735/1999

I fråga om kör- och vilotider, användning av färdskrivare och i fråga om övrig social lagstiftning om vägtransporter gäller vad som därom bestäms i rådets förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter, rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (FördrS 66/1999), nedan AETR-överenskommelsen.

I fråga om rådets förordning om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter iakttas i Finland också vad som bestäms i artiklarna 5.5, 6.1 femte stycket och 7.3 i nämnda förordning. Om tillämpningen i Finland av de undantag som anges i artikel 13.1 i rådets förordning bestäms i Finland genom förordning. Om de undantag som anges i artikel 13.2 i rådets förordning beslutar vederbörande ministerium, som vid behov kan meddela föreskrifter om beviljande av undantag.

Föraren skall använda färdskrivare i de fordon i vilka det enligt bestämmelserna i de rättsakter och den överenskommelse som nämns i 47 a § är obligatoriskt.

Om de undantag som avses i artikel 3.2 och de tillstånd till undantag som avses i artikel 3.3 i rådets förordning om färdskrivare vid vägtransporter bestäms genom förordning. Genom förordning bestäms också närmare hur föraren skall använda färdskrivaren samt om reparation av färdskrivaren.

Fordonets ägare eller innehavare skall se till att det finns tillräckligt många tomma färdskrivarskivor i fordonet. Föraren skall i fordonet förvara de använda skivorna för den innevarande veckan och för den sista kördagen i den föregående veckan.

Fordonets förare, ägare eller innehavare skall på uppmaning för en polisman eller arbetarskyddsinspektör uppvisa en färdskrivarskiva eller en körjournal som han har i sin besittning. Föraren skall på uppmaning uppvisa dem även för en tull- eller gränsbevakningsman.

Polisen, tullverket, gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheterna skall övervaka att bestämmelserna i de rättsakter och den överenskommelse som nämns i 47 a § iakttas. Om verkställande av övervakningen bestäms genom förordning.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en förare har överträtt bestämmelserna om körtider, raster och vilotider i de rättsakter eller den överenskommelse som nämns i 47 a §, får en polis-, tull- eller gränsbevakningsman hindra föraren från att fortsätta köra, tills en föreskriven rast eller vilotid har hållits.

En förare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om körtider, raster och vilotider i de rättsakter eller den överenskommelse som nämns i 47 a § samt en arbetsgivare eller dennes ombud som bryter mot artiklarna 5, 10, 14 eller 15 i rådets förordning om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter eller artiklarna 5 eller 11 i AETR-överenskommelsen, skall för brott mot viss social lagstiftning om vägtransporter dömas till böter. Föraren skall dock inte dömas till straff, om strafforsaken är en förseelse som har begåtts av arbetsgivaren eller dennes ombud.

Polisen och arbetarskyddsmyndigheterna får lämna ut sådana uppgifter som framgår av en färdskrivarskiva samt övrig information för specificering av en förseelse, ett fordon och fordonets förare och hans arbets- givare samt uppgifter om påföljder som har påförts för förseelsen som de skall lämna ut enligt de rättsakter och den överenskommelse som nämns i 47 a § och enligt rådets direktiv 88/599/EEG om enhetligt förfarande vid kontroll av tillämpningen av förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter och av förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare för vägtransporter.

Uppgifter får lämnas ut till Europeiska unionens medlemsstater samt till behöriga myndigheter i de stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i fråga om de förordningar och det direktiv som nämns i 1 mom. och till behöriga myndigheter i de stater som tillträtt AETR-överenskommelsen i fråga om information som anges i överenskommelsen.

Polisen och arbetarskyddsmyndigheterna får dessutom till de myndigheter som avses i 2 mom. lämna ut uppgifter som nämns i 1 mom. och som gäller en misstänkt förseelse, om en behörig myndighet i en annan stat ber om dem för utredande av en förseelse som inträffat i den staten. Polisen och arbetarskyddsmyndigheterna får också be om likadana uppgifter av nämnda myndigheter i andra stater för utredande av en förseelse som misstänks ha inträffat i Finland.

Om förfarandet vid utlämnande av och begäran om information kan vid behov bestämmas genom förordning.