865/2005

Given i Helsingfors den 3 november 2005

Statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet,

ändras i förordningen av den 14 december1998 om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) 2 § 1 mom. 4 punkten, 4 §, 5 § 1 mom., 5 a §, 6 § 1 mom., 7 § 1 och 2 mom., 8 § 1―3 mom., 10 § 1 och 2 mom., 10 a och 11 §, 13 § 1 mom. 2 punkten, 14 § 1 mom., 15 § 1 mom., 16 § 1 mom., 18 § 1 mom. och 22 § 1 mom.,

av dem 5 a och 10 a § samt 22 § 1 mom. sådana de lyder i förordning 693/2003, 7 § 2 mom. sådant det lyder i förordning 327/2000, 8 § 1―3 mom. sådana de lyder i förordning 1133/2003 och 14 §1 mom. sådant det lyder i förordning 614/2001, samt

fogas till förordningen en ny 1 a §, till 5 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., till 8 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda förordning 1133/2003, nya 3 och 4 mom., varvid det ändrade 3 mom. och det nuvarande 4 och 5 mom. blir 5―7 mom., till förordningen en ny 8 a §, till 10 § ett nytt 2 mom., varvid det ändrade 2 mom. och det nuvarande 3 mom. blir 3 och 4 mom. och till 22 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda förordning 693/2003, nya 5 och 6 mom. som följer:

1 a §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) studiepoäng den grund för dimensionering av studier om vilken bestäms i 5 § i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004),

2) studievecka den grund för dimensionering av studier om vilken bestämdes i de förordningar som upphävdes genom statsrådets förordning om universitetsexamina samt i tidigare förordningar som gällde examina som avlagts vid universitet.

3) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen de studier i lärarutbildningen som anges i 19 § 1 mom. 2 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och omfattar minst 60 studiepoäng, och

4) studier i olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan de studier som anges i 12 § i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995) och omfattar minst 35 studieveckor.

I de pedagogiska studierna för lärare samt i studierna för speciallärare och studiehandledare inom yrkesutbildningen avses med studiepoäng och studievecka utöver vad som bestäms i 1 mom. de grunder för dimensionering av studier som anges i statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning (357/2003) samt i tidigare bestämmelser och föreskrifter om den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

2 §
Behörighet för rektor

Behörig som rektor är den som har


4) examen i undervisningsförvaltning enligt av utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutfört studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller har på annat sätt inhämtad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning.


4 §
Behörighet för klasslärare

Behörig att ge klassundervisning är den som

1) har avlagt pedagogie magisterexamen, har slutfört sådana studier omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor,

2) har avlagt kandidatexamen enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (530/1978) samt slutfört i 1 punkten avsedda studier, eller

3) i Danmark, Island, Norge eller Sverige har avlagt examen för klasslärare i grundskolan baserad på ett minst treårigt utbildningsprogram.

Behörig att ge klassundervisning är också den som har behörighet att ge ämnesundervisning i grundläggande utbildning och som har fullgjort studierna inom de olika ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. Detta gäller dock inte personer vars behörighet att ge ämnesundervisning baserar sig på 102 § 2 mom. i grundskoleförordningen (718/1984) sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (294/1996) eller på 3 mom. i samma paragraf, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (1174/1992).

Om den examen för klasslärare i grundskolan som avses i 1 mom. 3 punkten grundar sig på kortare studier än tre år, är en person behörig att undervisa i årskurs 1―4 inom den grundläggande utbildningen eller, efter att ha slutfört av utbildningsstyrelsen bestämda tilläggstudier, på samma sätt som den som har avlagt examen baserad på tre års studier.

5 §
Behörighet för ämneslärare

Behörig att ge ämnesundervisning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen,

2) i varje ämne som undervisas har slutfört minst 60 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier och ämnesstudier i läroämnet eller i en helhet som jämställs med läroämnet, och

3) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.

Behörighet ger, utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, i varje ämne som undervisas minst 35 studieveckors studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna omfattar grundstudier och ämnesstudier vid universitet.


5 a §
Behörighet för ämneslärare i vissa fall

När undervisning ges enligt en godkänd läroplan i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001) och det inte är fråga om fördjupade eller tillämpade studier i läroämnet, är utan hinder av 5 § 1 mom. 2 punkten den behörig som ämneslärare som vid universitet har slutfört sammanlagt minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen. Om studierna inte ingår i examen skall de visas genom ett av universitetet utfärdat särskilt intyg.

6 §
Behörighet för elevhandledare

Behörig att ge elevhandledning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen och slutfört de studier som avses i 19 § 1 mom. 4 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina eller i 15 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området,

2) har slutfört utbildning enligt 15 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, eller

3) har den behörighet som föreskrivs i 15 § 1 mom. i denna förordning.


7 §
Behörighet för lärare som ger förskole- undervisning

Behörig att ge förskoleundervisning är den som enligt denna förordning är behörig att ge klassundervisning.

Behörig att ge förskoleundervisning för en undervisningsgrupp i vilken inte ingår elever som får grundläggande utbildning är även den som

1) har avlagt lämplig pedagogie kandidatexamen och i examen eller fristående har slutfört antingen de studier som avses i 19 § 1 mom. 1 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina eller de 35 studieveckors studier enligt 11 § i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området som ger yrkesfärdighet, eller

2) har avlagt barnträdgårdslärarexamen.


8 §
Behörighet för lärare som ger special- undervisning

Behörig att ge specialundervisning som avses i 17 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen eller har den behörighet att ge klassundervisning som föreskrivs i denna förordning och som utöver examen eller behörigheten har slutfört studier för speciallärare, eller

2) har slutfört utbildning för speciallärare enligt 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.

Behörig att ge specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som

1) har den behörighet att ge klassundervisning som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört studier för speciallärare,

2) har slutfört utbildning för speciallärare enligt 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området samt de studier inom olika ämnen och ämneshelheter som avses i 4 a § eller

3) har den behörighet som i denna förordning fordras av ämneslärare och som har slutfört de studier inom olika ämnen och ämneshelheter som avses i 4 a § samt studier för speciallärare.

Behörig att ge undervisning i ett läroämne såsom specialundervisning enligt 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är utan hinder av 2 mom. också den som enligt denna förordning är behörig att ge undervisning i detta ämne i den grundläggande utbildningen och som har slutfört studier för speciallärare. Behörig att ge undervisning i gymnastik i statens skolor för elever med nedsatt hörsel-, syn- och rörelseförmåga är utan hinder av 2 mom. också den som har behörighet att ge undervisning i gymnastik i den grundläggande utbildningen och som har slutfört grund- och ämnesstudier i specialidrott.

Vad som föreskrivs i 2 mom. 3 punkten och i 3 mom. gäller dock inte personer vars behörighet att ge ämnesundervisning baserar sig på 102 § 2 mom. i grundskoleförordningen, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (294/ 1996), eller 3 mom. i samma paragraf, sådant det lyder i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (1174/1992).

Behörig att ge förskoleundervisning för elever som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och även annan specialundervisning för utvecklingshämmade elever är även den som har avlagt lämplig högskoleexamen och slutfört studier för speciallärare. Behörig att ge förskoleundervisning för elever som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är även den som har sådan behörighet som lärare i förskoleundervisning som föreskrivs i 7 § 2―4 mom. och som har slutfört studier för speciallärare. Även den som har avlagt lämplig högskoleexamen kan fungera som assisterande lärare i undervisning för elever som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och i förskoleundervisning för elever som avses i 25 § 2 mom. i samma lag.


8 a §
Studier för speciallärare

I 8 § avses med studier för speciallärare de studier i lärarutbildningen som anges i 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och som omfattar minst 60 studiepoäng, de studier för speciallärare som anges i 14 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området och som omfattar minst 35 studieveckor samt de studier för speciallärare som anges i 35 § i förordningen om pedagogiska examina och studier.

De studier för speciallärare som avses i 1 mom. krävs inte av den som har slutfört utbildning för speciallärare enligt 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.

10 §
Behörighet för ämneslärare

Behörig att ge ämnesundervisning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen,

2) i ett av de ämnen som undervisas har slutfört minst 120 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet, och i varje annat ämne som undervisas har slutfört minst 60 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier och ämnesstudier vid universitet i läroämnet eller i en helhet som jämställs med läroämnet, samt

3) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.

Behörighet för ämneslärare ger, utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten, i ett av de ämnen som undervisas studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare, när studierna omfattar slutförda grundstudier och ämnesstudier vid universitet samt fördjupade studier, sammanlagt minst 55 studieveckor, och i varje annat undervisningsämne studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna omfattar slutförda grundstudier och ämnesstudier vid universitet, sammanlagt minst 35 studieveckor.

Ämnesundervisning kan utan hinder av 1 och 2 mom. ges även av den som av utbildningsstyrelsen har givits behörighetsintyg på basis av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.


10 a §
Behörighet för ämneslärare i vissa fall

När undervisning ges enligt en godkänd läroplan i ett läroämne som inte nämns i statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002) och det inte är fråga om en fördjupad eller tillämpad kurs i läroämnet, är utan hinder av 10 § 1 mom. 2 punkten den behörig som ämneslärare som vid universitet har slutfört sammanlagt minst 120 studiepoängs eller minst 55 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för det läroämne som nämns i läroplanen, om han eller hon undervisar endast i detta läroämne i gymnasiet, samt den som har slutfört sammanlagt minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier som innehållsmässigt lämpar sig för läroämnet, om han eller hon undervisar även i något annat sådant läroämne i gymnasiet i vilket han eller hon har slutfört de 120 studiepoängs eller 55 studieveckors studier som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten. Om studierna inte ingår i examen skall de visas genom ett av universitetet utfärdat särskilt intyg.

11 §
Behörighet för studiehandledare

Behörig att ge studiehandledning är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen och utöver examen har slutfört studier enligt 19 § 4 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina eller studier för studiehandledare enligt 15 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området,

2) har slutfört utbildning enligt 15 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, eller

3) har den behörighet som föreskrivs i 15 § 1 mom.

13 §
Behörighet för lärare i yrkesinriktade studier

Behörig att ge undervisning i de yrkesinriktade studier som ingår i yrkesutbildningen är den som


2) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare,


14 §
Behörighet för lärare i gemensamma studier

Behörig att ge sådan undervisning enligt 12 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning i modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhällsvetenskapliga studier samt gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap som är nödvändig för förvärvande och komplettering av yrkesskickligheten är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen, i vilken ingår minst 120 studiepoängs eller minst 55 studieveckors eller motsvarande studier i ett undervisningsämne och minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors eller motsvarande studier i andra undervisningsämnen, eller som har avlagt diplomingenjörsexamen i något lämpligt utbildningsprogram, samt

2) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.


15 §
Behörighet för studiehandledare

Behörig att ge studiehandledning är den som

1) har behörighet för lärare i yrkesinriktade och gemensamma studier enligt denna förordning samt har slutfört 60 studiepoängs eller 35 studieveckors studier för studiehandledare vid yrkespedagogisk lärarhögskola eller universitet eller minst 60 studiepoängs studier enligt 19 § 1 mom. 4 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina, eller

2) har den behörighet som föreskrivs i 11 §.


16 §
Behörighet för lärare som ger special- undervisning

Behörig att ge specialundervisning är den som har sådan behörighet för lärare i yrkesinriktade eller gemensamma studier som föreskrivs i denna förordning och som har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors studier för speciallärare inom yrkesutbildningen eller sådana studier för speciallärare som avses i 8 a § 1 mom. eller slutfört sådan utbildning för speciallärare som avses i 14 § 1 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.


18 §
Behörighet för lärare i fritt bildningsarbete

Behörig som lärare som avses i lagen om fritt bildningsarbete är den som har lämplig högskoleexamen och har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.


22 §
Särskilda bestämmelser om vissabehörighetsvillkor

Med pedagogiska studier för lärare avses i denna förordning pedagogiska studier för lärare enligt 19 § 1 mom. 5 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina och enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, pedagogiska studier för ämneslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier, yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier enligt statsrådets förordning om yrkespedagogisk lärarutbildning samt sådana minst 35 studieveckors pedagogiska studier i yrkespedagogisk lärarutbildning som anges i tidigare bestämmelser och föreskrifter och som slutförts fristående eller i examen.


Den som före den 1 augusti 2005 fått behörighet att ge ämnesundervisning i teknisk slöjd eller textilslöjd i den grundläggande utbildningen är behörig att ge ämnesundervisning i slöjd i den grundläggande utbildningen.

Den studieprestation som anges som behörighetskrav i 19 § 1 mom. i statsrådets förordning om universitetsexamina kan ersättas med ett sådant intyg av universitetet som avses i 26 § 5 mom. i samma förordning.


Denna förordning träder i kraft den 1 december 2005.

Om en studerande under tiden mellan den 1 augusti 2005 och denna förordnings ikraftträdande har givits ett intyg där studierna anges i studiepoäng, preciseras intyget vid behov med en anteckning av universitetet av vilken behörigheten att ge ämnesundervisning framgår.

Ett intyg som har utfärdats före denna förordnings ikraftträdande och genom vilket kunskaper och färdigheter som motsvarar de studieprestationer som ingår i behörighetsvillkoren visas enligt de bestämmelser som gäller vid denna förordnings ikraftträdande, ger alltjämt behörighet för en sådan läraruppgift som intyget gav behörighet för när denna förordning trädde i kraft.

Helsingfors den 3 november 2005

Undervisningsminister
Antti Kalliomäki

Regeringsråd
Minna Antila

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.