607/2000

Given i Helsingfors den 21 juni 2000

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om avgiftning samt substitutions- och underhållsbehandling av opioidberoende personer med vissa läkemedel

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § 2 mom. lagen den 1 december 1989 om specialiserad sjukvård (1062/1989) och 22 § 3 mom. lagen den 28 juni 1994 om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), av dessa lagrum det förstnämnda sådant det lyder i lag 1487/1992:

1 §
Förordningens tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas när läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin, metadon eller levacetylmetadol används för avgiftning samt substitutions- och underhållsbehandling av opioidberoende personer.

Förordningen tillämpas inte när läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin, metadon eller levacetylmetadol används som stödbehandling vid somatiska sjukdomar hos opioidberoende personer i ett läge där abstinenssymtom försämrar det kliniska tillståndet eller försvårar behandlingen.

Vid vård som avses i denna förordning iakttas dessutom lagen om missbrukarvård (41/1986) och lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Vid hantering, förstöring, bokföring och anmälning i fråga om läkemedel som avses i denna förordning tillämpas social- och hälsovårdsministeriets beslut om skyldighet att föra bok över och lämna uppgifter om narkotika och ämnen som kan användas vid tillverkning av narkotika samt om hantering och förstöring av narkotika (1708/1993).

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) opioidberoende ett tillstånd när de diagnostiska kriterierna för F11.2x i sjukdomsklassifikation ICD-10 uppfylls,

2) avgiftning behandling av en opioidberoende person i högst en månad med hjälp av läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin eller metadon i syfte att få personen drogfri,

3) substitutionsbehandling rehabiliterings-

vård av en opioidberoende person i över en månad med läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin, metadon eller levacetylmetadol i syfte att få personen drogfri, samt

4) underhållsbehandling rehabiliterings-vård av en opioidberoende person i över en månad med läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin, metadon eller levacetylmetadol, med tyngdpunkten lagd på att minska skadorna och förbättra patientens livskvalitet.

3 §
Förutsättningar för substitutions- och underhållsbehandling

Substitutionsbehandling av opioidberoende personer med läkemedelspreparat som avses i denna förordning får inledas bara i fråga om patienter som inte har kunnat avvänjas från opioider genom allmänt godtagna vårdrutiner och tillvägagångssätt.

Underhållsbehandling av opioidberoende personer med läkemedelspreparat som avses i denna förordning får inledas bara när det är särskilt viktigt att minska skadorna till följd av en patients opioidanvändning. Detta gäller i synnerhet personer som sannolikt inte helt och hållet kan upphöra att använda narkotika, men för vars del underhållsbehandlingen sannolikt kan förebygga spridning av smittsamma sjukdomar och andra men för hälsan och således förbättra livskvaliteten. Medan underhållsbehandlingen pågår kan dessa patienter förberedas för rehabiliterande substitutionsbehandling, som är mer krävande.

4 §
Koncentrering i fråga om bedömning av vårdbehovet samt inledande av vård och uppföljning av den

Avgiftning samt substitutions- och underhållsbehandling av opioidberoende personer med läkemedelspreparat som nämns i denna förordning utgör högspecialiserad sjukvård enligt 9 § 1 mom. lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989). I fråga om avgiftning samt substitutions- och underhållsbehandling koncentreras bedömningen av vårdbehovet samt inledandet av vården och uppföljningen av den till universitetscentralsjukhusen, de övriga centralsjukhusen och socialsjukhuset Järvenpään sosiaalisairaala. I stället för ett centralsjukhus kan samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt anvisa ett annat sjukhus på motsvarande nivå för uppgiften.

5 §
Fortsatt vård vid andra verksamhetsenheter

Vård som har inletts vid en sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården som avses i 4 § kan, i samarbete med den enhet som inlett vården, fortsätta vid verksamhetsenheter som drivs av samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt, hälsovårdscentraler, enheter för anstaltsvård eller poliklinisk vård inom missbrukarvården eller vid sjukhus-enheter eller polikliniska enheter inom fångvårdsväsendet som, enligt de uppgifter den verksamhetsenhet som inlett vården förfogar över, har tillräckliga förutsättningar att ge denna vård. Eftersom substitutions- och underhållsbehandlingen är långvarig skall man sträva efter att förlägga vården så nära patientens bostadsort som möjligt.

Vid den verksamhetsenhet som fortsätter vården skall finnas en särskilt utsedd läkare som ansvarar för verksamheten. Den verksamhetsenhet som inlett vården och Rättsskyddscentralen för hälsovården skall underrättas om denna läkare.

6 §
Vårdplan

I denna förordning avsedd vård av opioidberoende personer skall basera sig på en vårdplan som utöver läkemedelsbehandlingen också anger övrig medicinsk och psykosocial behandling av patienten och uppföljning av behandlingen.

7 §
Läkemedelsbehandling

Läkemedelspreparat som nämns i denna förordning får ordineras för avgiftning eller substitutions- eller underhållsbehandling av opioidberoende personer endast av en läkare som är anställd vid en i 4 och 5 § avsedd verksamhetsenhet och som ansvarar för verksamheten eller av en läkare som denna har anvisat för uppgiften. Läkemedelsbehandlingen och överlåtelsen av läkemedel till patienten får ske endast under övervakade former vid verksamhetsenheten. Till en patient som har visat god ordinationsföljsamhet kan av grundad anledning vid verksamhetsenheten likväl överlåtas mer läkemedel än en dygnsdos, dock högst sju dygnsdoser. Läkemedel för avgiftning eller substitutions- eller underhållsbehandling enligt denna förordning får inte ordineras för expedition på apotek.

8 §
Uppföljning

De verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården som avses i 4 § skall på begäran lämna social- och hälsovårdsministeriet uppgifter om genomförandet och ordnandet av avgiftning eller substitutions- eller under-hållsbehandling som de inlett.

En sådan verksamhetsenhet inom hälsooch sjukvården som avses i 4 § skall för sin enhets del följa upp hur lång tid det tar för en person att få vård. Den verksamhetsenhet som inlett vården skall även följa upp att verksamheten genomförs på ett ändamålsen-ligt sätt i samarbete med den verksamhetsenhet som fortsätter vården.

Verksamhetsenheter som deltar i vården kan i enlighet med 13 § lagen om patientens ställning och rättigheter med patientens samtycke lämna ut uppgifter om vården av patienten till varandra.

9 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000.

Helsingfors den 21 juni 2000

Omsorgsminister
Osmo Soininvaara

Regeringssekreterare
Arja Myllynpää

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.