811/2000

Given i Helsingfors den 22 september 2000

Lag om försök med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården och om försök med socialförsäkringskort

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

I denna lag bestäms om ett regionalt försök med obrutna servicekedjor inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet samt om anknytande service med personliga rådgivare, planer för servicekedjan, elektroniska klientkort och referensdatabaser.

Målet med denna lag är att få erfarenheter av hur obrutna servicekedjor ordnas, hur datateknologin bättre kan utnyttjas för att motsvara de behov som klienterna inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet har och hur de medel som används för datateknologi kan fördelas på ett ändamålsenligt sätt inom denna verksamhet.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas när kommuner, samkommuner, andra myndigheter, sammanslutningar, serviceproducenter, självständiga yrkesutövare eller Folkpensionsanstalten ordnar eller tillhandahåller socialvård, hälso- och sjukvård eller någon annan form av socialskydd för invånare i kommunerna Björneborg, Kankaanpää, Lappi, Norrmark, Påmark, Sastmola och Siikainen. Dessa myndigheter, samfund, sammanslutningar och yrkesutövare beslutar närmare i vilken omfattning de genomför och deltar i det försök som avses i denna lag. Social- och hälsovårdsministeriet skall underrättas om beslutet och dess innehåll.

Utöver det som bestäms i 1 mom. kan också en annan kommun eller samkommun eller båda gemensamt genom en ansökan som riktas till social- och hälsovårdsministeriet ansöka om att få delta i försöket. Social- och hälsovårdsministeriet kan bestämma om tillämpningen av lagen i en ansökande kommun eller samkommun eller i båda, ifall de tekniska, ekonomiska, administrativa och övriga kriterierna beträffande deltagande i försöket utifrån ansökan med bifogad försöksplan bedöms vara uppfyllda.

Utöver bestämmelserna i denna lag tillämpas vad som i övrigt bestäms om social- och hälsovård och övrigt socialskydd.

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) klient en patient enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), en klient enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) samt den som söker eller får annat socialskydd,

2) obruten servicekedja en verksamhetsmodell där de tjänster som en klient får och som gäller en helhet inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet oberoende av vilken funktionella enhet det är som ordnar eller tillhandahåller tjänsterna kombineras till en smidig helhet som utgår från klientens behov,

3) socialförsäkringskort ett klientkort som används vid ordnandet och tillhandahållandet av social- och hälsovård och övrigt socialskydd och som innehåller den tekniska del som behövs för elektronisk kommunikation och andra elektroniska tillämpningar,

4) personlig rådgivare inom social- och hälsovården, nedan personlig rådgivare, en person som klienten bland de arbetstagare eller tjänsteinnehavare inom social- och hälsovården vilka deltar i tillhandahållandet av klientens social- och hälsovårdstjänster och förmåner har utsett att bistå, främja och följa smidigheten i tillhandahållandet av servicen,

5) referensuppgift uppgift om att den nämnda funktionella enheten inom social- och hälsovården i sitt elektroniska klientregister eller delregister vid en viss tidpunkt har sådana personuppgifter registrerade om klienten i fråga vilka har uppkommit inom den registeransvarigas verksamhet,

6) referensdatabas ett sådant delregister inom klientregistret för social- och hälsovården som består av referensuppgifter enligt 5 punkten och av samtycke till att referensuppgifter lämnas ut, samt där även logguppgifterna registreras,

7) plan för servicekedja en individuell plan som gjorts upp för realiseringen och uppföljningen av en eller flera obrutna servicekedjor för en klient,

8) beteckning för servicekedja en anteckning som visar till vilken obrutna service- kedja servicen i fråga hör, samt med

9) samtycke en frivillig, individualiserad, medveten och verifierbar viljeyttring som bygger på att personen i fråga getts tillräcklig information och genom vilken denna person godtar att personuppgifter som gäller honom eller henne behandlas.

2 kap.

Personlig rådgivare

4 §
Ordnande av service med personlig rådgivare och information om denna service

En kommun eller en samkommun som deltar i försöket kan ordna service med personlig rådgivare inom social- och hälsovården. Kommunen och samkommunen skall informera om innehållet i denna service och om ordnandet av den samt se till att klienterna har möjlighet att få tillräcklig information om ibruktagandet av service med personlig rådgivare.

5 §
Rätt att vara personlig rådgivare

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare som utför social- eller hälsovårdsuppgifter och som är anställd hos en kommun eller en samkommun eller hos en producent av social- eller hälsovårdstjänster som ingått avtal om köptjänster med en kommun eller en samkommun kan vara personlig rådgivare, om han eller hon kan anses ha tillräcklig erfarenhet och utbildning. Också en självständig yrkesutövare som ingått avtal om köptjänster med en kommun eller en samkommun kan vara personlig rådgivare, om han eller hon kan anses ha tillräcklig erfarenhet och utbildning.

6 §
En personlig rådgivares uppgifter och rätt till information

En personlig rådgivare skall

1) se till att klienten får behövliga uppgifter om social- och hälsovården och det övriga socialskyddet,

2) utreda om det för klienten behöver göras upp en plan för servicekedja eller om en sådan plan behöver ändras,

3) följa hur en obruten servicekedja och servicen för klienten tillhandahålls,

4) arbeta för att servicen skall tillhandahållas samt ordnas på ett ändamålsenligt sätt genom att vid behov stå i kontakt med de myndigheter, serviceproducenter, inrättningar och andra sakkunniga på området som ordnar och tillhandahåller social- och hälsovård och annat socialskydd för klienten,

5) enligt behov stå i kontakt med klienten,

6) årligen rapportera till kommunens eller samkommunens behöriga organ om frågor som har anknytning till servicekedjan,

7) sköta andra uppgifter som ingår i avtalet om personlig rådgivare.

En personlig rådgivare har utan hinder av tystnadsplikten och med stöd av klientens skriftliga samtycke som avses i 3 § 9 punkten rätt till sådana uppgifter om klienten som rådgivaren behöver för att sköta sin uppgift.

7 §
Val av personlig rådgivare

En klient beslutar om att anlita service med personlig rådgivare och kan välja en sådan bland de personer som uppfyller kriterierna i 5 §, som deltar i tillhandahållandet av social- och hälsovård för klienten och till vars uppgifter hör att vara personlig rådgivare. Innan den personliga rådgivaren väljs skall klienten informeras om hur en personlig rådgivare väljs, om rådgivarens åligganden och rätt till uppgifter och om avtalets giltighetstid samt om möjligheten att avstå från servicen med personlig rådgivare.

8 §
Avtal om personlig rådgivare

När en klient har valt en personlig rådgivare utarbetas ett skriftligt avtal med närmare bestämmelser om servicen med personlig rådgivare. Avtalet undertecknas av klienten och den personliga rådgivaren.

Om det för klienten har gjorts eller görs upp en service-, vård-, behandlings- eller rehabiliteringsplan eller en annan motsvarande plan utifrån någon annan lag eller tillämpad praxis eller om det har gjorts eller görs upp en plan för servicekedja enligt denna lag, kan uppgiften om att det finns ett avtal om personlig rådgivare bifogas planen i fråga.

Klienten kan när som helst skriftligen meddela att han eller hon avstår från att använda servicen med personlig rådgivare, varvid avtalet upphör att gälla. Av särskilda skäl och efter att ha förhandlat med klienten kan en kommun eller en samkommun som ordnar service med personlig rådgivare konstatera att avtalet om personlig rådgivare inte längre är i kraft. Uppgiften om att ett avtal om personlig rådgivare har upphört att gälla införs omedelbart i vederbörande handlingar och i referensdatabasen.

9 §
Arbetsgivares service med personlig rådgivare

En i 1 § 1 mom. lagen om företagshälsovård (743/1978) avsedd arbetsgivare som deltar i försöket kan som ett led i den företagshälsovård som arbetsgivaren själv tillhandahåller ordna service med personlig rådgivare genom att i tillämpliga delar iaktta vad som i 4―8 § bestäms om personlig rådgivare.

3 kap.

Plan för servicekedja

10 §
Uppgörande av plan för servicekedja

Om en sådan arbetstagare eller tjänsteinnehavare inom social- och hälsovården som omfattas av försöket bedömer att klientens servicebehov samt den faktiska behandlingen, vården eller omsorgen så kräver, utarbetas i samförstånd med klienten en plan för servicekedja i syfte att garantera klienten obruten tillgång till service och förmåner. Planen skall vid behov ändras i samförstånd med klienten.

I uppgörandet eller ändringen av en plan för servicekedjan deltar också, enligt vad som överenskoms med klienten, andra sådana arbetstagare eller tjänsteinnehavare inom social- och hälsovården samt det övriga socialskyddet som ansvarar för att klienten får sina förmåner och sin service. Har klienten ingått ett avtal om personlig rådgivare, deltar också rådgivaren i uppgörandet eller ändringen av planen för servicekedjan.

Om det för klienten har gjorts upp en service-, vård-, behandlings- eller rehabiliteringsplan eller en annan motsvarande plan utifrån någon annan lag eller tillämpad praxis, kan denna plan beaktas vid uppgörandet av planen för servicekedjan på det sätt den obrutna servicekedjan förutsätter.

11 §
Registrering av en plan för servicekedja samt utbyte av information

Uppgifterna om en plan för servicekedja och om ändringar i den registreras i klientregister som förs av sådana registeransvariga inom social- och hälsovården vars företrädare har varit med om att göra upp eller ändra planen.

Det utbyte av information som behövs vid uppgörandet och ändringen av en plan för servicekedja förutsätter klientens skriftliga samtycke enligt 3 § 9 punkten.

4 kap.

Socialförsäkringskort

12 §
Beviljande av socialförsäkringskort

Folkpensionsanstalten beviljar på ansökan socialförsäkringskort till personer som fyllt 16 år och som enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) kan anses vara bosatta i Finland.

Folkpensionsanstalten skaffar ett certifikat för socialförsäkringskortets tekniska del. Certifikatutfärdaren och certifikatet skall uppfylla kraven i 4―7 § lagen om elektronisk kommunikation i förvaltningsärenden (1318/1999) med beaktande av vad som föreskrivs i 34 § i nämnda lag.

13 §
Ansökan om socialförsäkringskort

Sökanden skall personligen lämna in ansökan om socialförsäkringskort till Folkpensionsanstalten. Socialförsäkringskortet skall även också avhämtas personligen. Folkpensionsanstalten skall på ett tillförlitligt sätt konstatera den sökandes identitet både när ansökan lämnas in och när socialförsäkringskortet avhämtas.

Folkpensionsanstalten skall för sökanden klargöra hur kortet kan användas och vilka konsekvenser en eventuell indragning av kortet har.

När Folkpensionsanstalten ger ut ett nytt socialförsäkringskort förfaller beslutet om utfärdande av det tidigare socialförsäkringskortet och upphör det sistnämnda socialförsäkringskortet att gälla. Om sökanden har det tidigare socialförsäkringskortet i sin besittning, skall detta härvid överlämnas till Folkpensionsanstalten.

14 §
Användning av socialförsäkringskort

Med hjälp av ett socialförsäkringskort kan en person verifieras i de elektroniska tillämpningarna inom det faktiska tillhandahållandet av social- och hälsovård och annat socialskydd. Med hjälp av socialförsäkringskortet kan en person också verifieras vid certifierad elektronisk kommunikation inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet. Med hjälp av socialförsäkringskortet kan en person vid behov underteckna handlingar och meddelanden med elektronisk signatur samt kryptera dem. Socialförsäkringskortet kan dessutom användas för den verifiering som krävs för att personer som är anställda inom social- och hälsovården och det övriga socialskyddet skall kunna sköta sina uppgifter.

15 §
Uppgifter som skall antecknas på social- försäkringskort

På ett socialförsäkringskort antecknas släktnamn och alla förnamn, personbeteckning, uppgifter om huruvida personen i fråga har rätt till i 9 § sjukförsäkringslagen (364/1963) avsedda läkemedel som berättigar till specialersättning eller till grundersättning för betydelsefulla och dyra läkemedel eller hör till en arbetsplatskassa. På sjukförsäkringskortet antecknas också dess giltighetstid samt sjukförsäkringens giltighetstid i fråga om personer som är försäkrade för viss tid. På socialförsäkringskortet skall också finnas personens namnteckning och fotografi. Med personens samtycke kan även andra uppgifter som Folkpensionsanstalten godkänner antecknas på kortet.

I socialförsäkringskortets tekniska del skall också finnas certifikatets datainnehåll enligt 5 § lagen om elektronisk kommunikation i förvaltningsärenden, sådana uppgifter för identifiering av kortinnehavaren som förutsätts vid användningen av socialförsäkringskort, uppgift om kortinnehavarens språk samt nödvändiga tekniska uppgifter. På socialförsäkringskortet antecknas även uppgift om utfärdaren av certifikatet. På socialförsäkringskortet kan på kortinnehavarens begäran dessutom registreras uppgifter och tekniska tillämpningar som har samband med social- och hälsovården eller det övriga socialskyddet.

16 §
Indragning och omhändertagande av social- försäkringskort

Ett socialförsäkringskort dras in, om den som kortet utfärdats för anhåller därom.

Ett socialförsäkringskort kan dras in, om

1) det har blivit fördärvat,

2) anteckningarna eller uppgifterna på kortet har ändrats,

3) det har förkommit eller stulits,

4) det obehörigen används av någon annan än den som det har utfärdats för, eller om

5) innehavaren enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet inte längre kan anses vara bosatt i Finland.

Beslutet att dra in ett socialförsäkringskort fattas av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten skall för kortinnehavaren klargöra vilka konsekvenser indragningen har. Folkpensionsanstalten skall sedan den fattat beslutet att dra in ett socialförsäkringskort anmäla detta till certifikatutfärdaren för indragning av certifikatet och om möjligt omhänderta det indragna kortet. Folkpensionsanstalten skall förstöra de indragna socialförsäkringskort som den har i sin besittning.

17 §
Elektronisk signering med hjälp av social- försäkringskort

Med de undertecknade skriftliga handlingar som förutsätts i denna lag eller i annan lagstiftning om social- och hälsovård eller socialskydd jämställs handlingar som signerats på elektronisk väg med hjälp av socialförsäkringskortet.

18 §
Register över socialförsäkringskort

Folkpensionsanstalten för ett register över socialförsäkringskorten.

I registret antecknas de i 15 § avsedda uppgifterna om den som ansöker om socialförsäkringskort, uppgift om beviljat certifikat samt uppgift om tidpunkten för beviljandet och utgivandet av kortet. I registret antecknas kortets giltighetstid samt, i de fall som avses i 16 §, uppgifter om indragning och omhändertagande av socialförsäkringskort.

19 §
Ett socialförsäkringskorts giltighetstid

Ett socialförsäkringskort gäller i tre år från det att det har beviljats.

5 kap.

Referensdatabassystemet inom social- och hälsovården

20 §
Syftet med referensdatabaserna

Syftet med referensdatabaserna är att främja åstadkommandet av en obruten servicekedja för klienten genom att göra sökandet och utlämnandet av klientuppgifter snabbare samt göra det lättare att få en fullständig uppfattning om klientens situation då social- och hälsovård samt annat socialskydd ordnas och tillhandahålls.

21 §
Behandlingen av referensuppgifter

Referensuppgifterna upprättas och registreras i referensdatabaser samt utlämnas och behandlas i övrigt av de registeransvariga inom social- och hälsovården som ingår i försöket. Dessa uppgifter kan också utifrån ett skriftligt uppdragsavtal utföras för en registeransvarig inom social- och hälsovården som ingår i försöket.

Klienten skall informeras om de uppgifter som registreras i en referensdatabas och om deras användningsändamål samt om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter och om den övriga behandlingen av uppgifterna.

22 §
Uppgifter som skall registreras i referens- databasen

Som referensuppgifter registreras i en referensdatabas klientens namn och personbeteckning, beteckningarna för servicekedjan, var uppgifterna finns, en allmän beskrivning av de uppgifter som referensuppgifterna anknyter till, tiden för registreringen av en referensuppgift samt de tekniska uppgifter som krävs med tanke på referensdatabasens funktion.

I referensdatabasen registreras också klientens samtycke till att referensuppgifter lämnas ut samt uppgifter om användning och utlämnande av referensuppgifter (logguppgifter).

23 §
Hemlighållande och utlämnande av referensuppgifter

Referensuppgifter som registrerats i en referensdatabas är sekretessbelagda enligt vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i någon annan lag. Referensuppgifter kan lämnas ut endast på grunder som anges i denna lag.

Referensuppgifter kan utan hinder av tystnadsplikten lämnas ut

1) med klientens skrifliga samtycke enligt 3 § 9 punkten,

2) för vetenskaplig forskning och statistikföring enligt vad som anges i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag,

3) i situationer som avses i 13 § 3 mom. 3 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och där klientens samtycke inte kan inhämtas.

Uppgift om att en referensuppgift lämnas ut med stöd av 2 mom. 3 punkten samt grunden för att så sker skall införas i referensdatabasen. Klienten skall informeras om utlämnandet så snart som möjligt.

24 §
Rätt till insyn i referensdatabasernas uppgifter om användning och utlämnande

Utöver vad som i personuppgiftslagen (523/1999) bestäms om den registrerades rätt till insyn har klienterna utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att få veta vem som har använt referensuppgifter om dem eller till vem sådana uppgifter har lämnats ut samt vilken grunden för användningen eller utlämnandet har varit. Den registeransvarige får uppbära ersättning för lämnande av uppgifter endast under de förutsättningar som anges i 26 § 3 mom. personuppgiftslagen.

I fråga om rätten enligt 1 mom. till insyn i uppgifterna om användning och utlämnande gäller i tillämpliga delar vad som i personuppgiftslagen bestäms om registrerades rätt till insyn.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

25 §
Förande av klientens talan i vissa situationer

Om klienten saknar förutsättningar att bedöma betydelsen av sitt samtycke, får uppgifter som är nödvändiga för tillhandahållandet av en obruten vård- och servicekedja lämnas med skriftligt samstycke av klientens lagliga företrädare, anhöriga eller någon annan närstående, i fall detta inte klart strider mot klientens vilja eller intresse.

Om klienten inte själv klarar av att delta i uppgörandet eller ändringen av en plan för servicekedja, skall planen om möjligt göras upp eller ändras i samförstånd med klientens lagliga företrädare, anhöriga eller någon annan närstående.

Om klienten inte själv klarar av att ingå ett avtal om personlig rådgivare, kan klientens talan i frågor som gäller sådana avtal föras av klientens lagliga företrädare, anhöriga eller någon annan närstående.

I de situationer som avses i 1, 2 och 3 mom. har den som för klientens talan rätt att utan hinder av tystnadsplikten få sådana uppgifter om klienten som är nödvändiga för att samtycke skall kunna ges, en plan för servicekedja göras upp eller ändras eller talan föras i frågor som gäller avtal om personlig rådgivare.

26 §
Teknisk anslutning

Uppgifter i en referensdatabas och i en funktionell enhets klientregister kan lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, om de i lag bestämda förutsättningarna för utlämnande av uppgifter uppfylls, och den som uppgifterna utlämnas till lägger fram en utredning av vilken framgår att användningen och skyddet av uppgifterna kan skötas på det sätt personuppgiftslagen förutsätter.

27 §
Avgifter för service med personlig rådgivare och för socialförsäkringskort

Den service med personlig rådgivare som avses i 2 kap. i denna lag är avgiftsfri för klienten.

Socialförsäkringskortet är avgiftsbelagt. Folkpensionsanstalten bestämmer avgiften för socialförsäkringskortet enligt 10 § lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Det första socialförsäkringskortet är likväl avgiftsfritt för de kommuninvånare som avses i 2 § 1 mom.

28 §
Brott mot tystnadsplikt

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 23 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889), om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den bestäms på något annat ställe i lag.

29 §
Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett i 4 kap. avsett beslut från Folkpensionsanstalten får söka ändring i det hos prövningsnämnden, och den som är missnöjd med prövningsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen.

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet.

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots att ändring sökts följas till dess saken har avgjorts genom ett beslut som har vunnit laga kraft.

7 kap.

Ikraftträdelsebestämmelser

30 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000.

Denna lag är i kraft till och med den 31 december 2003. Utifrån de ansökningar som inkommit senast den 30 november 2000 kan social- och hälsovårdsministeriet besluta om en sådan utvidgning av försöket som avses i 2 § 2 mom.

När denna lag har upphört att gälla registreras uppgifterna om avtalen om personlig rådgivare, planerna för servicekedja och samtyckena i vederbörande registeransvarigas klientregister. Avtal om personlig rådgivare förvaras i 10 år och planerna för servicekedja och samtyckena förvaras lika länge som andra motsvarande uppgifter som registrerats i klientregistret. Referensuppgifterna utplånas 10 år efter att denna lag har upphört att gälla.

Om socialförsäkringskortet är i kraft efter att denna lag har upphört att gälla, kan kortet användas som sjukförsäkringskort enligt 13 § sjukförsäkringsförordningen (473/1963) under den tid som finns antecknad på kortet. När denna lag har upphört att gälla fogas uppgifterna i registret över socialförsäkringskort till det register som Folkpensionsanstalten för över nämnda sjukförsäkringskort.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 33/2000
ShUB 17/2000
RSv 90/2000

Helsingfors den 22 september 2000

Republikens President
TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister
Maija Perho

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.