1079/2005

För beskattningen skall en skattskyldig meddela skattemyndigheten sina skattepliktiga inkomster och tillgångar, de avdrag som skall göras på dessa och övriga uppgifter som påverkar beskattningen.

Till fysiska personer och dödsbon, som kan antas ha haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet under skatteåret, skickar skattemyndigheten en förhandsifylld skattedeklaration som baserar sig på de uppgifter som finns hos skattemyndigheten.

Den skattskyldige skall granska uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Om uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga, skall den skattskyldige rätta och komplettera uppgifterna samt återsända skattedeklarationen. Om uppgifterna är riktiga och den skatteskyldige inte har några andra skattepliktiga inkomster, avdrag, tillgångar, skulder eller några andra uppgifter eller yrkanden som påverkar beskattningen, återsänds inte skattedeklarationen, om skattemyndigheten inte kräver det särskilt. För näringsverksamhet och jordbruk skall dock en skattedeklaration alltid lämnas in. Den som bedriver skogsbruk skall lämna in en skattedeklaration för skogsbruket. Ingen skattedeklaration behöver dock lämnas in för skogsbruk, om den skattskyldige under skatteåret inte har haft inkomst av eller avdrag för skogsbruket eller andra uppgifter som påverkar beskattningen.

Om den skattskyldige inte återsänder den förhandsifyllda skattedeklarationen, anses han ha lämnat in en skattedeklaration som överensstämmer med uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Samfund, sammanslutningar och alla andra skattskyldiga som inte har fått en förhandsifylld skattedeklaration enligt 2 mom. och som under skatteåret har haft skattepliktig inkomst eller förmögenhet eller som har andra uppgifter som påverkar beskattningen, skall för beskattningen utan uppmaning lämna in en skattedeklaration. Skyldig att lämna in en skattedeklaration är dessutom var och en som skattemyndigheten särskilt avkräver en sådan.

Den skattskyldige skall för beskattningen utom skattedeklarationen också lämna in andra deklarationer som rör uppgifter som avses i 1 mom. Skattestyrelsen utfärdar närmare föreskrifter om när och hur deklarationerna skall lämnas in samt om deklarationsförfarandet i övrigt.

Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om när och hur skattedeklarationen skall lämnas in samt om deklarationsförfarandet i övrigt. Skattestyrelsen kan av orsaker som hänför sig till den skattskyldiges deklarationsmöjlighet eller organiseringen av skattemyndighetens arbete eller antalet ärenden bestämma att olika skattskyldiga skall lämna in skattedeklarationen vid olika tider.

De uppgifter som avses i 7 § 1 mom. och information om dem skall lämnas i en skattedeklaration och dess bilaga eller i en annan deklaration. Skattestyrelsen utfärdar närmare föreskrifter om vilka uppgifter och vilken information som skall lämnas och på vilket sätt de skall lämnas. Till skattedeklarationen fogas inga verifikationer, om Skattestyrelsen inte bestämmer något annat av orsaker som hänför sig till skattekontrollen.

Den skattskyldige skall på uppmaning av Skattestyrelsen, skatteverket eller besvärsinstansen, med samma skyldigheter som gäller i fråga om skattedeklarationen, utöver denna lämna de kompletterande uppgifter och utredningar samt förete de verifikationer som kan behövas vid beskattningen av den skattskyldige eller handläggning av överklagande som gäller beskattningen.

En skattskyldig som inte är bokföringsskyldig eller anteckningsskyldig skall förvara verifikationer som hänför sig till de inkomster, avdrag, tillgångar skulder eller andra uppgifter som uppgetts i skattedeklarationen fem år från ingången av året efter det då beskattningen slutförts.

Förvaringsskyldigheten gäller dock inte verifikationer över uppgifter som skattemyndigheten har antecknat i den förhandsifyllda skattedeklarationen, om Skattestyrelsen inte bestämmer något annat av orsaker som hänför sig till skattekontrollen. Förvaringsskyldigheten gäller inte heller de verifikationer som har tillställts skattemyndigheten.

Skattestyrelsen kan begränsa skyligheten att förvara verifikationer när förvaringsskyldigheten är uppenbart onödig.

En skattskyldig som bedriver gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet än sådan som skall betraktas som näringsverksamhet och som inte är bokföringsskyldig, skall med tanke på sin deklarationsskyldighet föra sådana anteckningar varav tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs vid beskattningen.

Anteckningarna skall basera sig på verifikationer. Den skattskyldige skall förvara anteckningarna och verifikationerna fem år från ingången av året efter det då beskattningen slutförts. Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om skyldigheten att förvara anteckningar och verifikationer.

Skattestyrelsen kan meddela föreskrifter som begränsar deklarationsskyldigheten.

Arbetsgivare och andra som betalat ut prestationer skall tillställa skatteförvaltningen uppgifter om arbetstagares pensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie samt premier enligt 96 och 96 a § i inkomstskattelagen som de har uppburit.

Den registeransvarige enligt lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) skall tillställa skatteförvaltningen de uppgifter ur datasystemet för vägtrafiken som behövs för beskattningen.

Om beskattningen verkställs på ett sätt som väsentligt avviker från den skattskyldiges skattedeklaration eller om myndigheten rättar beskattningen till den skattskyldiges nackdel, skall den skattskyldige ges tillfälle att bli hörd. Den skattskyldige skall vid behov föreläggas en skälig tidsfrist för avgivande av bemötande eller framläggande av annan utredning. När den skattskyldige uppmanas att inkomma med bemötande eller annan utredning, skall i mån av möjlighet nämnas vilka omständigheter som särskilt skall utredas.

Beskattningen verkställs utifrån den skattskyldiges deklaration, uppgifter som med stöd av 3 kap. erhållits av utomstående som är skyldiga att lämna uppgifter och andra utredningar som erhållits i saken.

När beskattningen verkställs skall skattemyndigheten pröva erhållna uppgifter och utredningar på det sätt som är motiverat med hänsyn till ärendets art och omfattning, lika bemötande av de skattskyldiga samt skattekontrollens behov.

Om beräkningar visar att den skattskyldiges förmögenhetsställning under skattåret har blivit förmånligare för honom än vad som skulle ha varit möjligt med hänsyn till förhållandet mellan hans inkomster och utgifter, varvid såsom utgifter även beaktas kalkylerade enskilda utgifter som är förenliga med hans levnadsförhållanden, och om den skattskyldige inte företer tillförlitlig utredning om att förmögenhetsökningen kan anses härröra från tidigare beskattad eller skattefri inkomst eller från inkomst som inte längre kan rättas till den skattskyldiges nackdel, skall denna ökning, om beskattningen inte rättas till den skattskyldiges nackdel, anses som hans beskattningsbara inkomst för skatteåret.

Om den skattskyldige medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat in en väsentligen oriktig skattedeklaration, en annan deklaration som skall ges för uppfyllande av deklarationsskyldigheten eller någon annan föreskriven uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration, skall som skatteförhöjning för den inkomst som lagts till påföras högst 30 procent av sistnämnda inkomst och för den förmögenhet som lagts till påföras högst 1 procent av de tillgångar som lagts till. Som inkomst som lagts till betraktas även ett belopp varmed beskattningen har ändrats på ett sätt som ökar den beskattningsbara inkomsten under ett senare skatteår. Skatteförhöjning påförs enligt detta moment också när den skattskyldige medvetet eller av grov vårdslöshet har uppgivit inkomsten som fel inkomstslag.

Komplettering av förskott räknas till godo för skatteårets skatter, om kompletteringen har betalats senast en månad innan beskattningen av den skattskyldige slutförts. Kompletteringen skall i första hand användas till skatteårets obetalda förskott jämte förseningsräntor.

Förskottsinnehållning som inte har betalts behöver inte användas till betalning av den skattskyldiges skatter, även om den har deklarerats i betalarens årsdeklaration, om det är uppenbart att betalningsmottagaren och den som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning tillsammans har handlat i syfte att undgå den obetalda skatten. Betalningsmottagarens beskattning kan härvid rättas till den skattskyldiges nackdel så som avses i 56 § inom två år räknat från utgången av det år under vilket det konstaterats att innehållningen blivit obetald. Det skall då bestämmas att betalningsmottagaren skall betala även skattetillägg och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Ränta räknas ut från den 1 februari året efter skatteåret till förfallodagen för den första kvarskatteraten eller till utgången av månaden före den då förskottsåterbäringen skall ske.

Om den skattskyldige betalar förskott eller komplettering av förskott efter den 31 januari året efter skatteåret, räknas ränta från dagen efter den då förskottet eller kompletteringen betalts till den dag som avses i 1 mom., så att betalt förskott eller betald komplettering beaktas. För tiden före betalningen av förskott eller komplettering räknas ränta enligt 1 mom. till den dag då förskottet eller kompletteringen betalts. Med komplettering av förskott jämställs ett belopp som betalts som kvarskatt och som den skattskyldige betalar senast en månad innan beskattningen av den skattskyldige slutförs.

Till den skattskyldige sänds ett beskattningsbeslut jämte utredningar om grunderna för beskattningen och anvisningar om hur ändring kan sökas i beskattningen. I utredningen antecknas uppgifter om den skattskyldiges inkomster och tillgångar, skatter och avgifter, skatteåterbäring och kvarskatt, uppgifter som specificerar den skattskyldige samt den myndighet som verkställt beskattningen jämte kontaktuppgifter.

Om beskattningen innehåller ett fel till följd av vilket den skattskyldige har påförts för mycket skatt, rättar skatteverket beskattningen till den skattskyldiges fördel.

Beskattningen kan rättas till den skattskyldiges fördel inom fem år från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts.

Beskattningen kan inte rättas, om ärendet har avgjorts genom beslut på besvär.

Om en skattskyldig delvis eller helt och hållet blivit obeskattad eller annars har undgått föreskriven skatt, kan skatteverket rätta beskattningen till den skattskyldiges nackdel.

Beskattningen kan rättas till den skattskyldiges nackdel inom ett år från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Beskattningen kan emellertid inte rättas, om ärendet lämnar rum för tolkning eller är oklart på det sätt som avses i 26 § 2 mom.

Till den del det är fråga om skattemyndighetens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag eller beskattningen har baserat sig på felaktiga eller bristfälliga uppgifter från utomstående, kan beskattningen rättas till den skattskyldiges nackdel inom två år från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts.

Till den del den skattskyldige har underlåtit att lämna in skattedeklaration eller lämnat in en bristfällig, vilseledande eller oriktig skattedeklaration, annan uppgift eller handling eller annars försummat sin deklarationsskyldighet, kan beskattningen rättas till den skattskyldiges nackdel inom fem år från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts.

Beskattningen kan inte rättas, om ärendet har avgjorts genom beslut på besvär.

Om den skattskyldige har underlåtit att lämna in skattedeklaration eller lämnat in en bristfällig, vilseledande eller oriktig skattedeklaration eller annas försummat sin deklarationsskyldighet, skall den skattskyldige när beskattningen rättas påföras även skattetillägg och skatteförhöjning enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Beskattningen anses ha rättats inom föreskriven tid, om skatteverkets beslut om rättelse har fattats innan tidsfristen löpt ut.

Om det sammanlagda beloppet av inkomster som läggs till i samband med rättelse av beskattningen är mindre än 4 000 euro, kan tillägget göras till inkomsten för det skatteår för vilket beskattningen inte har slutförts. Skattetillägg uppbärs inte på grund av den inkomst som lagts till.

Rättelse av beskattningen till den skattskyldiges nackdel behöver inte verkställas, om den inkomst eller förmögenhet som inte beskattats är obetydlig och om inte kravet på jämlikhet vid beskattningen eller någon annan orsak kräver att beskattningen rättas.

Om den skattskyldige har avlidit skall rättelse av beskattningen avse dödsboet. Beskattningen skall då rättas inom två år från utgången av det kalenderår under vilket bouppteckningen har getts in till skatteverket.

Den skattskyldige eller någon annan som har rätt att söka ändring skall framställa rättelseyrkande inom fem år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Skatteombudet, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten skall dock framställa rättelseyrkande inom ett år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts.

Den skattskyldige eller någon annan som har rätt att söka ändring skall anföra besvär inom fem år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Skatteombudet, kommunen, församlingen och Folkpensionsanstalten skall emellertid anföra besvär inom ett år räknat från ingången av året efter det då beskattningen av den skattskyldige slutförts. Utan hinder av den ovan angivna tiden får dock besvär över beslut på rättelseyrkande anföras inom 60 dagar från den dag då den som har rätt att söka ändring fick del av beslutet. Beslutet kan delges utan användning av mottagningsbevis, varvid det anses ha delgivits den sjunde dagen efter det att beslutet lämnades in till posten, om inte något annat visas. Besvärstiden för de myndigheter som nämns ovan räknas från det att beslutet fattades.

Skatteverket kan ändra en skattskyldigs beskattning också i det fall att annan beskattning av den skattskyldige än den som verkställts enligt denna lag har ändrats på ett sätt som påverkar den beskattning som skall verkställas enligt denna lag.

Ränta på ett skatteårs kvarskatt skall, i fråga om skatt som hänför sig till en ändring i beskattningen, räknas från den 1 februari året efter skatteåret till den för skatten utsatta förfallodagen. Återbäringsränta räknas på den skatt och skatteförhöjning som skall återbäras till följd av en ändring i beskattningen, från den nämnda dagen eller, om skatten har betalts senare, från betalningsdagen till återbäringsdagen. Om den skattskyldige påförs skattetillägg när beskattningen rättas, räknas kvarskatteräntan från den nämnda dagen till utgången av den andra månaden efter slutförandet av den skattskyldiges beskattning.

Samfundsränta som skall betalas för ett skatteår skall, i fråga om skatt som hänför sig till en ändring i beskattningen, räknas från dagen efter den sista inlämningsdagen för skatteårets skattedeklaration till den för skatten utsatta förfallodagen. Samfundsränta som återbärs skall räknas på den skatt som återbärs till följd av en ändring i beskattningen och på skatteförhöjningen, från de nämnda dagarna eller, om skatten har betalts senare, från betalninsdagen till återbäringsdagen. Om den skattskyldige påförs skattetillägg när beskattningen rättas, räknas samfundsränta som skall betalas från dagen efter den sista inlämningsdagen för skatteårets skattedeklaration till utgången av den andra månaden efter slutförandet av den skattskyldiges beskattning.

I samband med beskattning som skall verkställas på nytt räknas kvarskatteräntan på skillnaden mellan den skatt som påförts vid den på nytt verkställda beskattningen och den skatt som uppkommit på grundvalen av den upphävda beskattningen, från den 1 februari året efter skatteåret till den förfallodag som utsätts i samband med att beskattningen verkställs på nytt. Återbäringsräntan räknas på den skillnad som skall återbäras efter att den skatt som påförts vid den på nytt verkställda beskattningen har dragits av från den skatt som uppkommit på grundvalen av den upphävda beskattningen, från den nämnda dagen eller, om betalningen har skett senare, från betalningsdagen till återbäringsdagen.

Kvarskatteräntan är i en ändringssituation lika stor som vad som föreskrivs i 43 § 2 mom. till utgången av den andra månaden efter slutförandet av den skattskyldiges beskattning. För tiden därefter är kvarskatteräntan den i 12 § i räntelagen avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Den samfundsränta som skall betalas är i en ändringssituation lika stor som vad som föreskrivs i 40 § 1 mom. till utgången av den andra månaden efter slutförandet av den skattskyldiges beskattning. För tiden därefter är samfundsräntan den i 12 § i räntelagen avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter.

Följdändringar och ändringar i beskattningen till följd av ändringssökande skall genomföras med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 55 och 56 § bestäms om rättelse av beskattningen. Ändring i fattade beslut söks enligt vad som i 62―65 § bestäms om sökande av ändring i beslut som gäller rättelse av beskattningen.

Sådana ändringar i beskattningen som avses i denna paragraf kan göras också då det saknas förutsättningar för rättelse av beskattningen.

På ärenden som behandlas enligt denna lag tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

Deklarationer och andra handlingar som får lämnas in till skattemyndigheten på elektronisk väg och som skall signeras skall certifieras på det sätt som anges i 18 § i lagen om elektroniska signaturer (14/2003) eller på något annat godtagbart sätt.

Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om på vilket sätt deklarationer och andra handlingar skall vara certifierade för att kunna lämnas in på elektronisk väg.