677/2005

Given i Helsingfors den 26 augusti 2005

Lag om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, dess uppgifter och medlemmar

1 §
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (besvärsnämnden) är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetspensionsskyddet enligt vad som föreskrivs i denna lag.

2 §
Besvärsnämndens ordförande och medlemmar

Besvärsnämnden har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla och minst tre vice ordförande med uppdraget som bisyssla. Ordföranden och vice ordförandena skall ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst samt vara förtrogna med de förmånssystem som behandlas i nämnden.

De övriga medlemmarna i besvärsnämnden har uppdraget som bisyssla. Av medlemmarna skall minst fyra vara legitimerade läkare och förtrogna med försäkringsmedicin. Minst fyra medlemmar skall ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst och vara förtrogna med arbetspensionsfrågor eller vara andra personer som är särskilt förtrogna med arbetspensionsförsäkringsfrågor. Nämnden skall dessutom ha medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden, av vilka fyra förordnas på framställning av arbetsgivarnas mest representativa centralorganisationer och fyra på framställning av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. Nämnden skall dessutom ha högst två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och som är förtrogna med lantbruksföretagarverksamhet och som förordnas på framställning av de mest representativa organisationer som bevakar sådana personers ekonomiska intressen som hör till tillämpningsområdet för lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) samt högst två personer som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och som är förtrogna med företagarverksamhet och som förordnas på framställning av de mest representativa företagarorganisationerna.

De medlemmar som har uppdraget som bisyssla skall ha personliga suppleanter för vilka gäller vad som i lag föreskrivs om besvärsnämndens medlemmar.

Ordföranden, vice ordförandena och de övriga medlemmarna samt deras personliga suppleanter handlar under domaransvar.

3 §
Förordnande av ordförandena och medlemmarna

Statsrådet förordnar på framställning av social- och hälsovårdsministeriet ordföranden tills vidare och vice ordförandena och de övriga medlemmarna för högst fem år i sänder.

4 §
Befrielse från medlemskap i besvärsnämnden och avgångsålder

I fråga om rätten för besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar att kvarstå i uppdraget gäller vad som föreskrivs om rätten för innehavare av domartjänst att kvarstå i tjänsten. Besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar är skyldiga att avgå när de fyller 68 år. Om en plats som vice ordförande eller medlem i besvärsnämnden blir ledig under mandatperioden, förordnas en efterträdare för återstoden av perioden.

5 §
Domared och domarförsäkran

Besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar skall avlägga domared eller avge domarförsäkran i besvärsnämnden så som bestäms i 1 kap. 6 a och 7 § i rättegångsbalken, om de inte tidigare har avlagt domared eller avgett domarförsäkran.

6 §
Föredragande

Besvärsnämnden skall ha ett tillräckligt antal föredragande. Behörighetsvillkor för uppdraget som föredragande är examen som medför behörighet för domartjänst.

2 kap.

Behandlingen av ärenden i besvärsnämnden

7 §
Sektioner

I rättskipningsärenden är besvärsnämnden uppdelad på sektioner enligt vad som närmare bestäms i en arbetsordning som fastställts av besvärsnämnden.

Ordföranden och vice ordförandena ansvarar för förvaltningsärenden i besvärsnämnden enligt vad som närmare bestäms i arbetsordningen.

Besvärsärenden avgörs i besvärsnämnden och i dess sektion på föredragning. Beslut i besvärsärenden undertecknas av föredraganden.

8 §
Besvärsnämndens sammansättning vid avgörande

Ärenden som gäller ändringssökande avgörs av besvärsnämnden i en sektion bestående av minst fyra och högst sex medlemmar och vars ordförande är besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande. I sammansättningen av sektionerna alternerar medlemmarna på det sätt som besvärsnämndens förvaltningssektion bestämmer.

En sektion som behandlar besvärsärenden är beslutför när ordföranden eller en vice ordförande och en medlem som avlagt examen som medför behörighet för domartjänst och är förtrogen med arbetspensionsfrågor eller någon annan medlem som är särskilt förtrogen med arbetspensionsförsäkringsfrågor samt två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden är närvarande. En sektion är också beslutför när ordföranden eller en vice ordförande, en medlem som avlagt examen som medför behörighet för domartjänst och är förtrogen med arbetspensionsfrågor eller någon annan medlem som är särskilt förtrogen med arbetspensionsförsäkringsfrågor och en medlem som är insatt i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden samt följande medlemmar är närvarande:

1) vid behandlingen av ett ärende vars avgörande i väsentlig grad är beroende av tillämpningen av lagen om pension för lantbruksföretagare, lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990), lagen om avträdelsepension (16/1974), lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992), lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) eller lagen om stöd för nedläggning av växthusproduktion och äppelodling (1297/1994) eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem skall en medlem som är förtrogen med lantbruksföretagarverksamhet vara närvarande,

2) vid behandlingen av ett ärende vars avgörande i väsentlig grad är beroende av tillämpningen av lagen om pension för företagare (468/1969) eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den skall en medlem som är förtrogen med företagarverksamhet vara närvarande,

3) vid behandlingen av ett ärende vars avgörande i väsentlig grad är beroende av medicinska aspekter skall även en läkarmedlem vara närvarande.

En sektion är beslutför också när ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande vid sektionens sammanträde, om alla de medlemmar som enligt 2 mom. skall vara närvarande vid behandlingen av ett ärende skriftligen före sammanträdet har förenat sig om föredragandens framställning och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

En sektion är emellertid beslutför endast om sammanlagt högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden, förtrogna med lantbruksföretagarverksamhet och förtrogna med företagarverksamhet.

9 §
En för viss tid förordnad vice ordförandes eller medlems rätt att delta i behandlingen av ärenden

En för viss tid förordnad vice ordförande eller medlem kan efter att förordnandet löpt ut eller han eller hon frånträtt uppdraget fortfarande såsom medlem delta i behandlingen av ett ärende i vars beredning eller behandling han eller hon har deltagit före förordnandet löpte ut eller medlemmen frånträdde uppdraget.

10 §
Förstärkt sektion

Besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande kan förordna att ett ärende eller en fråga som hör till ett ärende skall avgöras i en förstärkt sektion. Till den förstärkta sektionen hör ordföranden, vice ordförandena samt medlemmarna i den sektion som tidigare har behandlat ärendet.

Den förstärkta sektionen är beslutför när ordföranden eller en vice ordförande samt minst två tredjedelar av de övriga medlemmarna är närvarande. För de övriga medlemmarna gäller dessutom vad som bestäms i 8 §.

11 §
Plenum

Om ett ärende som skall avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse eller om en sektions avgörande skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan sektionen besluta eller besvärsnämndens ordförande förordna att ärendet skall behandlas i nämndens plenum. I plenum behandlas även ärenden som gäller nämndens arbetsordning samt de förvaltningsärenden som plenum på förvaltningssektionens enhälliga framställning beslutar ta till behandling. Plenum är beslutfört då ordföranden eller en vice ordförande samt minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Plenum är emellertid beslutfört endast om sammanlagt högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden, förtrogna med lantbruksföretagarverksamhet och förtrogna med företagarverksamhet. För de övriga medlemmarna gäller dessutom vad som bestäms i 8 §.

12 §
Tillämpning av förvaltningsprocesslagen

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat föreskrivs särskilt. I besvärsnämnden tillämpas även 37 och 39―50 § i förvaltningsprocesslagen om behandling och utredning av ärenden.

Det som i 38 § i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om muntlig förhandling i förvaltningsdomstol på begäran av part gäller även verkställande av muntlig behandling i besvärsnämnden.

13 §
Rättegångens offentlighet

Besvärsärenden skall behandlas inom stängda dörrar i ärenden där tystnadsplikt gäller. Besvärsnämnden kan besluta att ett ärende skall behandlas inom stängda dörrar, om en offentlig behandling kunde medföra särskild olägenhet för en part. På muntlig förhandling tillämpas i övrigt lagen om offentlighet vid rättegång (945/1984).

14 §
Förvaltningsärenden

Besvärsnämndens förvaltningsärenden behandlas i förvaltningssektionen. Besvärsnämndens ordförande, eller vid förhinder för denne en av vice ordförandena, sammankallar förvaltningssektionen och är ordförande för sektionen, och övriga medlemmar i sektionen är vice ordförandena i nämnden och tre medlemmar, av vilka en utses av de medlemmar som förordnats på framställning av arbetsgivarorganisationerna bland sig, en av de medlemmar som förordnats på framställning av arbetstagar- och tjänstemannaorganisationerna bland sig och en av de medlemmar som förordnats på framställning av lantbruksföretagarorganisationerna bland sig. Förvaltningssektionen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande vid sammanträdet. Med undantag för förvaltningssektionens ordförande och vice ordförandena skall medlemmarna ha personliga suppleanter.

3 kap.

Särskilda bestämmelser

15 §
Besvärsnämndens rätt att få uppgifter och handräckning

Besvärsnämnden har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter

1) av arbetsgivare, försäkrings- och pensionsanstalter som verkställer lagstadgad försäkring, myndigheter och andra instanser på vilka tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett anhängigt försäkrings-, pensions- eller förmånsärende eller som annars är nödvändiga för fullgörande av åligganden enligt denna lag eller enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen eller dess tillämpningsförordning (EEG) nr 574/72 eller avtal om social trygghet, och

2) av läkare och andra yrkesutbildade personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), av sådana verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) samt av den som verkställer rehabilitering och av andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården, av socialserviceproducenter eller av vårdinrättningar på begäran få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter om den pensionssökandes journalhandlingar, rehabilitering, hälsotillstånd, vård samt arbetsförmåga, om sökanden inte själv lämnar dessa uppgifter.

Då en arbetsgivare ombes lämna uppgifter som behövs för behandlingen av en arbetstagares pensions- eller rehabiliteringsärende, får till arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämnas endast de sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är nödvändiga för att precisera de uppgifter som behövs vid beslutsfattandet i de nämnda ärendena.

Besvärsnämnden har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som den enligt denna lag har rätt att få.

Besvärsnämnden har rätt att för att utföra sina uppgifter enligt denna lag få handräckning av polisen och andra myndigheter.

16 §
Grunderna för besvärsnämndens ekonomi

De pensionsanstalter som ansvarar för pensionsskyddet enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 och 10―13 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) (pensionsanstalter inom den privata sektorn) är skyldiga att betala en årlig justitieförvaltningsavgift. Justitieförvaltningsavgiften motsvarar de totala kostnader som besvärsnämnden orsakas för skötseln av sina uppgifter enligt denna lag när det gäller sökande av ändring.

Försäkringsinspektionen fastställer årligen besvärsnämndens budget på framställning av förvaltningssektionen. Budgeten skall uppta kostnaderna för besvärsnämndens verksamhet. Förändringarna i de årliga kostnaderna skall motsvara förändringarna i den allmänna kostnadsnivån samt i antalet ärenden och i besvärsnämndens verksamhet. Försäkringsinspektionen kan på framställning från förvaltningssektionen av särskilda skäl under budgetåret fastställa en tilläggsbudget med anledning av tilläggskostnaderna.

Justitieförvaltningsavgiften för pensionsanstalterna fastställs så att kostnaderna för besvärsnämndens verksamhet enligt den budget som avses i 2 mom. fördelas mellan pensionsanstalterna inom den privata sektorn i förhållande till förvärvsinkomsterna och arbetsinkomsterna för de försäkrade i respektive pensionsanstalt under det år som föregår kvalifikationsåret. Justitieförvaltningsavgiftens belopp fastställs av Försäkringsinspektionen på framställning av besvärsnämndens förvaltningssektion. Besvärsnämnden ansvarar för debiteringen och indrivningen av justitieförvaltningsavgiften. Närmare bestämmelser om verkställigheten av avgiften kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

På revision av besvärsnämnden tillämpas 5 kap. i revisionslagen (936/1994). Besvärsnämnden fastställer i plenum bokslutet samt beviljar förvaltningssektionen ansvarsfrihet. Besvärsnämnden skall delge Försäkringsinspektionen det fastställda bokslutet. Om bokslutet visar underskott eller överskott i förhållande till den fastställda budgeten skall skillnaden beaktas i grunderna för den justitieförvaltningsavgift som bestäms för det följande året.

En pensionsanstalt kan på det sätt som föreskrivs i lagen om Försäkringsinspektionen (78/1999) anföra besvär över en justitieförvaltningsavgift som har fastställts enligt denna lag.

En justitieförvaltningsavgift får indrivas utan dom eller beslut i den ordning som föreskrivs i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen uppbärs på det obetalda kapitalet en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982). I stället för dröjsmålsränta kan besvärsnämnden uppbära en förseningsavgift om fem euro, om dröjsmålsräntan understiger detta belopp.

17 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006, dock så att 12 § 2 mom. träder i kraft den 1 januari 2007. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Det som i någon annan lag föreskrivs om pensionsnämnden gäller efter denna lags ikraftträdande besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

De medlemmar av pensionsnämnden som utsetts för den mandattid som går ut den 31 december 2006 har rätt att fortsätta i motsvarande uppdrag i besvärsnämnden för arbetspensionsärenden fram till utgången av mandattiden.

Försäkringsinspektionen fastställer på framställning av besvärsnämndens förvaltningssektion besvärsnämndens budget och justitieförvaltningsavgiften för första gången för 2006. Besvärsnämndens budget för 2006 skall basera sig på besvärsnämndens fastställda bokslut för 2004 och på de grunder som avses i 16 § 2 mom.

RP 155/2003
RP 47/2005
ShUB 11/2005
RSv 99/2005

Helsingfors den 26 augusti 2005

Republikens President
TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister
Sinikka Mönkäre

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.