1342/1997

Given i Helsingfors den 19 december 1997

Lag om ändring av sparbankslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i sparbankslagen av den 28 december 1990 (1270/1990) 20 § 3 mom., 57 och 127―130 §, 135 § 1 mom. samt 136 § 2 och 5 punkten,

av dessa lagrum 57 § sådan den lyder delvis ändrad i lagar 1610/1993 och 1685/1995 och 135 § 1 mom. sådant det lyder i lag 601/1995,

ändras 20 § 2 och 4 mom., 38 § 3 mom. 40 § 2 och 5 mom., 131 § 1 mom. samt 133 och 134 §,

av dessa lagrum 40 § 5 mom. sådant det lyder i lag 1610/1993 samt

fogas till 131 § ett nytt 1 mom., varvid det ändrade 1 mom. och de nuvarande 2 och 3 mom. blir 2―4 mom., som följer:

20 §

En sparbank eller dess dotterföretag får inte mot vederlag förvärva en annan sparbanks grundfondsandelar eller egna eller moderbankens grundfondsandelar. Ett avtal som strider mot detta förbud är ogiltigt.


Vad som bestäms i 2 mom. och i 24 a § kreditinstitutslagen utgör inte hinder för att en sparbank, då denna enligt 81 § genom fusion övertar ett aktiebolag, förvärvar eller som pant tar emot en grundfondsandel som tillhör aktiebolaget, att banken löser in en grundfondsandel enligt 80 § 1 mom. eller att den på auktion ropar in en för sparbankens fordran utmätt grundfondsandel. En av sparbanken förvärvad grundfondsandel skall säljas så snart detta kan ske utan förlust, om den inte har dragits in genom nedsättning av grundfonden. En grundfondsandel som har förvärvats i samband med övertagande av ett aktiebolag eller i enlighet med 80 § skall dock säljas inom två år efter förvärvet.

38 §

Nedsättning av grundkapitalet och grundfonden skall anmälas för registrering inom fyra månader efter nedsättningsbeslutet. Grundkapitalet och grundfonden anses nedsatta då registreringen har skett. Har registreringsanmälan inte gjorts inom stadgad tid eller har registrering vägrats, förfaller beslutet. Likaså förfaller ett sådant beslut om ändring av stadgarna som förutsätter att grundkapitalet eller grundfonden nedsätts.

40 §

Som vinstandel kan utdelas endast sådan vinst och sådant annat fritt eget kapital som har uppkommit efter att grundfonden inrättades, efter avdrag av ett belopp motsvarande de i balansräkningen aktiverade utgifterna för sparbankens bildande och ett belopp motsvarande anskaffningsutgiften för de grundfondsbevis som banken innehar. I 38 § kreditinstitutslagen bestäms om sådan begränsning av vinstutdelningen som följer av ränta och annan gottgörelse som skall betalas för kapitallån och i 81 § kreditinstitutslagen om soliditetsrelaterade inskränkningar i användningen av vinstutdelningen.


En sparbank som är moderföretag i en koncern får inte, det oaktat att vinstutdelning enligt 1―3 mom. vore tillåten, som vinst dela ut ett belopp som överskrider det sammanlagda beloppet av vinsten enligt den fastställda koncernbalansräkningen för den senaste räkenskapsperioden och koncernens övriga fria egna kapital, minskat med den förlust som koncernbalansräkningen utvisar, med de övriga icke utdelningsbara poster som avses i 2 mom., med det belopp till vilket de i koncernföretagens bokslut gjorda reserveringarna enligt 5 kap. 15 § bokföringslagen (1336/1997) och skillnaden mellan de gjorda och planenliga avskrivningarna i koncernbokslutet har tagits upp i det fria egna kapitalet samt med det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till reservfonden eller annars lämnas outdelat.

131 §

Om skadeståndsskyldighet för en sparbanks stiftare och principaler, medlemmarna av dess förvaltningsråd och styrelse, verkställande direktören och fullmäktige samt för inspektorer som utses av förvaltningsrådet och styrelsen bestäms i kreditinstitutslagen. Om revisorernas skadeståndsskyldighet föreskrivs i revisionslagen (936/1994).

Principalerna beslutar med stöd av 97 c § kreditinstitutslagen om väckande av skadeståndstalan för en sparbanks räkning. Styrelsen har dessutom rätt att besluta om väckande av skadeståndstalan som baserar sig på en straffbar gärning.


133 §

För en sparbanks räkning får sådan talan som avses i 97 c § kreditinstitutslagen och som inte grundar sig på en straffbar gärning, inte väckas mot

1) en stiftare sedan tre år har förflutit från det beslutet om sparbankens bildande fattades på den konstituerande stämman,

2) förvaltningsråds- eller styrelsemedlemmarna, verkställande direktören, fullmäktige eller principalerna sedan tre år har förflutit från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan, eller mot

3) revisorerna eller en av förvaltningsrådet eller styrelsen utsedd granskare sedan tre år har förflutit efter framläggandet av den revisionsberättelse, det utlåtande eller det intyg som ligger till grund för talan.

Har tiden för väckande av talan gått ut, kan inte talan som avses i 131 § 4 mom. väckas sedan en månad har förflutit från konkursbevakningen.

134 §

Finansinspektionen och sparbanksinspektionen har, om de anser att deponenternas eller grundfondsandelsägarnas intresse kräver det, rätt att för en sparbanks räkning väcka skadeståndstalan mot en person eller sammanslutning som avses i 97 c § kreditinstitutslagen.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 208/1997
EkUB 34/1997
RSv 215/1997

Helsingfors den 19 december 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Jouko Skinnari

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.