343/2003

Given i Helsingfors den 9 maj 2003

Lag om ett förvaltningsförsök i Kajanaland

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

I denna lag bestäms om ett förvaltningsförsök i Kajanaland, med vilket syftet är att inhämta erfarenheter av hur en stärkt självstyrelse för landskapet påverkar landskapets utveckling, ordnandet av kommunal service, medborgarnas inflytande, kommunalförvaltningen, statens regionförvaltnings verksamhet samt förhållandet mellan landskapet och statens centralförvaltning.

2 §
Tillämpningsområde

Lagen tillämpas på förvaltningsförsöket i landskapet Kajanaland inom området för städerna Kajana och Kuhmo samt kommunerna Hyrynsalmi, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi och Vuolijoki (försöksområde).

3 §
Landskapets ställning

Landskapet Kajanaland fungerar i uppgifter som avses i denna lag som ett offentligrättsligt samfund baserat på invånarnas självstyrelse beträffande vilket gäller vad som i kommunallagen (365/1995) eller någon annan lag bestäms om samkommuner, om inte något annat bestäms i denna lag.

4 §
Landskapets uppgifter

Landskapet sköter landskapets planering, regionutvecklingen, hälso- och sjukvården, socialvården och utbildningen samt finansieringen av dessa uppgifter i den mån de hör till landskapets ansvarsområde enligt denna lag.

Landskapet sköter också landskapets allmänna näringspolitik, främjar samarbete med de för landskapets utveckling viktigaste offentlig- och privaträttsliga sammanslutningarna och stiftelserna och bevakar landskapets intressen. Landskapet kan avge utlåtanden och lägga fram förslag för myndigheterna.

5 §
Landskapets samkommuner

Till landskapet hör för skötseln av dess uppgifter

1) Kainuu förbund,

2) Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä benämnda samkommun, samt

3) Kainuun koulutuskuntayhtymä benämnda samkommun.

6 §
Nationell utvecklingsfinansiering

I statsbudgeten tas under inrikesministeriets huvudtitel in ett anslag för försöksområdets utveckling (Kajanalands utvecklingspengar).

7 §
Strukturfonderna

I statsbudgeten tas under huvudtiteln för de i 10 § lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999), nedan strukturfondslagen, avsedda utbetalande myndigheterna in det anslag för Kajanaland som behövs för den statliga motfinansieringen för Europeiska gemenskapens strukturfondsmedel i statsbudgeten.

Statsrådet anvisar inom ramen för statsbudgeten en kvot för landskapet Kajanaland under respektive moment för strukturfondsmedel i statsbudgeten.

2 kap.

Landskapsfullmäktige

8 §
Landskapsfullmäktige

Landskapets beslutanderätt utövas på det sätt som bestäms i denna lag av landskapsfullmäktige, som invånarna i landskapet väljer för fyra kalenderår i sänder.

Fullmäktige har 39 ledamöter. Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och ett behövligt antal vice ordförande för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid. Ordföranden och vice ordförandena väljs vid samma valförrättning.

Vaala kommun utser dessutom två företrädare till landskapsfullmäktige, som är ledamöter i fullmäktige när fullmäktige behandlar frågor som hör till ansvarsområdet för Kainuu förbund, frågor som gäller strukturfondsmedel och deras motfinansiering samt frågor som anges i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977).

9 §
Landskapsfullmäktiges allmänna uppgifter

Landskapsfullmäktige leder och samordnar de i 5 § avsedda samkommunernas verksamhet, beslutar om de centrala målen för deras verksamhet och ekonomi samt är samkommunernas högsta beslutande organ enligt 81 § kommunallagen.

Landskapsfullmäktige beslutar om förvaltningsstadgan och andra instruktioner för landskapet och de samkommuner som hör till landskapet, den årliga budgeten samt fördelningen av finansieringen på landskapets olika verksamheter.

Landskapsfullmäktige skall se till att var och en inom samkommunernas hela verksamhetsområde har tillräcklig tillgång till den service samkommunerna ordnar.

10 §
Landskapsfullmäktiges uppgifter vid förvaltningen av den nationella utvecklingsfinansieringen

Landskapsfullmäktige beslutar om fördelningen av Kajanalands utvecklingspengar på olika myndigheter för följande ändamål:

1) självständigt stödjande av områdets näringsverksamhet enligt 6 § 2 mom. regionutvecklingslagen (602/2002),

2) statsstöd enligt 19 § lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996),

3) köp av trafik enligt 23 § 1 punkt lagen om tillståndspliktig persontrafik på väg (343/1991),

4) tranportstöd enligt lagen om regionalt stödjande av transporter (954/1981),

5) företagsstöd enligt 2, 3 och 4 kap. lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000),

6) anskaffning av utbildning enligt 6 kap. 1 § samt sysselsättningsstöd och tilläggsstöd enligt 7 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002),

7) understöd, stöd och statliga investeringar enligt statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag (1345/2002),

8) understöd enligt statsrådets beslut om de allmänna villkoren för understöd som främjar miljövården (894/1996),

9) understöd enligt 2 § lagen om understödjande av samhällenas vatten- och avloppsåtgärder (56/1980),

10) betalning av utgifter för planering och byggande av miljövårdsarbeten, grundlig renovering och byggnadsskyldigheter samt betalning av utgifter för utförande av arbeten enligt statsrådets beslut om statens vatten- och avloppsarbeten (976/1985), samt

11) basväghållning och utvecklande av vägnätet.

När landskapsfullmäktige delar ut Kajanalands utvecklingspengar till olika myndigheter för ändamål enligt 1 mom. beslutar fullmäktige om resultatmålen för finansieringen med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms om sättande av resultatmål i lagstiftningen om statsbudgeten. Behöriga myndigheter lägger fram motiverade förslag för fullmäktige om målen och anslagen för deras verksamhet.

För beaktande av de särskilda förhållandena i Kajanaland kan fullmäktige meddela närmare föreskrifter om beviljande av företagsstöd enligt 1 mom. 5 punkten, anskaffning av utbildning enligt 6 punkten och beviljande av understöd och stöd enligt 7 punkten.

11 §
Landskapsfullmäktiges uppgifter vid förvaltningen av strukturfondsmedlen och motsvarande nationella medfinansiering inom mål 1-programmet

På grundval av landskapsfullmäktiges beslut lösgör det ministerium som är utbetalande myndighet de strukturfondsmedel och motsvarande nationella medfinansiering för mål 1-programmet som anvisats landskapet Kajanaland så att de olika myndigheterna kan använda dem för ändamål som anges i programdokumentet för mål 1-programmet och dess komplementdel. Landskapsfullmäktiges beslut skall grunda sig på den i 16 § 3 mom. avsedda landskapsstyrelsens framställning.

Landskapsfullmäktige kan besluta att den utbetalande myndigheten skall lämna en del av strukturfondsmedlen och motsvarande statliga medfinansiering i programreserven enligt 12 § 5 mom. strukturfondslagen.

I det fördelningsbeslut som avses i 1 mom. kan landskapsfullmäktige ta in program- och författningsenliga närmare bestämmelser om grunderna för användningen av medlen och vilka ändamål de får användas för samt ställa villkor för användningen av medlen.

Landskapsfullmäktige ger landskapets utlåtande i frågor som ansluter sig till gemenskapsinitiativprogram som delfinansieras ur strukturfonderna.

12 §
Delegering

Landskapsfullmäktige kan i en instruktion delegera beslutanderätt till landskapets övriga organ, förtroendevalda och tjänsteinnehavare samt ge dem rätt att på det sätt som bestäms i 14 § kommunallagen vidaredelegera beslutanderätt som har delegerats till dem. Beslutanderätt får dock inte delegeras i ärenden som landskapsfullmäktige enligt denna lag eller någon annan lag skall besluta om eller i ärenden där fullmäktiges beslutanderätt enligt kommunallagen inte får delegeras.

3 kap.

Landskapets övriga förvaltning

13 §
Landskapets organ

Landskapsfullmäktige väljer en landskapsstyrelse för sin mandattid, om inte fullmäktige har beslutat om en kortare mandattid.

Landskapsfullmäktige utser en i 71 § kommunallagen avsedd revisionsnämnd för organisering av granskningen av landskapets och de därtill hörande samkommunernas förvaltning och ekonomi.

I landskapet och de samkommuner som hör till det kan finnas andra i kommunallagen och annan lagstiftning avsedda organ enligt vad fullmäktige bestämmer i en instruktion.

14 §
Återkallande av förtroendeuppdrag under pågående mandattid

Landskapsfullmäktige kan under pågående mandattid återkalla uppdragen för de förtroendevalda som fullmäktige har valt till landskapets organ, om de eller någon av dem inte åtnjuter fullmäktiges förtroende. Beslutet om återkallande av uppdrag gäller alla förtroendevalda i organet. Fullmäktige kan dock inte återkalla uppdragen för i 16 § 2 och 3 mom. avsedda ledamöter av landskapsstyrelsen.

15 §
Landskapsstyrelsens uppgifter

Landskapsstyrelsen skall

1) bereda fullmäktiges beslut,

2) övervaka lagligheten i fullmäktiges beslut,

3) verkställa fullmäktiges beslut,

4) vara styrelse för de samkommuner som hör till landskapet,

5) vara landskapets samarbetsgrupp enligt 17 § strukturfondslagen och 12 § regionutvecklingslagen, samt

6) bevaka landskapets intressen samt företräda landskapet och föra dess talan.

16 §
Landskapsstyrelsens olika sammansättningar

I sin grundsammansättning har landskapsstyrelsen minst åtta ledamöter och ordförande är landskapsdirektören. I en instruktion kan bestämmas att ledamöterna i landskapsstyrelsens grundsammansättning skall vara landskapsfullmäktigeledamöter. När landskapsstyrelsen behandlar ärenden som hör till Kainuu förbunds ansvarsområde och ärenden som anges i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda deltar en av Vaala kommun utsedd företrädare i dess verksamhet.

När landskapsstyrelsen behandlar ärenden som avses i 10 § hör till den utöver grundsammansättningen företrädare för Kajanalands arbetskrafts- och näringscentral, Kajanalands miljöcentral, länsstyrelsen i Uleåborgs län, Uleåborgs vägdistrikt och Kainuu skogscentral. Landskapsfullmäktige väljer företrädarna efter att ha fått myndigheternas förslag till ledamöter.

När landskapsstyrelsen är landskapets samarbetsgrupp ingår i dess sammansättning utöver vad som bestäms i 2 mom. områdets arbetsmarknads- och näringsorganisationer på det sätt som bestäms i 17 § 3 mom. strukturfondslagen och en av Vaala kommun utsedd företrädare. Landskapsfullmäktige väljer företrädarna efter att ha fått organisationernas förslag till medlemmar. Landskapsstyrelsen har sektioner och ett sekretariat enligt vad som bestäms i 17 § 7―9 mom. och 19 § strukturfondslagen.

17 §
Landskapsstyrelseledamöternas ställning när landskapsstyrelsen är landskapets samarbetsgrupp

När landskapsstyrelsen är landskapets samarbetsgrupp sköter medlemmarna av styrelsen och av sektioner som styrelsen i detta uppdrag har tillsatt sina uppgifter under tjänsteansvar. För landskapsstyrelsens ledamöter gäller i tillämpliga delar vad som i kommunallagen bestäms om förtroendevalda.

Angående de arvoden och ersättningar för inkomstbortfall samt ersättning för resekostnader och andra kostnader som orsakas av skötseln av uppdraget vilka skall betalas till landskapsstyrelsens ledamöter gäller vad som i kommunallagen bestäms om arvoden och ersättningar till förtroendevalda. För de arvoden och ersättningar som skall betalas till företrädarna för statliga myndigheter svarar den instans som ledamoten företräder.

18 §
Landskapsstyrelsens beslutförhet

Landskapsstyrelsen är beslutför i sin grundsammansättning då över hälften av ledamöterna är närvarande.

När landskapsstyrelsen arbetar i den sammansättning som avses i 16 § 2 mom. är en förutsättning för att den skall vara beslutför utöver vad som bestäms i 1 mom. att de närvarande ledamöter som ingår i grundsammansättningen tillsammans med ordföranden utgör majoritet.

När landskapsstyrelsen är landskapets samarbetsgrupp gäller angående dess beslutförhet och beslutsfattande vad som i 20 § strukturfondslagen bestäms om landskapets samarbetsgrupps beslutförhet och beslutsfattande.

19 §
Landskapsdirektör

Landskapet Kajanaland har en landskapsdirektör som landskapsfullmäktige väljer för fullmäktiges mandattid.

Om ingen har fått över hälften av de avgivna rösterna i landskapsdirektörsvalet, förrättas nytt val mellan de två som fått flest röster. I detta val blir den vald som fått flest röster.

20 §
Landskapsdirektörens ställning och uppgifter

Landskapsdirektören står i tjänsteförhållande på heltid till Kainuu förbund. Landskapsdirektören är direktör för Kainuu förbund och ordförande för landskapsstyrelsen i alla dess sammansättningar.

Landskapsdirektören har rätt att föra talan på landskapsstyrelsens vägnar samt att få upplysningar av landskapets myndigheter och ta del av deras handlingar, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna.

Angående uppsägning av landskapsdirektören och förflyttning av landskapsdirektören till andra uppgifter gäller i tillämpliga delar vad som i 25 § kommunallagen föreskrivs om kommundirektören.

4 kap.

Obligatoriska samkommuner

21 §
Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä benämnda samkommun

I landskapet Kajanaland finns samkommunen Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä, till vilken de kommuner som nämns i 2 § hör.

I landskapet sköter samkommunen de uppgifter som har ålagts kommunen eller samkommunen i

1) folkhälsolagen (66/1972),

2) lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989),

3) mentalvårdslagen (1116/1990),

4) lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986),

5) hälsoskyddslagen (763/1994),

6) barnskyddslagen (683/1983),

7) lagen om missbrukarvård (41/1986),

8) lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976),

9) livsmedelslagen (361/1995),

10) lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996),

11) kemikalielagen (744/1989),

12) produktsäkerhetslagen (914/1986),

13) veterinärvårdslagen (685/1990), samt

14) djurskyddslagen (247/1996).

Samkommunen sköter också den anstaltsvård för äldre samt rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor som avses i socialvårdslagen (710/1982) samt de uppgifter som ankommer på barnatillsyningsmannen med stöd av lagen om faderskap (700/1975), lagen angående införande av lagen om faderskap (701/1975) och socialvårdslagen. Dessutom sköter samkommunen den rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, skäliga färdtjänst och därtill hörande ledsagarservice för gravt handikappade samt tolktjänst som avses i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987). Samkommunen sköter också de uppgifter som anges i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda med undantag av funktionell träning enligt 2 § 3 punkten i nämnda lag och ordnande av arbetsterapi och bostäder samt annan motsvarande verksamhet som främjar anpassning inom samhället enligt 2 § 4 punkten i nämnda lag.

Kommunerna inom försöksområdet kan också ge samkommunen andra uppgifter.

22 §
Kainuun koulutuskuntayhtymä benämnd samkommun

I landskapet Kajanaland finns samkommunen Kainuun koulutuskuntayhtymä, till vilken de kommuner som nämns i 2 § hör.

Samkommunen är i stället för de i 2 § nämnda kommunerna utbildningsanordnare enligt gymnasielagen (629/1998) och lagen om yrkesutbildning (630/1998). Dessutom är samkommunen utbildningsanordnare enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) när en kommun har ordnat såväl yrkesutbildning som yrkesinriktad vuxenutbildning. På Kainuun koulutuskuntayhtmä tillämpas bestämmelserna i de tillstånd att ordna utbildning som beviljats samkommunens kommuner, med undantag av bestämmelserna om de kommuner i vilka utbildningen ordnas. I fråga om ändring av tillstånd att ordna utbildning gäller vad som föreskrivs i nämnda lagar.

Kommunerna inom försöksområdet kan också ge samkommunen andra än i 2 mom. föreskrivna uppgifter som hör till undervisnings- och kulturväsendet.

23 §
Finansiering av basservicen

Kommunerna i Kajanaland finansierar den service som ordnas av samkommunen Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä och som föreskrivs i 21 § 2 och 3 mom. på det sätt som kommunerna kommer överens om i samkommunens grundavtal. Finansieringen av servicen enligt grundavtalet betalas till landskapet.

Den statliga finansieringen för gymnasieutbildning och yrkesutbildning som ordnas inom landskapet Kajanaland beviljas och betalas till landskapet. Angående den statliga finansieringen gäller vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Som grund för den statliga finansieringen av gymnasiet används dock priserna per enhet uträknade särskilt för varje kommun som ordnar gymnasieutbildning när denna lag träder i kraft som om de fortfarande skulle anordna gymnasieutbildningen.

Landskapsfullmäktige beslutar om användning av finansieringen till Kainuu förbund samt av den finansiering som avses i 1 och 2 mom. för ändamål som anges i denna lag.

Landskapet Kajanaland och de kommuner som nämns i 2 § kan beviljas statsandel och statsunderstöd för anläggningsprojekt som förutsätts av de social- och hälsovårdssamt utbildningsuppgifter som ankommer på landskapet på det sätt som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

5 kap.

Landskapsval

24 §
Landskapsval samt ledamöter och ersättare i fullmäktige

Landskapsval i Kajanaland förrättas som direkta, hemliga och proportionella val i samband med kommunalval. Alla röstberättigade har lika rösträtt.

Försöksområdet utgör valdistrikt. Från varje kommun inom försöksområdet väljs det antal fullmäktigeledamöter som följer av den räkneoperation som avses i 32 §. I varje kommun uppställs egna kandidater. För varje ledamot i landskapsfullmäktige väljs bland de icke invalda kandidaterna från varje valförbund, parti och gemensam lista som uppträtt i landskapsvalet ett lika stort antal ersättare som antalet ledamöter, dock minst två. En ledamot som blivit vald i egenskap av kandidat för en valmansförening utanför de gemensamma listorna har ingen ersättare.

Konstateras det att en ledamot har förlorat sin valbarhet eller har han eller hon befriats från sitt uppdrag eller avlidit, kallar fullmäktigeordföranden i hans eller hennes ställe för den återstående mandattiden en ersättare från valförbundet, partiet eller den gemensamma listan i fråga.

Vid landskapsval finns de kandidater som uppställts i alla kommuner på en sammanställning av kandidatlistorna.

25 §
Rösträtt

Rösträtt i Kajanalands landskapsval har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast på valdagen fyller 18 år och som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i någon av försöksområdet kommuner den 51 dagen före valdagen. Rösträtt i Kajanalands landskapsval skall även tillkomma andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år.

26 §
Allmän valbarhet

Valbar till Kajanalands landskapsfullmäktige är den som

1) har någon av försöksområdets kommuner som hemkommun,

2) har rösträtt i kommunval i någon kommun inom försöksområdet det år då fullmäktige väljs, och

3) inte är omyndig.

Som kandidat vid val av Kajanalands landskapsfullmäktige får endast ställas upp den som skriftligen har gett sitt samtycke till mottagande av fullmäktigeuppdraget.

27 §
Begränsningar i valbarheten

Valbar till Kajanalands landskapsfullmäktige är inte

1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt berör landskapsförvaltningen,

2) en tjänsteman inom statens regionförvaltning som arbetar i en ledande uppgift eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift med anknytning till beviljandet av utvecklingspengar som hör till landskapsfullmäktiges behörighet,

3) den som är anställd hos landskapsförbundet i en ledande uppgift eller en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift, och inte

4) den som är anställd hos en samkommun under landskapsfullmäktige och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan anställd hos landskapsförbundet som avses i 2 punkten.

Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är valbar till fullmäktige, om anställningen upphör innan fullmäktiges mandattid börjar.

28 §
Förrättande av val

Landskapsval förrättas med iakttagande i tillämpliga delar av 5 och 6 kap. vallagen (714/1998). Angående rätt att förhandsrösta i landskapsval gäller dock vad som bestäms i 29 §.

29 §
Rätt att förhandsrösta

Varje röstberättigad får förhandsrösta i landskapsval på förhandsröstningsställena i kommunerna inom försöksområdet.

En röstberättigad, som vårdas på sjukhus eller i en verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar vård dygnet runt eller som den kommunala centralvalnämnden annars har bestämt att skall vara förhandsröstningsställe, eller som har intagits i en straffanstalt får förhandsrösta i denna anstalt.

En röstberättigad, vars rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till röstnings- eller förhandsröstningsstället, får så som bestäms i 55 § vallagen förhandsrösta hemma i den kommun inom försöksområdet som i rösträttsregistret har antecknats som hans eller hennes hemkommun.

30 §
Kandidatuppställning

Vid kandidatuppställning och kandidatansökan iakttas i tillämpliga delar 146―156 § vallagen med beaktande av vad som bestäms i 2―5 mom.

Om flera partier sluter sig samman till ett valförbund i någon kommun, skall samma valförbund slutas i alla kommuner inom försöksområdet.

Om minst två gemensamma listor som ställer upp kandidater har kommit överens om att bilda en gemensam landskapslista, skall varje valombud för en sådan gemensam lista inge anmälan om detta till den kommunala centralvalnämnden samtidigt som anmälan enligt 156 § vallagen görs. Varje gemensam lista som bildar en gemensam landskapslista skall ha samma beteckning.

Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista har rätt att i en kommun ställa upp ett antal kandidater som är högst två gånger så stort som antalet landskapsfullmäktigeledamöter som skall väljas från kommunen. Om det från kommunen ändå väljs färre än fem landskapsfullmäktigeledamöter, är det högsta antalet kandidater 10.

Partiernas och valmansföreningarnas valombud vid kommunalval kan också vara valombud vid val till landskapsfullmäktige.

31 §
Valmyndigheter

Valkretsnämnd är centralvalnämnden i Kajana stad.

32 §
Fördelningen av platserna i landskapsfullmäktige mellan kommunerna

Platserna i landskapsfullmäktige fördelas mellan kommunerna inom försöksområdet enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet vid utgången av den 31 maj valåret. Invånarantalet i varje kommun divideras med invånarantalet i försöksområdet och resultatet multipliceras med talet 39. Varje kommun får ett antal ledamöter i landskapsfullmäktige som motsvarar det hela tal räkneoperationen ger. Om alla platser inte då blir fördelade, fördelas de återstående platserna mellan kommunerna i den ordning som följer av decimaltalens storlek i de tal som räkneoperationen givit.

Varje kommun skall dock ha minst en plats i landskapsfullmäktige.

Fördelningen mellan platserna i landskapsfullmäktige verkställs av justitieministeriet i god tid före valet genom beslut som publiceras i Finlands författningssamling.

33 §
Uträkning av valresultatet i kommunen

Centralvalnämnden fastställer vid ett sammanträde som hålls den tredje dagen efter valdagen och som börjar klockan 12.00 de röstetal som varje kandidat, parti eller gemensam lista har fått sammanlagt i kommunen, och meddelar de sålunda fastställda röstetalen och det totala antalet avgivna röster i kommunen till centralvalnämnden i Kajana.

34 §
Bestämmande av valresultatet

Efter att ha fått det meddelande som avses i 33 § från de kommunala centralvalnämnder räknar centralvalnämnden i Kajana samman röstetalen för varje parti och gemensam landskapslista inom försöksområdet. Härefter tilldelas varje parti och gemensam landskapslista och var och en som inte hör till någon gemensam landskapslista landskapsjämförelsetal så att varje parti och gemensam lista som första jämförelsetal erhåller partiets eller den gemensamma listans hela antal röster, som andra jämförelsetal hälften därav, som tredje jämförelsetal en tredjedel, som fjärde jämförelsetal en fjärdedel, och så vidare. Landskapsjämförelsetal för en kandidat för en valmansförening som inte hör till någon gemensam lista är kandidatens röstetal. Härnäst placeras alla landskapsjämförelsetal i den ordning som deras storlek anger och av dem väljs trettionio från seriens början. Dessa landskapsjämförelsetal visar hur många platser varje parti, gemensam lista eller valmansförening som inte hör till någon gemensam lista får i landskapsfullmäktige.

35 §
Besättande av platserna i fullmäktige från de enskilda kommunerna

Om ett parti eller en gemensam landskapslista har fått endast en plats i landskapsfullmäktige, besätts den i den kommun där partiets eller den gemensamma landskapslistans kandidater har fått flest röster. Om ett parti eller en gemensam lista har fått minst två platser i fullmäktige, fördelas de mellan kommunerna i samma förhållande som partiets eller den gemensamma landskapslistans röster fördelar sig mellan kommunerna. För detta divideras det röstetal partiet eller den gemensamma landskapslistan fått i kommunen med det röstetal partiet eller den gemensamma landskapslistan fått inom försöksområdet och det tal som erhålls multipliceras med det antal platser i fullmäktige som partiet eller den gemensamma landskapslistan får i landskapet. Från varje kommun väljs ett antal kandidater för partiet eller den gemensamma listan som motsvarar det hela tal som resultatet utvisar. Om partiets eller den gemensamma listans alla platser inte blir besatta på detta sätt, fördelas de återstående platserna mellan kommunerna i den ordning som följer av decimaltalens storlek.

I varje kommun fördelas de fullmäktigeplatser som bestämts på det sätt som anges i 1 mom. inom partierna och de gemensamma listorna i den ordning som kandidaternas personliga röstetal anger.

36 §
Överföring av fullmäktigeplatser inom ett parti eller gemensam lista från en kommun till en annan

Om det efter att fullmäktigeplatserna har besatts från de enskilda kommunerna i enlighet med 35 § från någon kommun har valts flera fullmäktigeledamöter än vad som bestäms i justitieministeriets beslut enligt 32 § 3 mom., överförs från en sådan kommun ett antal fullmäktigeplatser som motsvarar skillnaden till en sådan kommun där antalet fullmäktigeplatser på motsvarande sätt har blivit för litet. Ett partis eller en gemensam landskapslistas eller en utanför den gemensamma listan stående valmansförenings enda fullmäktigeplats kan inte överföras till en annan kommun.

Centralvalnämnden i Kajana överför från en kommun som har extra platser i enlighet med 1 mom. till en kommun som vid behov bestäms genom lottning den plats som har det lägsta personliga röstetalet.

37 §
Ersättare i fullmäktige

Till ersättare för en landskapsfullmäktigeledamot utses den första icke invalda kandidat i samma kommun från det parti eller den gemensamma lista som den valde hörde till.

Om en landskapsfullmäktigeledamot inte får en ersättare på något annat sätt, utses till ersättare den icke invalda kandidat i kommunen som enligt 35 § skulle vara den följande att bli vald.

Om en ersättare blir fullmäktigeledamot eller bortfaller av någon annan orsak, skall centralvalnämnden i Kajanaland utse en ny ersättare för landskapsfullmäktigeledamoten med iakttagande av vad som bestäms i 1 och 2 mom.

38 §
Fastställande och tillkännagivande av valresultatet

Centralvalnämnden i Kajanaland fastställer, offentliggör samt tillkännager resultatet av landskapsvalet i Kajanaland i enlighet med I avdelningen 7 kap. 94 § vallagen.

39 §
Sökande av ändring i val

Ändring i ett beslut genom vilket resultatet av landskapsval har fastställts får sökas på det sätt som i 8 kap. vallagen bestäms om sökande av ändring i kommunalval.

När det bestäms om nyval och när valresultatet rättas tillämpas 103 § vallagen.

40 §
Tillämpning av andra bestämmelser vid val

Vid landskapsval iakttas i övrigt de gemensamma bestämmelserna i I avdelningen och de särskilda bestämmelserna i III avdelningen vallagen. Vid landskapsval iakttas dessutom bestämmelserna om kommunalval, om inte något annat bestäms i denna lag, samt 37 och 38 § kommunallagen.

Vid landskapsval tillämpas lagen om anmälan av kandidaters valfinansiering (414/2000).

Justitieministeriet kan meddela närmare föreskrifter och anvisningar om det tekniska ordnandet av landskapsval.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

41 §
Tillämpning av kommunallagen

Angående landskapets förvaltning, landskapets invånares rätt till inflytande, förtroendevalda, anställda, förvaltningsförfarande, ekonomi, granskning av förvaltningen och ekonomin samt kommunernas samarbete gäller, utöver vad som bestäms i denna lag, i tillämpliga delar vad som i kommunallagen bestäms om samkommuner. På landskapsfullmäktige tillämpas då kommunallagens bestämmelser om fullmäktige och på landskapsstyrelsen kommunallagens bestämmelser om kommunstyrelse. På landskapsfullmäktige tillämpas dock inte 81, 82 och 86 a § kommunallagen.

42 §
Tillämpning av annan lagstiftning

På landskapets organ tillämpas förutom denna lag och kommunallagen dessutom lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om översändande av handlingar (74/1954) och språklagen (148/1922).

När landskapet och landskapets organ och tjänsteinnehavare sköter uppgifter enligt denna lag tillämpas på dem vad som i övrigt bestäms särskilt om dessa uppgifter.

43 §
Ändringssökande

Angående sökande av ändring i beslut som landskapets organ fattat med stöd av denna lag gäller vad som i 11 kap. kommunallagen bestäms om rättelseyrkande och kommunalbesvär. Rättelseyrkande och kommunalbesvär får även anföras av kommuner och kommunmedlemmar inom försöksområdet.

Angående sökande av ändring i beslut som landskapets organ har fattat med stöd av en lag som nämns i 21 och 22 § gäller vad som i nämnda lagar bestäms om ändringssökande.

44 §
Personalens ställning

När samkommunerna inleder sin verksamhet förflyttas tjänsteinnehavare och arbetstagare som sköter uppgifter som hör till denna lags tillämpningsområde i kommunerna inom landskapet Kajanaland samt i samkommunen Kainuun sairaanhoito- ja erityishuoltopiirin kuntayhtymä till uppgifter som motsvarar de tidigare. De rättigheter och förmåner som ansluter sig till tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet ändras inte i samband med förflyttningen.

För löne- eller andra fordringar på grund av tjänste- och arbetsavtalsförhållanden som förfallit till betalning innan personalen förflyttats ansvarar landskapet Kajanaland och den kommun som varit arbetsgivare gemensamt. Den kommun som varit arbetsgivare är dock ansvarig gentemot landskapet för fordringar som förfallit till betalning innan personalen förflyttas, om inte något annat har överenskommits.

45 §
Uppföljning av försöket

Inrikesministeriet skall följa och utvärdera hur förvaltningsförsöket framskrider, följa Kajanalands utveckling samt verkningarna av statens åtgärder i Kajanaland.

Kommunerna, landskapet och de statliga myndigheterna skall ge inrikesministeriet de uppgifter som ministeriet behöver för att följa och utvärdera försöket och olika åtgärder.

Behöriga ministerier, de kommuner som är med i förvaltningsförsöket och landskapet skall på initiativ av någon part förhandla om frågor som gäller förvaltningsförsöket eller genomförandet av det.

7 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

46 §
Ikraftträdande och inledande av försöket

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2003 och gäller till utgången av 2012.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Förvaltningsförsöket i Kajanaland inleds den 1 januari 2005.

47 §
Landskapsval

Landskapsval enligt denna lag förrättas första gången i samband med kommunalvalet 2004.

48 §
Bildande av samkommuner

Beslut om bildande av samkommunerna Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä och Kainuun koulutuskuntayhtymä fattas på ett representantmöte för de kommuner som nämns i 2 §. Angående antalet av och röstetalet för kommunernas företrädare vid representantmötet gäller vad som i 16 och 17 § lagen om specialiserad sjukvård bestäms om antalet av och röstetalet för medlemmarna i förbundsfullmäktige. Med avvikelse från begränsningen av röstetalet i 17 § lagen om specialiserad sjukvård minskas kommunens företrädares sammanlagda röstetal med 40 procent av det röstetal som överstiger en tjugondedel av kommunernas sammanlagda obegränsade röstetal.

Representantmötet är beslutfört när minst två tredjedelar av de kommuner som deltar i representantmötet är representerade på mötet och deras invånarantal är minst hälften av det sammanlagda invånarantalet i alla kommuner som deltar i representantmötet. Representantmötet meddelar nödvändiga föreskrifter om beredningen av grundavtalet och övriga ärenden och om verkställigheten av besluten samt beslutar om betalningen av gemensamma kostnader. Angående representantmötets förfarande och sökande av ändring i representantmötets beslut iakttas i övrigt i tillämpliga delar vad som i 7 och 11 kap. kommunallagen bestäms om fullmäktige.

Representantmötet sammankallas första gången av länsstyrelsen i Uleåborgs län. En av länsstyrelsen utsedd person leder mötet tills ordförande och vice ordförande har utsetts för representantmötet. Kommunernas representantmöte skall sammankallas så att det sammanträder första gången senast i juni 2003.

Beslut om bildande av de samkommuner som avses i denna paragraf samt om godkännande av deras grundavtal skall fattas före utgången av april 2004.

Vaala kommun deltar i beslutsfattandet när överenskommelse träffas om hur uppgifterna enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda skall ordnas.

49 §
Statsrådets befogenheter när samkommuner bildas

Om beslut om bildande av samkommunen Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä eller samkommunen Kainuun koulutuskuntayhtymä inte har fattats före den tidpunkt som anges i 48 § 4 mom. och det är uppenbart att samkommunen inte kan bildas på något annat sätt skall statsrådet efter att ha hört landskapets kommuner besluta om de frågor som enligt 78 § 3 mom. kommunallagen och 50 § i denna lag skall överenskommas i grundavtalet, i den mån kommunerna inte har kommit överens om dem.

Det grundavtal som statsrådet har fattat beslut om gäller tills kommunerna kommer överens om något annat.

50 §
Lokaler och utrustning

I grundavtalen för samkommunerna Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä och Kainuun koulutuskuntayhtymä skall, utöver vad som bestäms i 78 § kommunallagen, överenskommas om de lokaler och den utrustning som överförs i samkommunens besittning samt om grunderna för de ersättningar som skall betalas för dem.

51 §
Överföring av handlingar

När samkommunerna Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä och Kainuun koulutuskuntayhtymä inleder sin verksamhet skall handlingar som ansluter sig till de uppgifter som anges i 21 och 22 § och som utarbetats och förvaras av de kommunala myndigheterna överföras till nämnda samkommuner för att förvaras och användas av dem.

Registeransvariga för de personregister som uppstår vid produktionen av social- och hälsovårdstjänster är de verksamhetsenheter som är registeransvariga när lagen träder i kraft.

52 §
Specialbestämmelser för Vaala kommun

Vaala kommun kommer tillsammans med Kainuu förbund och samkommunen Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä överens om de rättigheter och skyldigheter som följer av medlemskapet under förvaltningsförsöket. Om Vaala kommuns rätt att delta i landskapsfullmäktiges och landskapsstyrelsens verksamhet bestäms i 8 och 16 § i denna lag.

53 §
Inledande av försöket och behandlingen av anhängiga ärenden

Ärenden som anhängiggjorts innan förvaltningsförsöket inleds behandlas i enlighet med de bestämmelser som gällde när ärendet anhängiggjordes.

54 §
Statsbudgeten för 2005

De anslag som avses i 6 och 7 § tas in första gången i statsbudgeten för 2005.

RP 198/2002
FvUB 24/2002
RSv 281/2002

Helsingfors den 9 maj 2003

Republikens President
TARJA HALONEN

Region- och kommunminister
Hannes Manninen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.