1466/2001

Given i Helsingfors den 27 december 2001

Statsrådets förordning om ändring av sysselsättningsförordningen

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från arbetsministeriet,

upphävs i sysselsättningsförordningen av den 30 december 1997 (1363/1997) rubriken för 3 kap. samt 14, 15, 24, 28 och 64 §,

av dessa lagrum 14 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 1050/1998, 24 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 425/1998 samt 64 § sådan den lyder i nämnda förordningar 425/1998 och 1050/1998,

ändras 2 §, rubriken för 2 kap., 4, 5―7, 10, 11 och 29―31 §, 33 § 1 mom., 34 § 2 mom., 35 §, 38 § 1 mom., rubriken för 9 kap., 45―48 § och 61 § 1 mom.,

av dessa lagrum 2 § sådan den lyder i förordning 943/2001, 6 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda förordning 943/2001 och 30 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 425/1998, samt

fogas till förordningen en ny 4 a § och till 9 kap. en ny 49 §, i stället för den 49 § som upphävts genom nämnda förordning 1050/1998, samt till förordningen ett nytt 11 kap. som följer:

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) arbetsplanerare en person som ett statligt ämbetsverk, en statlig inrättning, en kommun, en förening eller stiftelse har anställt med sysselsättningsanslag för att planera och ordna lämpliga arbets- och utbildningsplatser för arbetslösa samt andra sysselsättningsfrämjande åtgärder,

2) normalt sysselsättningsstöd ett stöd vars belopp är 19,85 euro per dag,

3) sammansatt stöd ett stöd där arbetsmarknadsstödet betalas till arbetsgivaren antingen separat eller tillsammans med sysselsättningsstödet.

2 kap.

Finansiering och understöd som beviljas för investeringar av sysselsättningsmedel

4 §
Sysselsättningsanslag som används till investeringar

För förbättrande av sysselsättningen kan av sysselsättningsanslag som är avsedda för investeringar beviljas finansiering till statens byggande verk eller understöd till andra instanser som anges i 13 § 1 mom. sysselsättningslagen.

Statsrådet godkänner arbetskrafts- och näringscentralernas (TE-centralernas) områdesvisa fördelning av sysselsättningsanslag som är avsedda för investeringar.

4 a §
Statens byggande verk

De byggande statliga verk som avses i denna förordning är Sjöfartsstyrelsen, Forststyrelsen, Skogsforskningsinstitutet, Museiverket, undervisningsministeriet, försvarsministeriet, Gränsbevakningsväsendet, Banförvaltningscentralen, förvaltningsnämnden för Sveaborg, Vägförvaltningen, statsrådets kansli och de regionala miljöcentralerna. Miljöcentralernas arbetsprogramförfarande sköts centraliserat av Finlands miljöcentral under jord- och skogsbruksministeriets samt miljöministeriets ledning.

5 §
Sysselsättningsarbetsprogram

Statens byggande verk skall årligen tillställa arbetsministeriet en framställning gällande de sysselsättningsanslag som enligt planerna skall användas till statens egna investeringar (sysselsättningsarbetsprogram). I sysselsättningsarbetsprogrammet skall ingå en bedömning av programmets sysselsättningseffekter (bedömning av sysselsättningseffekterna).

Den framställning som avses i 1 mom. skall också tillställas TE-centralen i fråga om dess verksamhetsområde. Framställningen tillställs TE-centralen på det sätt som godkänts av arbetsministeriet.

6 §
Godkännande av projekt som skall finansieras för sysselsättningsarbetsprogrammet

Arbetsministeriet godkänner tilldelningen till projekt i fråga om anslag som statsrådet anvisat ministeriet till projekt eller anvisningen av anslagen till TE-centralerna. TE-centralen godkänner tilldelningen till projekt i fråga om anslag som anvisats centralen.

Då beslut fattas skall statsrådets föreskrifter om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott iakttas.

7 §
Övervakning av sysselsättningseffekterna av programmet

Statens byggande verk skall för arbetskraftsmyndigheten på det sätt som myndigheten bestämmer redogöra för hur investeringen utfallit med tanke på sysselsättningseffekterna under byggnadstiden och de bestående sysselsättningseffekterna. Det byggande verket är skyldigt att lämna de uppgifter för övervakningen som myndigheten begär för en tid av högst fem år räknat från att programåret löpt ut.

10 §
Den myndighet som anvisar anslag

TE-centralen anvisar de statsbidragsmyndigheter som lyder under ett ministerium eller en verksamhetsenhet inom centralförvaltningen anslag för beviljande av statsunderstöd. När centralen anvisar anslag skall den iaktta de bestämmelser som utfärdats av arbetsministeriet.

Arbetsministeriet anvisar de andra ministerierna och de övriga verksamhetsenheterna inom centralförvaltningen anslag för beviljande av statsunderstöd.

Då beslut fattas skall statsrådets föreskrifter om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott iakttas.

11 §
Den myndighet som beviljar anslag

Sökanden beviljas investeringsunderstödet direkt av TE-centralen. När centralen beviljar investeringsunderstödet skall den iaktta de bestämmelser som utfärdats av arbetsministeriet.

Då beslut fattas skall statsrådets föreskrifter om handläggningen av ärenden i statsrådets finansutskott iakttas.

29 §
Avsikten med sysselsättningsstödet

Av sysselsättningsanslagen kan sysselsättningsstöd beviljas kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar samt andra arbetsgivare för förbättrande av förutsättningarna för att arbetslösa skall kunna placera sig på arbetsmarknaden. Sysselsättningsstöd kan beviljas i enlighet med de arbetskraftspolitiska mål som arbetsministeriet årligen fastställer.

Syftet med arbete, läroavtalsutbildning och arbetslivsträning som ordnas med hjälp av sysselsättningsstöd är i synnerhet att

1) med hjälp av arbetslivsträning och ökad arbetserfarenhet främja möjligheterna för arbetslösa som kommer ut på arbetsmarknaden att placera sig i arbete,

2) förbättra arbetslösas yrkesskicklighet och kunnande,

3) främja möjligheterna för arbetssökande som under en lång tid varit arbetslösa att på nytt komma ut på arbetsmarknaden,

4) i samband med andra åtgärder som främjar sysselsättningen förbättra möjligheterna för arbetslösa att finna arbete och anpassa sig till strukturella förändringar i arbetslivet,

5) förhindra att arbetslösa slås ut från arbetsmarknaden.

Med det sammansatta stödet skall för förhindrande av att arbetslösa slås ut från arbetsmarknaden och för främjande av deras möjligheter att på nytt komma ut på arbetsmarknaden i första hand sysselsättas sådana i 2 § 2 mom. lagen om arbetsmarknadsstöd avsedda personer som är berättigade till arbetsmarknadsstöd och som under sådan arbetslöshetstid som berättigar till användning av sammansatt stöd inte alls har varit i arbete eller som har varit på den öppna arbetsmarknaden i endast liten utsträckning och sporadiskt och som inte under ovan avsedda arbetslöshetstid före användningen av sammansatt stöd har sysselsatts med sysselsättningsstöd.

30 §
Förutsättningar för beviljande av stöd

Sysselsättningsstöd kan inte beviljas, om

1) det arbetsförhållande för vilket stödet är avsett har börjat innan beslut har fattats om beviljande av stöd,

2) arbetsgivaren under de nio månaderna närmast innan ansökan inlämnades, av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker har sagt upp eller permitterat arbetstagare i pendlingsområdet i samma eller likadana uppgifter eller förkortat deras arbetstid,

3) anställning som stödet avser skulle föranleda att andra anställda som är anställda hos den arbetsgivare som erhåller understöd sägs upp eller permitteras eller att deras arbetsförhållanden eller förmåner försämras,

4) arbetsplatsen som stödet avser bedöms bli besatt även utan stöd,

5) arbetsgivaren för samma tid för anställande av en person som skall sysselsättas eller för främjande av sysselsättningen får annat statligt stöd, med undantag av utbildningsersättning som enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) betalas till arbetsgivaren med stöd av läroavtal samt arbetsmarknadsstöd som enligt lagen om arbetsmarknadsstöd betalas till arbetsgivaren,

6) stödet skulle snedvrida konkurrensen mellan andra som erbjuder samma produkter eller tjänster,

7) den som ansöker om stöd är ett registrerat parti, dess kretsorganisation eller lokalförening.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. 4 punkten kan sysselsättningsstöd beviljas företag som anställer en långtidsarbetslös som sådan i lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) avsedd arbetstagare som anställs under alterneringsledighet.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. 5 punkten kan sammansatt stöd beviljas även om arbetsgivaren får understöd från Penningautomatföreningen eller understöd som betalas av tipsmedel för anställande av en person som skall sysselsättas eller för främjande av sysselsättningen. Det sammansatta stödet får inte tillsammans med utbildningsersättning för läroavtalsutbildning, understöd från Penningautomatföreningen eller understöd som betalats av tipsmedel överstiga de kostnader som anställandet av personen orsakar arbetsgivaren. Som sådana kostnader betraktas lön som har betalts till en sysselsatt person före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatt och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt den obligatoriska grupplivförsäkringspremien.

Då stöd beviljas kan för erhållande av stödet även uppställas andra villkor som behövs med tanke på den som skall sysselsättas eller skötseln av sysselsättningen.

31 §
Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd till företag

Sysselsättningsstöd kan beviljas ett företag som med en arbetslös arbetssökande som arbetskraftsbyrån anvisat ingår ett arbetsavtal som är i kraft tills vidare och som avses i arbetsavtalslagen (55/2001).

Sysselsättningsstöd kan med avvikelse från 1 mom. även på grundval av arbetsavtal som ingås för viss tid beviljas företag

1) som med en arbetslös arbetssökande som arbetskraftsbyrån anvisat ingår ett läroavtal som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning,

2) som ordnar ett förberedande arbetstillfälle som anknyter till den i 33 § 1 mom. avsedda servicehelheten för förbättrande av förutsättningarna för sysselsättande av en arbetslös som är svår att sysselsätta,

3) som anställer en långtidsarbetslös som en sådan ersättare som avses i lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995),

4) för utförande av skogsförbättringsarbeten,

5) som sammansatt stöd.

33 §
Sysselsättning med hjälp av sysselsättningsstöd och dess koppling till andra åtgärder

Sysselsättningsstödet kan sammanslås till en servicehelhet som förbättrar förutsättningarna för en arbetslös att finna arbete så, att för den arbetslöse jämte sysselsättningsstödet ordnas utbildning enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990) eller rehabilitering eller andra åtgärder som främjar sysselsättandet, antingen före eller efter sysselsättandet.


34 §
Stödets belopp

När sysselsättning sker med sammansatt stöd kan en registrerad förening eller stiftelse, som fungerar som arbetsgivare och vars avsikt enligt stadgarna inte är att ge sina medlemmar vinst eller att utöka stiftelsens förmögenhetsmassa, i stöd betalas högst den lön som har betalts till en sysselsatt person före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatt och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt den obligatoriska grupplivförsäkringspremien. Till andra arbetsgivare kan i stöd betalas högst den lön som betalas till den sysselsatte före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatter.


35 §
Stödets och servicehelhetens varaktighet

Sysselsättningsstöd kan beviljas för högst 10 månader i sänder. Sammansatt stöd samt sysselsättningsstöd för avlöning av handikappad och arbetsplanerare kan dock beviljas för högst 24 månader i sänder. Som sammansatt stöd kan sysselsättningsstöd dock beviljas för högst 12 månader i sänder. På grundval av ett arbetsavtal som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning kan sysselsättningsstöd beviljas för hela avtalsperioden.

Efter att en person har varit sysselsatt med hjälp av sysselsättningsanslag under den i 1 mom. fastställda maximitiden hos en eller flera arbetsgivare, kan han inte på nytt anvisas sådant arbete som stöds med sysselsättningsanslag förrän han under de senaste sex månaderna har varit arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå i minst fem månader. Om beviljande av nytt sammansatt stöd gäller vad som bestäms särskilt.

För en arbetslös kan ordnas en i 33 § 1 mom. avsedd servicehelhet så, att den med sysselsättningsstöd eller sammansatt stöd stödda sysselsättningen och andra åtgärder varar sammanlagt högst 24 månader. Härvid får andelen av sådan sysselsättning som sker med hjälp av stöd inte överstiga en maximitid om 10 månader inom servicehelheten samt andelen av sådan sysselsättning som sker med hjälp av sammansatt stöd inte överstiga en maximitid om 12 månader inom servicehelheten.

Om en person sysselsätts med sammansatt stöd för mer än 12 månader, kan den maximitid om 24 månader inom servicehelheten som avses i 3 mom. på motsvarande sätt förlängas med högst 12 månader.

38 §
Kostnader som betalas av sysselsättnings- anslag

Av sysselsättningsanslagen ersätts statens ämbetsverk eller inrättningar för den lön som har betalts till en sysselsatt person före innehållning av den försäkrades lagstadgade avgifter och skatt och dessutom arbetsgivarens lagstadgade socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings- och olycksfallsförsäkringspremie samt grupplivförsäkringspremien.


9 kap.

Sysselsättningsstöd för arbetslivsträning

45 §
Allmänna förutsättningar för beviljande av stöd

För förbättrande och upprätthållande av yrkesfärdigheten kan en arbetslös arbetssökande beviljas sysselsättningsstöd för tryggande av utkomsten under den tid han genomgår arbetslivsträning.

Stöd kan inte beviljas en arbetssökande som är berättigad till arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd.

46 §
Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd

Sysselsättningsstöd kan inte beviljas

1) om den som ordnar arbetslivsträningen inte har anställda i tjänsteförhållande eller i sådant anställningsförhållande som avses i 1 kap. 1 § arbetsavtalslagen,

2) för samma eller liknande uppgifter för vilka den som ordnar arbetslivsträning, under de nio månaderna innan arbetslivsträningen inleddes, av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker har sagt upp eller permitterat arbetstagare eller förkortat deras arbetstid,

3) om arbetslivsträningen skulle föranleda att anställda hos den som ordnar träningen sägs upp eller permitteras eller att villkoren för deras arbetsförhållanden försämras,

4) om arbetslivsträningen skulle ge den som ordnar träningen sådana fördelar att träningen snedvrider konkurrensen mellan andra som erbjuder samma produkter eller tjänster,

5) om den som ordnar arbetspraktiken är ett registrerat parti, dess kretsorganisation eller lokalförening.

47 §
Stödets belopp och varaktighet

I sysselsättningsstöd för arbetslivsträning betalas per dag minst det normala sysselsättningsstödet och högst det normala stödet höjt med 80 procent. Stöd betalas för dagar i arbetslivsträning. Stöd betalas dock för högst fem dagar i veckan. Stöd till en och samma person kan betalas för högst 10 månader i sänder.

Efter att en person har varit i arbetslivsträning med hjälp av sysselsättningsanslag under den i 1 mom. fastställda maximitiden på en eller flera träningsplatser, kan till honom inte på nytt betalas sysselsättningsstöd för arbetslivsträning, innan han har uppfyllt arbetsvillkoret enligt bestämmelserna i 13, 16 eller 16 a § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

48 §
Ersättning för uppehälle

Till den som deltar i arbetslivsträning och som erhåller sysselsättningsstöd kan i ersättning för resekostnader och andra kostnader för uppehälle under träningstiden (ersättning för uppehälle) betalas 7 euro per dag.

Till den som erhåller sysselsättningsstöd och som deltar i arbetslivsträning utanför sin i 10 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) avsedda pendlingsregion kan i förhöjd ersättning för uppehälle betalas 14 euro per dag. Förhöjd ersättning för uppehälle kan betalas även till en person som erhåller sysselsättningsstöd och som

1) utanför sin hemkommun deltar i arbetslivsträning inom sin pendlingsregion,

2) orsakas inkvarteringskostnader av deltagande i arbetslivsträning, och som

3) uppvisar ett hyresavtal eller någon annan tillförlitlig utredning om inkvarteringskostnaderna.

49 §
Behandling av ett ärende som gäller ersättning för uppehälle

På ersättning för uppehälle och behandling av ett ärende som gäller ersättning för uppehälle tillämpas vad som bestäms om det sysselsättningsstöd som avses i detta kapitel.

11 kap.

Företagsamhetsunderstöd

55 §
Företagsamhetsunderstödets syfte

Med företagsamhetsunderstöd avses understöd som av anslag som i statsbudgeten anvisats för stödjande av arbetslösas företagsamhet beviljas för stödjande av arbete som baserar sig på arbetslösas eget initiativ samt av annan verksamhet som främjar arbetslösas sysselsättning och för ordnande av utbildning som stöder detta (företagsamhetsunderstöd).

56 §
Mottagare av företagsamhetsunderstöd

Företagsamhetsunderstöd kan beviljas registrerade sammanslutningar vilkas verksamhetsmål enligt stadgarna eller andra motsvarande handlingar omfattar verksamhet som motsvarar det syfte som nämns i 55 §.

Företagsamhetsunderstöd kan också beviljas ett av arbetslösa bildat andelslag vars syfte är att ordna arbete och möjlighet till arbete för arbetslösa (nyandelslag). Av andelslagets medlemmar skall vid bildandet minst tre fjärdedelar vara arbetslösa arbetssökande.

57 §
Kostnader som berättigar till understöd

Företagsamhetsunderstöd kan beviljas

1) för driftskostnader för lokaler,

2) för mindre anskaffningar av maskiner, anläggningar och förnödenheter samt för hyres- och reparationskostnader,

3) för kostnader som föranleds av ordnande av utbildning som främjar sysselsättandet,

4) för kostnader för marknadsföring av de arbetslösas kunnande och arbetsprestationer samt för kostnader som sammanslutningen förorsakas av anskaffning eller anordnande av arbetsplatser avsedda för arbetslösa,

5) för löne- och resekostnader för sammanslutningens verksamhetsledare eller någon annan motsvarande person,

6) för kostnader som föranleds av registrering.

58 §
Företagsamhetsunderstödets storlek

Företagsamhetsunderstödet utgör högst 75 procent av det slutliga totalbeloppet av de kostnader för vilka betalning av understöd har godkänts.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. kan lönekostnaderna för verksamhetsledaren eller en motsvarande person vid en förening som grundats av arbetslösa ersättas i sin helhet.

Nyandelslag kan beviljas företagsamhetsunderstöd för högst sex månader från det att andelslaget bildats.

59 §
Särskilda förutsättningar för beviljande av företagsamhetsunderstöd

Företagsamhetsunderstöd kan inte beviljas, om sammanslutningen för de kostnader som avses i ansökan får statsandel eller annat än i denna förordning avsett statsunderstöd enligt prövning.

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. räknas Penningautomatföreningens understöd inte som statligt finansieringsstöd. Vid kalkylering av det maximibelopp av företagsamhetsunderstödet om vilket bestäms i 58 § räknas Penningautomatföreningens understöd inte in i maximibeloppet. De understöd som beviljats för den verksamhet som är föremål för företagsamhetsunderstödet får dock inte tillsammans överskrida de totala kostnader som godkänts av den myndighet som beviljar understödet.

Företagsamhetsunderstöd kan inte beviljas nyandelslag, om inte den verksamhet som skall inledas beräknas ha förutsättningar att vara lönsam.

60 §
Ansökan om och beviljande av företagsamhetsunderstöd

Företagsamhetsunderstödet beviljas av den arbetskrafts- och näringscentral inom vars verksamhetsområde sammanslutningen har sin hemort. Understöd söks skriftligen. Till ansökan, som tillställs arbetskrafts- och näringscentralen, skall fogas uppgifter om bildandet av sammanslutningen.

Till ansökan skall fogas en plan om åtgärder för aktivering av arbetslösa samt för upprätthållande och utvecklande av deras färdigheter på arbetsmarknaden. Mottagaren av understödet skall dessutom vid utgången av varje understödsperiod tillställa den myndighet som beviljat stödet en skriftlig redogörelse om hur de åtgärder som nämns i planen har utfallit.

60 a §
Utbetalning av företagsamhetsunderstöd

Betalningsperioden är en kalendermånad, om inte något annat har föreskrivits i beslutet om företagsamhetsunderstöd. Företagsamhetsunderstödet, eller, om understöd har betalats i förskott, den del som överskrider överskottet, betalas per betalningsperiod i efterskott med stöd av den utbetalningsansökan som tillställts arbetskrafts- och näringscentralen. Utbetalningsansökan skall basera sig på de faktiska kostnader som hänför sig till betalningsperioden och som framgår av understödsmottagarens bokföring. Utbetalningsansökan skall lämnas in inom en månad från det att den betalningsperiod som ansökan gäller har gått ut.

60 b §
Förskott på företagsamhetsunderstöd

I företagsamhetsunderstöd kan till mottagaren i förskott betalas högst 50 procent av det företagsamhetsunderstöd som enligt beslutet betalas för varje betalningsperiod. Hela det företagsamhetsunderstöd som hänför sig till sammanslutningens fasta kostnader för verksamheten under betalningsperioden betalas dock alltid i förskott. Som fasta kostnader betraktas härvid hyreskostnaderna för arbetslokaler, andra avgifter som regelbundet förfaller till betalning, exempelvis el- och telefonkostnader, samt lönekostnader för verksamhetsledaren eller en annan motsvarande person.

Ansökan om utbetalning av förskott skall tillställas arbetskrafts- och näringscentralen före ingången av den betalningsperiod till vilken förskottet hänför sig. I ansökan om utbetalning av förskott skall sammanslutningen redogöra för de till understöd berättigande fasta kostnader och andra kalkylerade kostnader för betalningsperioden vilka ligger till grund för ansökan om förskottsutbetalning.

12 kap.

Beviljande och utbetalning av sysselsättningsstöd

61 §
Ansökan

Ansökan om sysselsättningsstöd görs skriftligen hos arbetskraftsbyrån. Ansökan om sysselsättningsstöd som beviljas för avlöning görs av arbetsgivaren. Ett utlåtande av den behöriga utbildningsinspektören bör fogas till ansökan om sysselsättningsstöd söks på basis av läroavtal som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.



Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.

På beslut som har fattats innan denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde då förordningen trädde i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Helsingfors den 27 december 2001

Minister
Maija Perho

Lagstiftningsråd
Pasi Järvinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.