet) höjs så som föreskrivs i 2―5 mom.

I kommuner vars befolkningstäthet är mindre än 40 höjs grunddelen av priset per enhet med det tal som fås då produkten av det genomsnittliga priset per enhet och 0,1 multipliceras med skillnaden mellan den naturliga logaritmen av 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet.

I kommuner vars befolkningstäthet är mindre än fyra och i kommuner som statsrådet med stöd av 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) förklarat såsom skärgårdskommun höjs grunddelen av priset per enhet med det tal som fås då produkten av det genomsnittliga priset per enhet och kommunens per elev beräknade skolnätsfaktor enligt 3 § multipliceras med 0,003. Om emellertid befolkningstätheten i en annan kommun än en skärgårdskommun är större än tre men mindre än fyra, multipliceras den ovan avsedda produkten med det tal som fås då talet fyra subtraheras med kommunens befolkningstäthet.

Utöver vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. höjs grunddelen av priset per enhet

Dessutom höjs grunddelen av priset per enhet med det tal som fås då beloppen enligt punkterna 1―6 nedan adderas och det erhållna talet divideras med det i 1 c § avsedda antalet elever som får grundläggande utbildning i kommunen:

Det enligt 1―5 mom. beräknade priset per enhet utjämnas med beaktande av vad som föreskrivs i 17 § 5 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Med kommunens befolkningstäthet avses, när priset per enhet för grundläggande utbildning för kommunen beräknas, befolkningstätheten per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret.

Vid beräkning av priset per enhet för grundläggande utbildning för en samkommun utgörs befolkningstätheten av medeltalet av befolkningstätheterna för samkommunens medlemskommuner vägt enligt det antal elever från medlemskommunerna som deltagit i grundläggande utbildning den 20 september året före finansåret. Priset per enhet höjs på basis av karaktären av skärgårdskommun, om den kommun i vilken utbildningen huvudsakligen ordnas är en skärgårdskommun.

Om en privat anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning har ålagts att ordna sådan undervisning som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, skall priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om de elever som får denna undervisning höjas så som bestäms i 1 § 5 mom. 2 och 3 punkten.

Vid beräkning av priset per enhet räknas de elever som får förskoleundervisning som ordnas för dem som omfattas av en förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning som elever i årskurs 1 - 6 och de elever som får påbyggnadsundervisning som elever i årskurs 7 - 9. Vid beräkning av priset per enhet beaktas inte elever som har fyllt 18 år, om de inte går i internat, och inte andra elever än dem som får förskoleundervisning som avses i detta moment.

Priset per enhet bestäms enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret.

Skolnätsfaktorn som avses i 1 § 3 mom. beräknas som medeltalet av de tal som bestäms per elev på det sätt som föreskrivs i 2 mom.

Skolnätsfaktorn per elev är

På elever som får specialundervisning enligt 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning tillämpas inte de tal som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten.

Om en anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning har givits en särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna grundläggande utbildning i internat, höjs priset per enhet, i fråga om de elever som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet, med ett belopp som är 27 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. I fråga om elever som har fyllt 18 år och får grundläggande utbildning i internat tillämpas samma pris per enhet som i fråga om andra elever som får grundläggande utbildning i internat.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 3 mom. i gymnasielagen (629/1998) givits i uppgift att ordna gymnasieutbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 27 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. I fråga om dem som studerar i internat och har inlett studierna efter att de fyllt 18 år tillämpas samma pris per enhet som i fråga om andra studerande som får gymnasieutbildning i internat.

De utbildningsområdesspecifika priser per enhet för yrkesutbildning som avses i 19 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högre än priserna per enhet i annan utbildning inom samma utbildningsområde som följer:

I fråga om finansieringen av undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte tillämpas det pris per enhet som bestämts för utbildningsanordnaren enligt 3 mom. höjt med 48 procent.

Priset per enhet för yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Resultatindexet beräknas genom en sammanslagning av de kommensurabla standardiserade värdena på de resultatbeskrivande faktorer (mätare) som föreskrivs i 19 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Vid beräkningen av resultatindexet är viktningen för sysselsättningsmätaren 40 procent, mätaren för fortsatta studier 15 procent, mätaren för avbrutna studier 15 procent, genomströmningsmätaren 13 procent, lärarbehörighetsmätaren 11 procent och personalutvecklingsmätaren 6 procent.

Graderingen på basis av resultat görs för två tredjedelar av de utbildningsanordnare som omfattas av resultatindexberäkningen så att man bestämmer det poängvärde för resultatindexet från vilket priset per enhet graderas. Priset per enhet för en utbildningsanordnare graderas med det belopp som fås då utbildningsanordnarens poäng som överstiger det nämnda poängvärdet för resultatindexet multipliceras med produkten av utbildningsanordnarens pris per enhet och antal studerande enligt 19 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och med det belopp som motsvarar poängvärdet för resultatindexet enligt 4 mom., och divideras med utbildningsanordnarens totala antal studerande.

Det belopp som motsvarar poängvärdet för resultatindexet fås så att beloppet enligt 19 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet divideras med summan av produkterna av priset per enhet och antalet studerande enligt 19 § 4 mom. i nämnda lag för de yrkesutbildningsanordnare som omfattas av resultatindexberäkningen och antalet poäng som överstiger resultatindexets nedre gräns.

De resultatbeskrivande mätarnas värden för enskilda utbildningsanordnare beräknas utgående från de nyaste statistikmaterial som Statistikcentralen och Utbildningsstyrelsen förfogar över.

Vid beräkningen av sysselsättningsmätaren och mätaren för fortsatta studier utgörs populationen av dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen under den tre och ett halvt år långa granskningsperioden. Vid beräkningen av mätaren för avbrutna studier och genomströmningsmätaren utgörs populationen av de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen inom läroplansbaserad utbildning eller utbildning i form av läroavtalsutbildning som förbereder för en fristående examen. När sysselsättningsmätaren, mätaren för fortsatta studier och mätaren för avbrutna studier beräknas omfattar populationen inte dem som vid resultatmätningstidpunkten saknar hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) eller som fullgör värnplikt eller civiltjänst.

Vid beräkningen av sysselsättningsmätaren beräknas för varje utbildningsanordnare ett prognosvärde för sysselsättningen som beaktar regionala sysselsättningsskillnader och antalet studerande i specialundervisning. Prognosvärdet jämförs med det faktiska sysselsättningstalet för de utexaminerade. Värdet på sysselsättningsmätaren är skillnaden mellan den faktiska sysselsättningsprocenten och prognosvärdet.

Vid beräkningen av mätaren för fortsatta studier beräknas i fråga om placering i studier på högre nivå för varje utbildningsanordnare ett prognosvärde för mätaren som beaktar antalet studenter och specialstuderande. Värdet på mätaren för fortsatta studier är skillnaden mellan den faktiska procenten fortsatta studier och prognosvärdet.

Vid beräkningen av mätaren för avbrutna studier avses med avbrutna studier de studerande i populationen enligt 2 mom. som inlett studierna under granskningsåret och som inte efter en från den 20 september räknad 12 månader lång granskningsperiod och i läroavtalsutbildningen ett kalenderår lång granskningsperiod har fortsatt studera eller under granskningsperioden inte har avlagt examen eller inte är sysselsatta vid utgången av det sista året av granskningsperioden. Värdet på mätaren för avbrutna studier fås så att det på detta sätt definierade antalet studerande divideras med antalet studerande i populationen.

Beräkningen av genomströmningsmätaren omfattar de studerande i populationen enligt 2 mom. som inlett utbildningen under granskningsåret. Värdet på genomströmningsmätaren fås genom att antalet utexaminerade i populationen under det år studierna inleddes och de därpå följande tre kalenderåren divideras med antalet studerande i populationen.

Vid beräkningen av lärarbehörighetsmätaren utgörs populationen av de lärare i huvudsyssla vars huvudsakliga uppgift är att undervisa i grundläggande yrkesutbildning. Lärarbehörighetsmätaren är den procentuella andelen formellt behöriga lärare av dessa lärare.

Som kostnader vid beräkningen av personalutvecklingsmätaren räknas utgifterna för utveckling av den personal som svarar för den grundläggande yrkesutbildningen under året. Värdet på personalutvecklingsmätaren är personalutvecklingsutgifternas procentuella andel av alla personalutgifter.

Ett resultatindex beräknas för anordnare av grundläggande yrkesutbildning, med undantag av de anordnare för vilka den behövliga informationen inte är tillgänglig eller antalet avlagda examina är så litet att resultatindexet inte kan beräknas på ett statistiskt tillförlitligt sätt. Resultatindexet beräknas inte heller för de utbildningsanordnare som har en i 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (630/1998) avsedd särskild uppgift att ordna specialundervisning.

Utan hinder av 8 och 8 a ―8 c § höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. i fråga om utbildning som baserar sig på en sådan särskild uppgift inom specialundervisning enligt 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning som givits utbildningsanordnaren.

Vid beräkningen av priset per enhet för den utbildning som avses i 1 mom. höjs de priser per enhet som beräknats per studerande för de olika utbildningsområdena inom yrkesutbildningen, i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften, med ett belopp som fås när nämnda utbildningsområdesspecifika priser per enhet multipliceras med 1,35. Såsom pris per studerande för utbildningsanordnaren bestäms ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande på de olika utbildningsområdena och de belopp som beräknats på nämnda sätt enligt utbildningsområde. Detta pris per enhet tillämpas också på finansieringen av den undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte och på finansieringen av förberedande utbildning för invandrare.

Det pris per enhet som beräknats för utbildningsanordnaren enligt 2 mom. höjs i fråga om gravt handikappade studerande med ett belopp som fås när det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet multipliceras med 1,15. Om ordnandet av utbildningen förutsätter att den studerande har ett personligt skolgångsbiträde, höjs priset per enhet för en sådan studerande dessutom med ett belopp som fås när nämnda genomsnittliga pris per enhet multipliceras med 3,35.

Priset per enhet för utbildningsanordnaren höjs i fråga om studerande som har haft inkvarteringsförmån med ett belopp som är 15 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har fastställts för yrkesutbildning, om inte något annat bestäms i 2 och 3 mom.

Om en utbildningsanordnare med stöd av 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning givits en särskild utbildningsuppgift som innebär att sköta ordnande av specialundervisning och annan service som avses i nämnda bestämmelse, höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften och som har åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som är 65 procent av det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

Om utbildningsanordnaren med stöd av 9 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning givits i uppgift att ordna utbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som har fått den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 27 procent av det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

Priset per undervisningstimme för specialyrkesläroanstalter beräknas så att det pris per enhet som bestämts för läroanstalter inom industri och kommunikation i fråga om utbildning som varar under fyra månader multipliceras med ett för olika läroanstaltsgrupper bestämt tal som följer:

Det pris per enhet för en yrkeshögskola som avses i 20 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet utgörs av summan av andelarna enligt 2 och 3 mom. dividerad med yrkeshögskolans studerandeantal enligt 19 a § 1 mom. under finansåret.

Yrkeshögskolornas enligt studerandeantalet bestämda andelar utgör sammanlagt 70 procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 20 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De enskilda yrkeshögskolornas enligt studerandeantalet bestämda andel beräknas för varje utbildningsområde och för den yrkespedagogiska lärarutbildningen på basis av kostnaderna under det år som avses i 20 § 1 mom. i nämnda lag genom att de totala kostnaderna för utbildningen inom varje utbildningsområde och den yrkespedagogiska lärarutbildningen i alla yrkeshögskolor divideras med antalet studerande enligt 19 a § 1 mom. på utbildningsområdet i fråga och i den yrkespedagogiska lärarutbildningen i alla yrkeshögskolor under det nämnda året, och det på detta sätt erhållna talet multipliceras med yrkeshögskolans studerandeantal enligt ovan nämnda bestämmelse på respektive utbildningsområde och i den yrkespedagogiska lärarutbildningen, och de för yrkeshögskolan på detta sätt erhållna utbildningsområdesspecifika andelarna och den yrkespedagogiska lärarutbildningens andel adderas. Avskrivningarna som ingår i de totalkostnader som avses i 20 § 2 mom. i nämnda lag räknas med i de ovan avsedda kostnaderna för enskilda utbildningsområden och lärarutbildningen så att avskrivningsbeloppet divideras med antalet studerande enligt 19 a § 1 mom. i alla yrkeshögskolor och det på detta sätt erhålla talet multipliceras med studerandeantalet enligt ovan nämnda bestämmelse för varje utbildningsområde och den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

Den enligt antalet avlagda examina bestämda andelen utgör 30 procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 20 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet dividerade med det enligt 19 a § 2 mom. beräknade antalet avlagda examina i alla yrkeshögskolor och detta tal multiplicerat med det enligt ovan nämnda bestämmelse beräknade antalet avlagda examina i yrkeshögskolan i fråga.

Vid beräkningen av priserna per enhet enligt 19 § 1 mom. och 20 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avdras från de privata yrkesutbildningsanordnarnas och de privata yrkeshögskolehuvudmännens bokföringsenliga avskrivningar som ingår i de riksomfattande totalkostnaderna, såsom den relativa andelen mervärdesskatter i dessa, den relativa andel som mervärdesskatten under det år som avses i ovan nämnda bestämmelser utgör av dessa yrkesutbildningsanordnares och yrkeshögskolehuvudmäns investeringar. Mervärdesskatteandelen beaktas vid beräkningen av de andelar enligt 23 a § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som mervärdesskatten utgör av de privata utbildningsanordnarnas kostnader utan mervärdesskatt.

Priset per enhet för bibliotek bestäms så att det i kommuner vars befolkningstäthet är högst 2 och i kommuner som statsrådet med stöd av 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling förklarat såsom skärgårdskommun är 20 procent högre och i kommuner vars befolkningstäthet är över 2 men högst 5 är 10 procent högre än i andra kommuner.

För gymnasier och yrkesutbildning beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

I antalet studerande vid gymnasier inräknas de som studerar gymnasiets lärokurs i sin helhet. I antalet studerande i yrkesutbildning inräknas studerande som genomför examen inom grundläggande yrkesutbildning och studerande som får läroavtalsutbildning, studerande som får utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen, studerande som får undervisning och handledning avsedda för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte, studerande som får förberedande utbildning för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen samt studerande som får undervisning i huslig ekonomi på annat sätt än som grundläggande yrkesutbildning. Om läroavtalsutbildningen ordnas så att utbildning som motsvarar minst fyra månaders studier på heltid annars inte skulle bli beaktad vid finansieringen, medräknas de studerande som fått nämnda utbildning i antalet studerande den beräkningsdag som följer efter studiernas avslutande.

Privatstuderande och studerande som deltar i utbildning som ordnas som avgiftsbelagd service beaktas inte när antalen studerande enligt denna paragraf beräknas.

Vid beräkningen av antalet elever och studerande kan en studerande räknas som studerande högst den tid studierna kan ta i anspråk om de bedrivs på heltid.

Antalet studerande vid en yrkeshögskola som skall läggas till grund för beräkningen av finansieringen fås så att antalet nybörjarplatser enligt de överenskommelser som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen under finansieringsåret inom kultur, teknik och kommunikation samt naturbruk och miljöområdet multipliceras med 4 och antalet nybörjarplatser inom det humanistiska och pedagogiska området, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det naturvetenskapliga området, social-, hälso- och idrottsområdet samt turism-, kosthålls- och ekonomibranschen multipliceras med 3,5. Till det på ovan nämnda sätt beräknade talet adderas det antal årsstuderande i utbildning i form av vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen samt i specialiseringsstudier, vilket nämns i överenskommelsen enligt 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen samt antalet studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning. Antalet årsstuderande i utbildning i form av vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen och i specialiseringsstudier fördelas mellan de olika utbildningsområdena i förhållande till antalet nämnda studerande i studier på de olika utbildningsområdena den 20 september det år då priset per enhet bestäms.

Som antal avlagda examina till grund för beräkningen av finansieringen tas medeltalet för antalet avlagda yrkeshögskolexamina och högre yrkeshögskoleexamina under de två senaste åren före bestämningen av priset per enhet ökat med medeltalet för antalet utexaminerade från den yrkespedagogiska lärarutbildningen. Antalen avlagda examina multipliceras på det sätt som föreskrivs i 1 mom. beroende på utbildningsområde antingen med 3,5 eller 4.

Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) betraktas en sådan åtgärd enligt 31 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 320 000 euro.

Som anläggningsprojekt vid sådana idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler som avses i idrottslagen (1054/1998) betraktas en sådan åtgärd som avses i 31 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 15 000 euro.