786/2000

Given i Helsingfors den 7 september 2000

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning av nötkött

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994):

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar i denna förordning närmare bestämmelser om sådan märkning av nötkött, myndighetsövervakning och egenkontroll samt om sådant godkännande av märkningssystemet som förutsätts i följande förordningar av rådet och kommissionen:

1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000, nedan rådets förordning, om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/1997, samt

2) Kommissionens förordning (EG) nr 1825/2000, nedan kommissionens förordning, om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning av nötkött och nötköttsprodukter.

2 §
Förhållande till andra nationella författningar

Bestämmelser om märkning av nötkött som avses i detta förordning ingår dessutom i livsmedelslagen (361/1995)och i de författningar som getts med stöd av den. Hur märkningen av nötkött skall tillämpas på marinerade och kryddade produkter bestäms med stöd av livsmedelslagen.

Bestämmelser om hälsomärkning och tidpunkten för djupfrysning av nötkött ingår i jord- och skogsbruksministeriets kötthygienbeslut 25/VLA/1996 jämte ändringarsamt i jord- och skogsbruksministeriets beslut om hygienen vid hantering av malet kött och råa köttberedningar 20/VLA/1998 jämte ändringar.

3 §
Definitioner

I detta beslut avses med:

1) nötkött styckat kött från kroppar av nötkreatur,

2) malet nötkött kött som har finhackats eller som har malts i köttkvarn,

3) finskt nötkött kött från nötkreatur som är födda, uppfödda och har slaktats i Finland,

4) importerat nötkött kött som har importerats till Finland från en annan medlemsstat eller från tredje land,

5) ursprung uppgift om i vilket land ett nötkreatur är fött, uppfött och har slaktats,

6) nötkreatur av finskt ursprung nötkreatur som är födda, uppfödda och har slaktats i Finland,

7) märkning märkning av ett enskilt köttstycke eller enskilda köttstycken eller deras omslag och, i fråga om andra än förhandsförpackade produkter, lämplig skriftlig och väl synlig information som tillhandahålls konsumenten på försäljningsstället,

8) tillsynsmyndighet den kommunala övervakningsmyndigheten eller statens besiktningsveterinär. Kommunal övervakningsmyndighet kan vara den kommunala övervakningsmyndighet som avses i lagen om livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel (1195/1996), nedan hygienlagen,

9) aktör ett slakteri eller en slaktplats som avses i hygienlagen samt en anläggning eller en detaljhandlare som styckar, mal eller förpackar nötkött. Med aktör avses också en detaljhandlare som säljer oförpackat nötkött. Med aktör avses dessutom en grupp som består av detaljhandlare (affärskedja),

10) affärskedja en grupp av sådana detaljhandlare som styckar, mal, förpackar eller säljer oförpackat nötkött. De detaljhandlare som hör till en affärskedja har ett gemensamt affärsmärke,

11) enskild detaljhandlare en butik som inte hör till någon affärskedja,

12) anläggning en styckningsanläggning, en anläggning där malet kött tillverkas eller ett separat packeri som godkänts med stöd av hygienlagen,

13) djuridentifikationsregistret den databas över nötkreatur enligt rådets förordning som upprätthålls av myndigheterna,

14) födelseidentifikation den identitetskod som finns på nötkreaturets officiella öronmärke och under vilken djuret är registrerat i djuridentifikationsregistret,

15) partiidentifikation en kod med vars hjälp man kan få reda på vid vilken tidpunkt ett köttparti har styckats eller förpackats samt de djurs födelseidentifikationer vilkas kött kan ingå i partiet. Med hjälp av partiidentifikationen skall man kunna särskilja nötkött av olika ursprung eller med olika egenskaper som hanterats vid samma stycknings- eller förpackningstidpunkt. Partiidentifikationen motsvarar det referensnummer eller den referenskod som avses i rådets och kommissionens förordningar,

16) annan egenskap hos nötkött uppgifter som nämns i artikel 16 i rådets förordning, t.ex. djurets kön, ålder, ras eller uppfödningsmetod,

17) medlemsstat en stat som hör till Europeiska unionen,

18) tredje land ett land som inte hör till Europeiska unionen,

19) system för obligatorisk märkning av nötkött ett märkningssystem som skall utarbetas av varje aktör och vara godkänt av tillsynsmyndigheten. Med märkningssystem avses ett sådant system för identifiering och registrering som nämns i artikel 1 i kommissionens förordning,

20) system för frivillig märkning av nötkött ett av Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel godkänt märkningssystem i enlighet med artikel 16 och 18 i rådets förordning som gäller en aktör, och med

21) obligatoriskt nationellt märkningssystem om kommissionens beslut 1999/1/EG om tillämpning av ett obligatoriskt system för märkning av nötkött i Finland.

Kapitel 2

Myndigheter och tillsynsförfarande

4 §
Ledning

Den högsta ledningen av systemet för märkning av nötkött ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

5 §
Överföring av verkställighets- och tillsynsuppgifterna

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel är behörig myndighet enligt rådets och kommissionens förordningar och leder tillsynen över att dessa samt denna förordning iakttas.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel svarar för insamlingen av statistik som kommissionen eventuellt begär samt för utarbetandet av rapporter och berättelser.

Dessutom övervakar Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel tillsynen över att det system för märkning av nötkött som affärskedjorna tillämpar iakttas.

6 §
Länsstyrelsernas skyldigheter

Länsstyrelserna styr och övervakar i enlighet med Anstalten för veterinärmedicin och livsmedels anvisningar tillsynen över att rådets och kommissionens förordningar iakttas samt att nötkött märks i enlighet med denna förordning inom länet.

7 §
Kommunernas skyldigheter

Kommunen ombesörjer inom sitt område tillsynen och kontrollen enligt rådets och kommissionens förordningar samt denna förordning. l slakterier och anläggningar i samband med dem ansvarar dock statens behöriga besiktningsveterinärer för tillsynen och kontrollen.

8 §
Tillsynsförfarande

Tillsynsmyndigheten skall övervaka aktörerna regelbundet. Detaljhandlarnas system för märkning av nötkött skall kontrolleras minst en gång om året. Man bör sträva efter att systemet för märkning av nötkött kontrolleras vid sidan av annan övervakning i dessa anläggningar.

l samband med tillsynen skall kontrolleras huruvida märkningen av nötkött uppfyller kraven i rådets och kommissionens förordningar samt i denna förordning. Övervakaren skall föra bok över kontrollbesöken och missförhållanden som iakttagits i samband med tillsynen samt ge aktören en skriftlig redogörelse för kontrollresultaten och meddelade åtgärdsuppmaningar.

Slakterier, slaktplatser och anläggningar övervakas i enlighet med de författningar som jord- och skogsbruksministeriet utfärdat med stöd av hygienlagen.

Kapitel 3

Krav gällande aktörerna

9 §
Aktörernas skyldighet att påvisa märkningarnas riktighet

Enligt artikel 1 i kommissionens förordning skall alla aktörer vid varje etapp av produktionen och försäljningen använda ett identifieringssystem och ett heltäckande registreringssystem. Dessa system skall tillämpas så, att sambandet mellan identitetskoden och ett djur eller en grupp djur skall kunna fastställas. Då det gäller såväl det obligatoriska som det frivilliga märkningssystemet skall sambandet mellan en identifierad kropp, en kvartspart eller enskilda köttstycken och ett enskilt djur eller en grupp djur kunna fastställas.

Registreringssystemet skall innehålla framför allt uppgifter om ankomst- och avgångsdatum för djurbesättningar, slaktkroppar och/eller styckningsdelar, för att säkerställa att ankomster och avgångar överensstämmer.

Aktören skall kunna påvisa de samband som förutsätts ovan.

10 §
Godkännande av system för märkning av nötkött för slakterier, slaktplatser, anlägg- ningar och enskilda detaljhandlare

Slakterier, slaktplatser, anläggningar och enskilda detaljhandlare skall på egen bekostnad utarbeta och genomföra ett av tillsynsmyndigheten godkänt system för obligatorisk märkning av nötkött. Märkningssystemet skall ingå i aktörens egenkontrollsystem.

Tillsynsmyndigheten skall tillställas en skriftlig ansökan om godkännande av det obligatoriska märkningssystemet. Till ansökan skall fogas en utredning om verksamheten och dess omfattning samt en beskrivning av det system för märkning av nötkött enligt 13 § som ingår i egenkontrollen.

Om man har för avsikt att sälja nötkött till andra medlemsstater, bör detta nämnas i ansökan.

En aktör som frivilligt använder märkningar skall utarbeta och tillämpa ett system för frivillig märkning som godkänts av tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av ett frivilligt märkningssystem liksom om återkallande av ett godkännande och uppställande av tilläggsvillkor ingår i artiklarna 16 och 18 i rådets förordning.

Någon ny ansökan om godkännande behöver inte lämnas in för ett godkänt, giltigt märkningssystem.

11 §
Godkännande av system för märkning av nötkött för affärskedjan

En affärskedja skall på egen bekostnad utarbeta och genomföra ett av Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel godkänt system för obligatorisk märkning av nötkött.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel skall tillställas en skriftlig ansökan om godkännande av det obligatoriska märkningssystemet.

Av ansökan skall framgå:

1) namn på och kontaktuppgifter för affärskedjans ansvarsperson,

2) kedjans affärsmärke,

3) de till kedjan hörande detaljhandlarnas namn, adresser och telefonnummer samt uppgifter om det märkningsförfarande som tillämpas i varje butik kommunvis grupperade,

4) en anmälan om att de detaljhandlare som hör till kedjan förbundit sig att tillämpa det märkningssystem som nämns i ansökan,

5) en beskrivning av affärskedjans märkningssystem,

6) en utredning över hur kedjan övervakar tillämpningen av märkningssystemet, och

7) de åtgärder som riktas mot de till kedjan hörande detaljhandlarna ifall de underlåter att tillämpa det godkända märkningssystemet.

En affärskedja skall omedelbart underrätta Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel om förändringar som inträffat i de uppgifter som uppgetts i kedjans ansökan.

En aktör som frivilligt använder märkningar skall utarbeta och tillämpa ett system för frivillig märkning som godkänts av tillsynsmyndigheten. Bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av ett frivilligt märkningssystem liksom om återkallande av ett godkännande och uppställande av tilläggsvillkor ingår i artiklarna 16 och 18 i rådets förordning.

En affärskedja skall underrätta Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel om de frivilliga märkningar av nötkött som används av kedjans detaljhandlare och alltid lämna in en ny anmälan om nya, frivilliga märkningar tas i bruk eller om någon sådan märkning skall tas ur bruk.

Någon ny ansökan om godkännande behöver inte lämnas in för ett godkänt, giltigt märkningssystem.

12 §
En till en affärskedja hörande detaljhandlares skyldigheter

En detaljhandlare som hör till en affärskedja skall ha ett system för märkning av nötkött som ingår i hans egenkontrollsystem.

En detaljhandlare som hör till en affärskedja skall senast i samband med kontrollen förete kommunens övervakningsmyndighet en utredning över verksamhetens art och omfattning, samt en beskrivning av det system för märkning av nötkött enligt 11 och 13 § som ingår i egenkontrollen.

13 §
System för märkning av nötkött

Ett system för obligatorisk märkning av nötkött skall beskrivas skriftligt. Märkningssystemet skall ändras när verksamheten förändras. Det skall föras bok över tillsynen över märkningssystemet och korrigerande åtgärder. Bokföringen skall sparas minst ett år och den skall på begäran uppvisas för tillsynsmyndigheten. Av märkningssystemet skall framgå namnet på den person som ansvarar för märkningssystemet.

Märkningssystemets grundläggande innehåll är följande:

1) En beskrivning av nötköttets rutter och en redogörelse för hur nötkött av olika ursprung hålls isär och de olika arbetsskedena i anslutning till detta,

2) En beskrivning av spårningen och märkningen av nötköttets ursprung samt en redogörelse för fastställandet av partiidentifikationen och de märkningar som använts vid märkningen av nötköttet,

3) Bokföring av mottaget och avsänt kött. Slakterier, slaktplatser och anläggningar skall föra bok över det kött som sålts. Slakterier och slaktplatser skall föra bok över de nötkreatur som förs till slakt,

4) Slakterier, slaktplatser, anläggningar och affärskedjor skall förete en plan för bortdragning av felaktigt märkta produkter från marknaden samt en informationsplan i anslutning därtill, och

5) En plan för hur personalen görs förtrogen med systemet för märkning av nötkött.

Om en aktör önskar märka nötkött med andra uppgifter än de som nämns i artikel 13.2 i rådets förordning, skall beskrivningen av märkningssystemet innehålla redogörelser för de använda märkningarna och hur nötkött med olika egenskaper hålls isär.

14 §
De allmänna principerna för märkning av nötkött

I fråga om finskt nötkött och finskt malet nötkött tillämpas ett sådant av kommissionen godkänt, obligatoriskt nationellt märkningssystem. Kött från en annan medlemsstat eller tredje land (importerat nötkött) skall märkas i enlighet med artikel 13.2 i rådets förordning.

En aktör kan också meddela ursprungslandet för importerat nötkött enligt 19, 21 och 22 § eller i enlighet med 16 § märka finskt och importerat nötkött med uppgifter om andra egenskaper.

I fråga om nötkött som exporteras från Finland till en annan medlemsstat skall iakttas vad som bestäms i artikel 13.2 i rådets förordning.

15 §
Märkning av malet nötkött

I fråga om malet nötkött av finskt ursprung tillämpas de märkningar som anges i 19, 21 och 22 §.

Om kött från andra djur blandas i malet nötkött av finskt ursprung eller som importerats, gäller det märkningssystem som definierats i denna förordning även andelen malet nötkött i en sådan blandning.

Aktören skall märka importerat malet nötkött med följande uppgifter:

1) partiidentifikation som visar sambandet mellan köttet och djuret/djuren. Detta nummer kan utgöras av identifikationsnumret för det enskilda djur från vilket köttet kommer eller identifikationsnumret för en grupp djur,

2) den medlemsstat eller det tredje land där djuret har slaktats, samt

3) beredningsland i enlighet med var köttet har beretts. Denna uppgift skall lyda "Berett i (namn på medlemsstat eller tredje land)".

Aktören får märka importerat malet nötkött på samma sätt som annat nötkött i enlighet med artikel 13 i rådets förordning och artikel 5 i kommissionens förordning.

16 §
Märkning i anslutning till andra egenskaper hos nötköttet

Om man i märkningen av eller i samband med köttet önskar meddela andra uppgifter om dess egenskaper, såsom uppgifter om ras, uppfödningsförhållanden eller utfodring, skall aktören ha ett godkänt frivilligt märkningssystem. Sådana märkningar kan företas såväl i fråga om nötkött av finskt ursprung som i fråga om importerat nötkött.

17 §
Märkning av nötkött från tredje land då alla uppgifter inte finns tillgängliga

Importerat nötkött från tredje land, om vilket uppgifter enligt artikel 13.2 i rådets förordning inte finns tillgängliga, skall märkas på följande sätt: "Ursprung: icke EG" och "Slaktat i: (tredje landets namn)".

18 §
En grupps storlek

Vid styckning av slaktkroppar och kvartsparter skall storleken på den grupp definieras på grundval av antalet slaktkroppar eller kvartsparter som styckats tillsammans och som utgör ett parti för bearbetningsanläggningen. Storleken får emellertid inte vara större än produktionen under en dag.

Vid ytterligare styckning eller malning kan en grupp bestå av kött från samtliga de grupper enligt 1 mom. som styckas eller mals under samma tag.

19 §
Märkning av nötköttets ursprung i slakterier och på slaktplatser

Kroppar och kroppsdelar av nötkreatur av finskt ursprung som slaktats i slakteriet och på slaktplatsen skall märkas med slaktdatum och djurets födelseidentifikation samt texten "finskt nötkött". Ett nötkreatur kan konstateras vara av finskt ursprung endast om det är registrerat i djuridentifikationsregistret och märkt med ett öronmärke med födelseidentifikation.

Om öronmärket med födelseidentifikationen har försvunnit kan köttet av detta kreatur med avvikelse från 1 mom. dock märkas med texten "finskt nötkött", om det på ett tillförlitligt sätt kan utredas att djuret tidigare har varit försett med ett öronmärke med födelseidentifikation.

Öronmärken med födelseidentifikationer skall sparas minst ett dygn i slakterierna och på slaktplatserna varefter de skall förstöras så att de inte kan användas på nytt.

Importerat nötkött och kroppar och kroppsdelar från nötkreatur som härstammar från en annan medlemsstat eller tredje land och som slaktats i Finland skall märkas på följande sätt:

1) partiidentifikation som visar sambandet mellan köttet och djuret/djuren. Detta nummer kan utgöras av identifikationsnumret för det enskilda djur från vilket köttet kommer eller identifikationsnumret för en grupp djur,

2) godkännandenumret för det slakteri där djuret eller gruppen djur slaktades samt den medlemsstat eller tredje land där slakteriet är beläget. Märkningen skall lyda:

"Slaktat i (namn på medlemsstat eller tredje land) (godkännandenummer)",

samt styckat kött på följande sätt:

3) styckningsanläggning där slaktkroppen eller gruppen slaktkroppar styckades, godkännandenummer samt den medlemsstat eller tredje land där anläggningen är belägen. Märkningen skall lyda: "Styckat i (namn på medlemsstat eller tredje land) (godkännandenummer)".

Om nötkreatur som importerats från en annan medlemsstat slaktas i Finland, kan kroppen och kroppsdelarna även märkas med slaktdatum och djurets födelseidentifikation.

På importerat nötkött får även anbringas ytterligare märkningar enligt artikel 13.5 i rådets förordning.

20 §
Annat ursprung

Om ett i Finland slaktat djur inte kan konstateras vara av finskt ursprung, kan köttet av detta djur inte säljas som finskt nötkött.

21 §
Märkning av nötköttets ursprung i anläggningar

Om man i en anläggning styckar, mal eller förpackar nötkött av finskt ursprung, skall på köttet eller dess omslag eller på etiketter som fästs därpå finnas texten "finskt nötkött" samt partiidentifikationen. Märkningarna skall vara tydliga.

Importerat nötkött skall märkas på följande sätt:

1) partiidentifikation som visar sambandet mellan köttet och djuret/djuren. Detta nummer kan utgöras av identifikationsnumret för det enskilda djur från vilket köttet kommer eller identifikationsnumret för en grupp djur,

2) godkännandenumret för det slakteri där djuret eller gruppen djur slaktades samt den medlemsstat eller tredje land där slakteriet är beläget. Märkningen skall lyda: "Slaktat i (namn på medlemsstat eller tredje land) (godkännandenummer)", samt

3) styckningsanläggning där slaktkroppen eller gruppen slaktkroppar styckades, godkännandenummer samt den medlemsstat eller tredje land där anläggningen är belägen. Märkningen skall lyda: "Styckat i (namn på medlemsstat eller tredje land) (godkännandenummer)".

På importerat nötkött får även anbringas ytterligare märkningar enligt artikel 13.5 i rådets förordning.

22 §
Märkning av nötkötts ursprung i detaljhandeln

Om en detaljhandlare styckar tredjedelar av halva kroppar eller större kroppsdelar, gäller de krav som i 21 § ställspå anläggningar också detaljhandlaren.

Om en detaljhandlare packar nötkött av finskt ursprung, skall på omslagen eller förpackningarna eller på etiketter som fästs därpå finnas texten "finskt nötkött" samt partiidentifikationen. l närheten av kött som säljs oförpackat skall finnas texten "finskt nötkött". Texterna skall vara tydliga.

Importerat nötkött skall märkas på följande sätt:

1) partiidentifikation som visar sambandet mellan köttet och djuret/djuren. Detta nummer kan utgöras av identifikationsnumret för det enskilda djur från vilket köttet kommer eller identifikationsnumret för en grupp djur,

2) godkännandenumret för det slakteri där djuret eller gruppen djur slaktades samt den medlemsstat eller tredje land där slakteriet är beläget. Märkningen skall lyda: "Slaktat i (namn på medlemsstat eller tredje land) (godkännandenummer)", samt

3) styckningsanläggning där slaktkroppen eller gruppen slaktkroppar styckades, godkännandenummer samt den medlemsstat eller tredje land där anläggningen är belägen. Märkningen skall lyda: "Styckat i (namn på medlemsstat eller tredje land) (godkännandenummer)".

I närheten av nötkött som säljs oförpackat skall finnas de uppgifter som nämns i 3 mom. ovan. Uppgifterna skall vara tydliga.

På importerat nötkött får även anbringas ytterligare märkningar enligt artikel 13.5 i rådets förordning.

Kapitel 4

Tillsynsmyndighetens och Anstalten för veterinärmedicin och livsmedels skyldigheter

23 §
Tillsynsmyndighetens skyldigheter

Tillsynsmyndigheten skall omedelbart underrätta Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel om att ett märkningssystem för ett slakteri, en slaktplats, en anläggning och enskild detaljhandlare godkänts.

I anmälan skall ingå följande uppgifter:

1) aktörens namn, adress, telefonnummer och bransch samt ansvarig person och

2) de godkända märkningarna och datum för godkännandet.

24 §
Anstalten för veterinärmedicin och livsmedels skyldigheter

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel skall meddela uppgifterna om det märkningssystem som godkänts för en affärskedja till den kommunala övervakningsmyndigheten.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel för ett riksomfattande register över aktörerna och underrättar regelbundet länsstyrelsen om vilka aktörer som godkänts för införande i registret.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel underrättar de andra medlemsstaterna om sådana slakterier och anläggningar som har ett godkänt märkningssystem.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel för en förteckning över de aktörer i andra medlemsstater och länder utanför Europeiska unionen som andra medlemsstater eller kommissionen har meddelat till den i enlighet med kommissionens förordning. Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel underrättar vid behov länsstyrelserna och tillsynsmyndigheterna om aktörerna i fråga.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel godkänner de ansökningar som avses i artikel 6 i kommissionens förordning.

Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel skall före den 30 september 2000 till kommissionen inlämna en förteckning över alla i Finland godkända frivilliga märkningar. Anstalten för veterinärmedicin och livsmedel skall uppdatera förteckningen och inlämna den uppdaterade förteckningen till kommissionen var tredje månad.

Kapitel 5

Påföljder

25 §
Straff

Bestämmelser om straff för brott mot detta förordningen eller rådets eller kommissionens förordningar ingår i 8 § lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma lantbrukspolitik (1100/1994).

26 §
Felaktigt märkt nötkött

l fråga om nötkött som är felaktigt märkt iakttas vad som bestäms i artikel 9 i kommissionens förordning.

Kapitel 6

Ikraftträdande

27 §

Denna förordning träder i kraft den 13 september 2000.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 42/1999 av den 12 april 1999 om märkning av nötkött.

Helsingfors den 7 september 2000

Jord- och skogsbruksminister
Kalevi Hemilä

Överinspektör
Marjatta Jokela

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.