981/1997

I detta kapitel avses med

Som ovan i 1 mom. 2 punkten avsedda tredje män i förhållande till varandra betraktas inte sådana transportörer av vilka den ena innehar en aktiemajoritet av den andra eller samma enhet innehar aktiemajoriteten i var och en av dem.

Ledningsenheten för en flygplats får inte utan sådan grund som anges i denna paragraf begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen till den del marktjänstdirektivet skall tillämpas på tillhandahållandet av tjänsterna på flygplatsen. Ledningsenheten för flygplatsen är skyldig att se till att bestämmelserna i artikel 16 i direktivet iakttas, när flygplatsens anläggningar används för marktjänster och egenhantering samt när denna användning organiseras.

Vederbörande ministerium kan på ansökan ge ledningsenheten för en flygplats tillstånd att begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen i enlighet med artikel 6, 7, 9 eller 15 i marktjänstdirektivet eller att ålägga leverantörerna av marktjänster de skyldigheter som avses i artikel 15. En begränsning enligt artikel 9 gäller dock endast till den del den godkänns av kommissionen enligt vad som bestäms i punkt 5 i artikeln. Ministeriet skall när det beviljar tillstånd att begränsa tillhandahållandet av marktjänster eller egenhanteringen i enlighet med artikel 6, 7, 9 eller 15 i tillämpliga delar förfara så som bestämmelserna i nämnda artiklar anger samt vid behov ordna ett urvalsförfarande för leverantörer av tjänster i enlighet med artikel 11. Om urvalsbeslut och om tillstånd som utan urval givits för tillhandahållande av marktjänster som omfattas av en begränsning skall underrättas på det sätt som bestäms i artikel 11.3 i nämnda direktiv.

I enlighet med artikel 20 i marktjänstdirektivet kan vederbörande ministerium på grund av att ömsesidighet saknas begränsa de rättigheter som avses i direktivet när det är fråga om leverantörer av marktjänster och utövare av egenhantering från en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Luftfartsverket kan bestämma att leverantörerna av marktjänster och de som är berättigade till egenhantering skall använda flygplatsens centraliserade infrastrukturer för ordnande av marktjänsterna. I detta fall tillämpas artikel 8 i marktjänstdirektivet.

Genom förordning kan bestämmas att tillhandahållande av marktjänster eller utövande av egenhantering kräver godkännande av myndigheten. I fråga om grunderna och förfarandet för meddelande av godkännandet gäller vad som bestäms i artikel 14 i marktjänstdirektivet.

En leverantör av marktjänster skall göra en bokföringsmässig uppdelning mellan den verksamhet som är knuten till marktjänsterna och övrig verksamhet ( bokföringsmässig uppdelning) samt till den kontrollant som vederbörande ministerium förordnat överlämna sin bokföring och de uppgifter som behövs för övervakningen av att den bokföringsmässiga uppdelningen iakttas. Kontrollanten skall också övervaka att inte de medel som anvisats för myndighetsuppgifter som sköts av ledningsenheten för flygplatsen eller de avgifter som uppbärs för myndighetsuppgifterna används till att producera marktjänster eller till att subventionera de avgifter som uppbärs för dessa.

Kontrollanten avger till vederbörande ministerium en berättelse om hur den bokföringsmässiga uppdelningen har genomförts. Berättelsen skall hemlighållas till den del den innehåller uppgifter om affärs- eller yrkeshemligheter, såvida inte den som uppgifterna gäller har gett sitt samtycke till att uppgifterna offentliggörs. Utan hinder av sekretessplikten får berättelsen dock överlämnas till kommissionen.

Den som vid utförande av kontroll har fått kännedom om affärs- eller yrkeshemligheter får inte röja dem eller använda dem utan laga rätt, om inte den till vars förmån sekretessplikten gäller har gett sitt samtycke till detta. Till straff för brott mot sekretessplikten döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen är straffbar enligt 40 kap. 5 § strafflagen.