399/2002

Given i Helsingfors den 24 maj 2002

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av skogsbruksministeriets förordning om specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning den 30 juni 2000 om specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk (647/2000) 1 § 1 mom., 9 § 3 mom., 15 § 1 mom., 17 §, 19 § 3 mom. samt 24 § 2 och 3 mom., samt

fogas till förordningen en ny 1 a § som följer:

1 §
Ansökan om avtal

Ansökan skall göras på jord- och skogsbruksministeriets blankett för avtalet i fråga eller med datautskrift enligt formulär som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt för året i fråga. De bilagor som ingåendet av avtal förutsätter skall lämnas in till arbetskrafts- och näringscentralen, nedan TE-centralen, före avtalsperiodens början. Till ansökningar som grundar sig på planer skall fogas en sådan plan som uppfyller de krav som anges i 2 § samt de tillstånd som behövs enligt den övriga lagstiftningen.


1 a §
Byte av avtal, eller del av avtal, till ett annat avtal

Ett avtal, eller del av avtal kan under giltighetstiden bytas till ett annat av olika typ avtal förutsatt att bytet innebär uppenbara fördelar med tanke på miljön och att det giltiga avtalet effektiveras betydligt. Ifall det är fråga om ett 10-årigt avtal eller en del av avtalet, som byts till ett 5-årigt avtal, inleds det nya 5-åriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Ifall det är fråga om ett 5-årigt avtal eller del av avtalet, som byts till ett 10-årigt avtal, inleds den nya 10-åriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Avtalsperioden för det ursprungliga avtalet som eventuellt förblir i kraft och vars areal efter bytet minskar, fortsätter som normalt.

Byte av avtal kan ansökas under den årliga avtalsansökningstiden. Man kan ansöka om att det nya avtalet som ingås på grund av byte av avtal, begynner enligt det giltiga avtalet det vill säga den 1 juni eller den 1 oktober. Specialstöd utbetalas efter bytet enligt det nya avtalet. Det att det tidigare avtalet, eller en del av avtalet, upphör att vara i kraft förorsakar inte att tidigare utbetalade specialstöd återindrivs av jordbrukaren. Ifall det är fråga om byte av avtal som baserar sig på en uppgjord plan eller byte till avtal som baserar sig på plan skall ett utlåtande i ärendet begäras av den regionala miljöcentralen.

Byte av del av avtal till ett annat avtal förorsakar inte minskning av avtalsområdet i enlighet med stadgandena i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) 49 §. Om jordbrukaren ändå frånträder det nya avtalet som ingåtts efter bytet, i sin helhet, och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, räknas de bortfallna områden som en minskning av det ursprungliga avtalet.

9 §
Ansökan om årlig utbetalning av specialstöd och betalning av specialstöd

Om jordbrukaren har ett avtal om effektiverad stallgödselanvändning, skall han genom en ansökan om utbetalning som görs senast den 31 oktober årligen uppge avtalsskiftesvis hur mycket stallgödsel av olika slag som har spritts på vart och ett jordbruksskifte under den vegetationsperiod som går mot sitt slut. Om stallgödsel sprids endast på en del av ett basskifte som avtalet omfattar och utbetalning av specialstöd söks för arealen i fråga, skall ett separat jordbruksskifte bildas av basskiftesdelen för att specialstödet kan betalas.


15 §
Förutsättningar som gäller jordbrukaren

Jordbrukaren skall ha tillräcklig yrkes- skicklighet i fråga om ekologisk produktion. Han skall vara insatt i grunderna för ekologisk jordbruksproduktion och redo att komplettera sin kännedom om och sina färdigheter i odlingsmetoden. Jordbrukaren, eller den person som ansvarar för gårdens skötsel, skall genomgå en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller annars ha motsvarande kunskaper om bedrivande av ekologisk jordbruksproduktion. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, skall den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet i fråga.


17 §
Odlingsförutsättningar

Till en ansökan genom vilken avtal om ekologisk produktion söks skall fogas en karta över gårdsbruksenhetens odlade åkerområden och en skriftlig, minst femårig växtföljdsplan gällande hela avtalsperioden, i vilken fastställs vilka växtarter eller grupper av arter som årligen kommer att odlas på vart och ett skifte. Som kartbilaga skall användas kopior av digitaliserade bas skifteskartor, och om sådana inte är tillgängliga kan skiftena anges på ortokartor i skala 1:5 000 eller grundkartor i skala 1:10 000. Gårdsbruksenhetens växtföljd skall vara ändamålsenlig med avseende på den ekologiska produktionen. Växtföljdsplanen kan ändras under avtalsperioden, förutsatt att produktionsreglerna i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 följs. Växtföljdsplanen och ändringarna i den kan göras antingen av jordbrukaren själv eller av jordbrukaren och en konsulent gemensamt. Växtföljdsplanen granskas av en kontrollör som TE-centralen har auktoriserat med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholdrycker.

På en växtodlingslägenhet som genom ett avtal om ekologisk produktion har förbundit sig att lägga om åkrarna till ekologisk produktion skall under det fjärde och femte avtalsåret odlas spannmål, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, grönsaker inklusive örter, bär eller frukt på sammanlagt minst 30 procent av den åkerareal där ekologisk produktion bedrivs. I undantagsfall kan emellertid godkännas att den årliga andelen under det fjärde och femte avtalsåret är i genomsnitt 30 procent, om det kan motiveras med avseende på de enskilda skiftenas arealer och växtföljdens ändamålsenlighet. På en växtodlingslägenhet på vars åkrar ekologisk produktion redan bedrivs skall i växtföljden ingå spannmål, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, grönsaker inklusive örter, bär eller frukt på sammanlagt minst 30 procent av den åkerareal där ekologisk produktion bedrivs.

Vall som odlas på ett avtalsskifte för vilket specialstöd betalas får inte vara äldre än fyra skördeår, frånsett betes-, blålusern- och getrutearealer, för vilkas del också äldre vallar kan godkännas, om de fortfarande är i gott skick. Kravet på förnyelse av vall gäller inte åkerrenar, skyddsremsor eller stadgeenliga odlingstekniska vändtegar. Hela avtalsområdet kan bestå av vall bara på husdjurslägenheter, om skörden främst används som foder för de egna djuren. I växtföljden för åkerväxter får högst 50 procent bestå av ett enda spannmålsslag, potatis eller ettåriga specialväxter som hör till samma växtsläkte, exempelvis rybs och raps.

Användning av skörden till gödsling av skiftet, det vill säga så kallad gröngödslingsvall, godkänns i högst två på varandra följande år och bara om gröngödslingen har antecknats separat i växtföljdsplanen. Då uppges gröngödslingsvallen första året som träda enligt stödet för jordbruksgrödor och andra året som gröngödslingsareal. Minst 20 procent av vikten hos det frö som används till anläggning av växtbeståndet skall vara frö av sådana kvävefixerande växter som godkänns som trädesväxter enligt stödet för jordbruksgrödor. Sådana skiften kan godkännas i fråga om en areal som är högst lika stor som arealen för de andra jordbruksskiften som ingår i växtföljden. Anläggning av växtbestånd utan kvävefixerande växter kan endast godkännas i sådana fall då det är ändamålsenligt med tanke på växtföljden och odlingskraven för följande växtart. Gröngödslingsvallen utan baljväxter skall vara antecknad i den skriftliga växtföljdsplanen. Under ett CAP-trädesår får skörd bärgas från en sådan areal endast då största delen av växtbeståndet det vill säga mer än 40 % är vallbaljväxter och skiftet är anmält på jordbruksskiftesblanketten som ekologisk träda. Om blandningen innehåller spannmål och/eller vallgräsväxter, får skörd av spannmål och/eller vallgräsväxter inte bärgas skilt för sig. I ett blandbestånd får det utöver vallbaljväxter endast finnas spannmål och/eller vallgräsväxter, då största delen av växtbeståndet det vill säga över hälften består av vallbaljväxter.

19 §
Avtal om effektiverad stallgödselanvändning

När avtalet ingås skall TE-centralens landsbygdsavdelning beakta att transportsträckan mellan den överlåtande lägenheten och den mottagande lägenheten är skälig och att den mängd stallgödsel som tas emot årligen är sådan att det är möjligt att använda den till gödsling av lägenhetens åkrar i enlighet med miljöstödsvillkoren. Specialstöd betalas för åker där minst 10 m3 emottagen stallgödsel har spritts per hektar. I fråga om pälsdjursspillning och gödsel av fjäderfä går gränsen vid 5 m3 per hektar.


24 §
Avtal om uppfödning av lantraser

Avtalsdjuren skall omfattas av åtminstone ett tillförlitligt kontroll- eller registersystem, av vilket djurens härstamning framgår. Godtagbara register är fårkontrollregistret, getregistret, kokontrollregistret, stamboksregistret och genbanksregistret.

Över avtalsdjuren förs bok i enlighet med det valda kontroll- eller registersystemet, och av bokföringen skall framgå djurens kön, födelseidentifikation, födelsetid och rasbeteckning eller fadern och morfadern samt dessutom uppgifter om användning av djuret för fortplantning av rasen. Om djuret har köpts från en annan lägenhet, skall det anges vilken lägenhet djuret har kommit från. Bland härstamningsuppgifterna anges djurets födelseidentifikation eller motsvarande identifikation, födelsetiden och rasbeteckningen eller fadern och morfadern, vilka skall vara av den ras som angetts i ansökan. Vid behov kan man av specialstödsmottagaren be om uppgifter om rasen på moderns mor för att säkra avtalsdjurets ras.



Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Denna förordnings 1 a §, 9 § 3 mom., 15 § 1 mom., 17 §, 19 § 3 mom. samt 24 § 2 och 3 mom. tillämpas också på avtal som ingåtts år 2000 och 2001.

Helsingfors den 24 maj 2002

Jord- och skogsbruksminister
Raimo Tammilehto

Regeringssekreterare
Maija Kaukonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.