268/2000

Given i Helsingfors den 3 mars 2000

Republikens presidents förordning om militära kommandomål, uniform, emblem och förtjänsttecken inom gränsbevakningsväsendet

I enlighet med republikens presidents beslut, fattat på föredragning av inrikesministern, föreskrivs med stöd av 48 a § 4 mom., 50 a § 2 mom. och 67 § 1 mom. lagen den 12 mars 1999 om gränsbevakningsväsendet (320 /1999) sådana de lyder i lag 229/2000:

1 kap.

Militära kommandomål

1 §
Militära kommandomål som republikens president fattar beslut om

Utöver vad som i lagen om gränsbevakningsväsendet (320/1999) bestäms om militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet som republikens president skall besluta om och beslutsförfarandet vid behandling av dylika mål samt om presidentens rätt att överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av en militär förman vid gränsbevakningsväsendet, beslutar republikens president såsom ett militärt kommandomål om

1) befordran av en person som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet till officers, specialofficers och institutofficers militära grad enligt vad som bestäms i denna förordning och

2) godkännande av paradmarscher och flaggor för gränsbevakningsväsendet och dess förvaltningsenheter.

Föreskrifter om emblem och militära utmärkelsetecken som anknyter till militärtraditionerna inom gränsbevakningsväsendet meddelas vid behov genom militärorder av republikens president.

2 §
Militära kommandomål som chefen för gränsbevakningsväsendet fattar beslut om

Utöver vad som i lag bestäms om chefens för gränsbevakningsväsendet uppgifter med anknytning till militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet, har chefen för gränsbevakningsväsendet hand om samarbetet med försvarsmakten i uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet i anknytning till det militära försvaret och föreskriver genom militärorder om gränsbevakningsmyndigheternas uppgifter i detta samarbete.

Såsom ett militärt kommandomål beslutar chefen för gränsbevakningsväsendet också om

1) andra än betydande förändringar av försvarsberedskapen i gränstrupperna eller delar av dem,

2) sammansättningen av gränstrupperna och personalstyrkan i dessa, grunderna för placeringen av gränsbevakningsväsendets personal i gränstrupper samt om grunderna för planeringen av det strategiska, operativa och taktiska utnyttjandet av gränstrupperna,

3) fastställande av reglementen som gäller beredning och vidtagande av militära åtgärder, den militära utbildningen samt den militära ordningen, garnisionstjänstgöringen och militära tecken inom gränsbevakningsväsendet,

4) den gränsbevakningsutbildning som ingår i vapenslagsskolningen för värnpliktiga och personer som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet, samt

5) behandlingen av militära kommandomål som staben för gränsbevakningsväsendet och övriga förvaltningsenheter inom gränsbevakningsväsendet skall besluta om.

3 §
Förfarandet vid beslut i militära kommandomål

En tjänsteman som tjänstgör i en militär tjänst föredrar militära kommandomål som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet eller någon annan militär förman och kontrasignerar besluten som de militära förmännen fattat i dessa mål.

Om de uppgifter som vid behandlingen av militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet ankommer på en person som med stöd av värnplikslagen (452/1950) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet föreskrivs genom militärorder.

Om rätten för en militär förman att överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av hans underordnande bestäms genom lag.

4 §
Militära grader

I fråga om en officers och institutofficers militära grader gäller inom gränsbevakningsväsendet vad som bestäms i 5 och 6 § förordningen om militära grader och tjänstgöringsgrader (500/1994). Tjänstgöringsgraden för en institutofficer vid gränsbevakningsväsendet är dock gränsbevakningsmästares eller sjöbevakningsmästares tjänstgöringsgrad i stället för militärmästares militära grad.

De militära graderna för specialofficerare i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet är ingenjör-, pilot- och teknikerlöjtnant, ingenjör-, pilot- och teknikerpremiärlöjtnant, ingenjör-, pilot- och teknikerkapten eller kaptenlöjtnant samt ingenjörmajor eller ingenjörkommendörkapten.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer vilken militär förmansställning, krigsmans utbildning, tjänsteställning eller uppgift en officers, institutofficers och specialofficers militära grad motsvarar. Chefen för gränsbevakningsväsendet kan meddela föreskrifter om sådan tjänstgöringsgrad som skall användas i stället för andra militära grader än de som avses i 1 mom.

5 §
Militära grader för sjöbevakare, gränsbevakare och tjänstemän i civila tjänster

De militära graderna för sjöbevakare och gränsbevakare i militära tjänster samt för gränsbevakningsväsendets personal i civila tjänster är desamma som för dem som hör till reserven.

Om en person som utnämns till tjänst som sjöbevakare eller gränsbevakare inte tidigare har befordrats till undersergeant eller till en högre militär grad, skall personen i fråga vid utnämning till tjänsten befordras till undersergeant.

6 §
Allmänna förutsättningar för befordran av officerare, specialofficerare och institutofficerare

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som officerare skall befordras till premiärlöjtnant är att de avlagt officersexamen.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som specialofficerare skall befordras till ingenjör-, pilot- eller teknikerlöjtnant är att de utnämns till en militär tjänst som luftfarkostbefälhavare, militäringenjör, militärtekniker eller militärövertekniker.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör som institutofficerare skall befordras till fänrik eller underlöjtnant är att de avlagt institutofficersexamen.

7 §
Särskilda förutsättningar för befordran

Befordran av officerare, specialofficerare och institutofficerare till militära grader som är högre än de som nämns i 6 § förutsätter att personen i fråga har tjänstgjort i närmast lägre militära grad under minst två år.

Förutsättningen för att personer som tjänstgör i militära tjänster som sjöbevakare eller gränsbevakare eller i civila tjänster vid gränsbevakningsväsendet skall befordras till en högre militär grad är att personen i fråga har tjänstgjort i närmast lägre militärgrad under minst fem år.

Undantag kan av särskilda skäl göras från den i 1 och 2 mom. föreskrivna tiden.

8 §
Förfarandet vid befordran

Republikens president befordrar på föredragning av inrikesministern personer som tjänstgör inom gränsbevakningsväsendet till fänriks och underlöjtnants grad samt till de militära grader som avses i 2 § 1 mom. 8―17 punkten förordningen om militära grader och tjänstgöringsgrader och till en motsvarande specialofficersgrad.

Chefen för en förvaltningsenhet befordrar personer som tjänstgör vid förvaltningsenheten i fråga till andra militära grader än de som avses i 1 mom.

9 §
Militära grader för värnpliktiga och kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst

Om de militära graderna för värnpliktiga som fullgör sin värnplikt och kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet och om befordran till dessa grader gäller vad som bestäms eller genom militärorder föreskrivs om de militära graderna för personer som tjänstgör inom försvarsmakten samt om befordran till dem. Den militära graden för en soldat är dock vid gränsbevakningsväsendet gränsjägare.

10 §
Tjänstgöringsgrader för sjöbevakare och gränsbevakare

Tjänstgöringsgraden för en sjöbevakare och gränsbevakare är den tjänstgöringsgrad som personen i fråga innehar enligt tjänstetitel.

2 kap.

Uniform, emblem och förtjänsttecken

11 §
Uniform

Inrikesministern beslutar på föredragning av chefen för gränsbevakningsväsendet om sammansättningen, modellen och färgen av den militäruniform och gränsbevakningsuniform som används som uniform vid gränsbevakningsväsendet samt meddelar föreskrifter om sådana dräkthelheter och persedlar som anskaffas enligt bestämmelserna om statens uniformbidrag.

En tjänsteman som tjänstgör i en militär tjänst är skyldig att vid tjänstgöring använda gränsbevakningsväsendets militäruniform, om inte något annat föreskrivs på grund av tjänsteuppgiftens natur eller av någon annan orsak.

Närmare föreskrifter om anskaffningen och användningen av militäruniformen och gränsbevakningsuniformen samt om persedlar och utrustning som hör till skyddsbeklädnaden för gränsbevakningsväsendets tjänstemän meddelas av chefen för gränsbevakningsväsendet, som även fastställer de specialtecken och specialemblem som skall användas på uniformen och skyddsbeklädnaden. Chefen för gränsbevakningsväsendet kan förordna eller berättiga även tjänstemän som tjänstgör i civila tjänster att använda gränsbevakningsväsendets militäruniform eller gränsbevakningsuniform.

12 §
Gränsbevakningsväsendets emblem

Gränsbevakningsväsendets emblem är ett björnhuvud med svärd och granris.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer de miniatyrflaggor och vimplar vilka såsom befälstecken skall användas på gränsbevakningsväsendets fartyg och motorfordon.

Användning av gränsbevakningsväsendets emblem och befälstecken för andra behov än de som gränsbevakningsväsendet har som myndighet är förbjudet utan tillstånd av staben för gränsbevakningsväsendet.

13 §
Militäruniform för värnpliktiga och kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst

Militäruniformen för värnpliktiga och kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet är försvarsmaktens militärdräkt, som kan vara försedd med specialtecken och emblem som fastställts av chefen för gränsbevakningsväsendet.

14 §
Förtjänstkors och förtjänstmedalj

Som uttryck för erkänsla kan gränsbevakningsväsendets förtjänstkors eller förtjänstmedalj tilldelas den som hör till gränsbevakningsväsendets personal. Förtjänstkors eller förtjänstmedalj kan även ges till andra personer för förtjänstfullt arbete till förmån för gränsbevakningsväsendet.

Till nära anhörig till en person som omkommit vid utförandet av en gränsbevakningsuppgift kan gränsbevakningsväsendets förtjänstkors eller förtjänstmedalj överlämnas för att bevaras som minne.

Som uttryck för erkänsla för särskilt stora förtjänster kan gränsbevakningsväsendets förtjänstkors eller förtjänstmedalj tilldelas försett med ett specialemblem.

Förtjänstkors eller förtjänstmedalj åtföljs av ett diplom.

15 §
Tilldelning av förtjänstkors och förtjänstmedalj

Förtjänstkors och förtjänstmedalj utdelas av inrikesministern på framställning av chefen för gränsbevakningsväsendet.

16 §
Utformningen av förtjänstkors och förtjänstmedalj

Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors tillverkas av grön emalj och förgylld metall. Korsets genomskärning är 40 millimeter. På åtsidan, i mitten av en korsfigur finns gränsbevakningsväsendets emblem. Förtjänstkorset åtföljs av ett 32 millimeter brett band som har två orangefärgade ränder på grönt botten.

Gränsbevakningsväsendets förtjänstmedalj tillverkas av försilvrad metall. På åtsidan finns en relief av gränsbevakningsväsendets förtjänstkors och på baksidan reliefskriften "Gränsbevakningsväsendet". Diametern på den runda förtjänstmedaljen är 30 millimeter. Förtjänstmedalj åtföljs av ett likadant band som förtjänstkorset och som avses i 1 mom.

På bandet till förtjänstkors och förtjänstmedalj som tilldelas som uttryck för särskild erkänsla finns gränsbevakningsväsendets 12 millimeter höga emblem som tillverkats av förgylld metall. På bandbrickan som bärs i stället för förtjänstkors eller förtjänstmedalj är höjden på gränsbevakningsväsendets emblem 9 millimeter.

17 §
Bärande av förtjänstkors och förtjänstmedalj

Gränsbevakningsväsendets förtjänstkors och förtjänstmedalj bärs i band på samma sätt som utmärkelsetecken.

På uniform och militäruniform får bandet även bäras i bandbricka.

3 kap.

Särskilda bestämmelser

18 §
Närmare föreskrifter

Chefen för gränsbevakningsväsendet meddelar närmare föreskrifter om behandling och avgörande av militära kommandomål, om militäruniform och gränsbevakningsuniform samt om utformningen och användningen av och färgen på gränsbevakningsväsendets förtjänstkors och förtjänstmedalj. Föreskrifterna publiceras i gränsbevakningsväsendets föreskriftsamling.

19 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 8 mars 2000.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 31 oktober 1968 om gränsbevakningsväsendets förtjänstkors och förtjänstmedalj (610/1968) och 35―43 § förordningen den 12 mars 1999 om gränsbevakningsväsendet (321/1999).

Helsingfors den 3 mars 2000

Republikens President
TARJA HALONEN

Minister
Martti Korhonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.