Social- och hälsovårdsministeriets förordning om rehabiliteringsverksamhet för krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 43/2001
- Ursprunglig publikation
- Häfte 7/2001 (Publicerad 30.1.2001)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 7 c § (217/2000) lagen den 13 maj 1988 om statsbudgeten (423/1988):
1 §
Till rehabilitering kan godkännas en person som behöver rehabilitering och
vars make har skadats eller insjuknat till följd av krigen 1939―1945 så att hans invaliditetsgrad enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) är minst 50 procent. Ytterligare förutsätts att makarna bor tillsammans. Intagning av en krigsinvalid för institutionsvård hindrar dock inte rehabilitering av maken;
vars make som skadats eller insjuknat till följd av de förhållanden som avses i punkt 1 har dött år 1976 eller därefter, om makens invaliditetsgrad vid hans död har varit minst 40 procent; och
vars make har dött eller försvunnit till följd av krigen 1939―1945 och som får försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Ytterligare förutsätts att personen i fråga har försörjt minst ett barn som har varit berättigat till försörjningspension. En person som åter har blivit berättigad till försörjningspension när ett senare ingånget äktenskap blivit upplöst kan inte godkännas till rehabilitering.
Vid val av personer som skall rehabiliteras skall företräde i mån av möjlighet ges sådana i punkt 1 avsedda personer vars make har en invaliditetsgrad på 100 procent. Deras rehabilitering kan vid behov upprepas årligen.
2 §
En anstaltsrehabiliteringsperiod varar två veckor. Om rehabiliteringen sker på krigsinvalidernas brödra- eller sjukhem, rehabiliteringssjukhus eller diakonissanstalten i Uleåborg varar rehabiliteringsperioden dock tre veckor.
En dagrehabiliteringsperiod varar 10 dagar. Om dagrehabiliteringen sker på krigsinvalidernas brödra- eller sjukhem, rehabiliteringssjukhus eller diakonissanstalten i Uleåborg varar rehabiliteringsperioden dock 15 dagar.
Öppen rehabilitering kan omfatta en serie på högst 15 behandlingstillfällen. Kostnaderna för behandlingsserien får inte överstiga 2 900 mark per rehabiliteringsklient, dock så att kostnaderna för öppen rehabilitering som ges i hemmet inte får överstiga 4 350 mark per rehabiliteringsklient.
3 §
Statskontoret väljer de personer som skall rehabiliteras på basis av ansökningar. Till ansökan skall bifogas ett läkarintyg som visar behovet av rehabilitering. Till en ansökan om öppen rehabilitering skall bifogas en remiss eller en kopia därav.
4 §
Anstaltsrehabilitering och dagrehabilitering ges på sådana rehabiliteringsanstalter som Statskontoret godkänt. Öppen rehabilitering kan ges av serviceproducenter och självständiga yrkesutövare som avses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990).
Statskontoret betalar kostnaderna för rehabiliteringen direkt till rehabiliteringsinstitutionerna, serviceproducenterna och de självständiga yrkesutövarna.
5 §
Utgifterna för rehabiliteringen ersätts ur det anslag som i statsbudgeten för år 2001 under moment 33.22.56 reserverats för ändamålet.
6 §
Statskontoret ger vid behov närmare anvisningar om tillämpningen och verkställigheten av denna förordning.
7 §
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2001.
Helsingfors den 25 januari 2001
Omsorgsminister Osmo SoininvaaraRegeringssekreterare Anne-Marie Brisson