645/1997

Rättelser till förordningen.

Given i Helsingfors den 27 juni 1997

Universitetslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Universitet som avses i denna lag är

1) Helsingfors universitet,

2) Joensuu universitet,

3) Jyväskylä universitet,

4) Kuopio universitet,

5) Lapplands universitet,

6) Uleåborgs universitet,

7) Tammerfors universitet,

8) Åbo universitet,

9) Vasa universitet,

10) Åbo Akademi,

11) Villmanstrands tekniska högskola,

12) Tammerfors tekniska högskola,

13) Tekniska högskolan,

14) Helsingfors handelshögskola,

15) Svenska handelshögskolan,

16) Åbo handelshögskola,

17) Bildkonstakademin,

18) Sibelius-Akademin,

19) Konstindustriella högskolan,

20) Teaterhögskolan.

Svenska social- och kommunalhögskolan hör till Helsingfors universitet som en fristående svenskspråkig enhet.

2 §
Självstyrelse

Universiteten har självstyrelse.

3 §
De som hör till universiteten

Till universiteten hör deras lärare, forskare, övriga personal och studerande.

4 §
Uppgifter

Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra ungdomen till att tjäna fosterlandet och mänskligheten.

Universiteten skall eftersträva inbördes samarbete så att det råder en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan dem.

Åbo Akademi, Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan skall svara för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska kan utbildas för landets behov.

Universiteten skall ordna sin verksamhet så att hög internationell kvalitet nås inom forskning, utbildning och undervisning med iakttagande av etiska principer och god vetenskaplig sed.

5 §
Utvärdering

Universiteten skall utvärdera sin utbildning och forskning samt sin konstnärliga verksamhet och bedöma hur verkningsfulla dessa är. De skall också delta i extern utvärdering av verksamheten.

Universiteten skall offentliggöra resultaten av den utvärdering som de ordnat.

2 kap.

Undervisning och forskning

6 §
Forskningens, konstens och undervisningens frihet

Vid universiteten råder undervisnings- och forskningsfrihet samt konstnärlig frihet. Lärarna skall dock iaktta gällande lagstiftning och andra bestämmelser om utbildningen och undervisningen.

Undervisningen vid universiteten är offentlig. Av grundad anledning kan allmänhetens möjligheter att följa undervisningen begränsas.

7 §
Examina och övrig utbildning

Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Universiteten kan också ordna fortbildning och öppen universitetsundervisning.

Grunden för den utbildning som leder till högskoleexamen är den nivå som gymnasiestudierna eller motsvarande utbildning ger. Grunden för den vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå.

Närmare bestämmelser om de examina som kan avläggas vid universiteten utfärdas genom förordning.

8 §
Avgiftsfri undervisning

Den undervisning som leder till högskoleexamen är avgiftsfri för de studerande.

I fråga om den öppna universitetsundervisningen och fortbildningen iakttas vad som bestäms med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

9 §
Undervisnings- och examensspråk

Universitetens undervisnings- och examensspråk är finska, om inte något annat bestäms nedan.

Undervisnings- och examensspråken vid Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan är finska och svenska. Undervisnings- och examensspråket vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är svenska.

Universitetet beslutar om användningen av andra språk än undervisnings- och examensspråken i undervisningen och i studieprestationerna.

3 kap.

Organisation

10 §
Kansler

Helsingfors universitet och Åbo Akademi har vardera en kansler. Övriga universitet kan om de så önskar ha en kansler, om vilken bestäms genom förordning. Två eller flera universitet kan ha gemensam kansler.

Kansler skall främja vetenskaperna och bevaka universitetets allmänna intressen och övervaka dess verksamhet. Kansler skall fastställa universitetets instruktioner och andra motsvarande allmänna föreskrifter. I fråga om kanslers övriga uppgifter gäller vad som bestäms på något annat ställe i lag eller i förordning.

Kansler skall vara en person som förtjänstfullt har verkat till fromma för vetenskapen eller universitetsväsendet. Kansler utnämns av republikens president på framställning av statsrådet för fem år i sänder bland tre kandidater som universitetets valkollegium har ställt upp.

Om behörighetsvillkor, mandatperiod och utnämningen i fråga om Åbo Akademis kansler samt om vissa uppgifter som åligger kansler bestäms i lagen om samordning av den svenskspråkiga högskoleutbildningen (1354/1990.)

11 §
Styrelsen och dess uppgifter

Universitetets högsta beslutande förvaltningsorgan är styrelsen, som har till uppgift att utveckla universitetets verksamhet samt att

1) godkänna universitetets ekonomi- och verksamhetsplaner samt andra vittsyftande planer,

2) besluta om riktlinjerna för anslagsfördelningen,

3) ge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller universitetet, samt att

4) godkänna instruktioner och andra motsvarande föreskrifter.

Bestämmelser om andra uppgifter för styrelsen kan utfärdas genom förordning och även meddelas i universitetets interna föreskrifter.

12 §
Styrelsens sammansättning

Ordförande för styrelsen är rektor. I styrelsen skall dessutom följande grupper vara företrädda:

1) universitetets professorer och biträdande professorer,

2) övriga lärare och forskare samt övrig personal och

3) studerandena.

Antalet medlemmar från varje grupp som avses i 1 mom. skall vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i styrelsen. Styrelsemedlemmarna kan ha suppleanter.

Bestämmelser om det totala antalet styrelsemedlemmar och antalet personer som hör till de grupper som avses i 1 mom. meddelas i en instruktion. I en instruktion kan också bestämmas att högst en tredjedel av styrelsemedlemmarna kan utses bland personer som inte hör till universitetets personal eller studerande.

13 §
Rektor och prorektor

Rektor leder universitetets verksamhet samt handlägger och avgör ärenden som gäller universitetets allmänna förvaltning, om inte något annat bestäms i lag eller förordning eller i universitetets interna föreskrifter.

Rektor väljs för fem år i sänder. Rektor väljs av universitetets valkollegium. Den som väljs till rektor skall ha avlagt doktorsexamen eller vara utnämnd till en professorstjänst vid något universitet. Till rektor för Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan kan dock även väljas en person som är utnämnd till en tjänst som biträdande professor, överassistent eller lektor.

Ett universitetet kan ha en eller flera prorektorer enligt vad universitetets styrelse beslutar.

14 §
Organisering av undervisningen, forskningen och servicefunktionerna

Universitetets styrelse beslutar för organiseringen av forskningen och undervisningen om indelning av universitetet i fakulteter eller andra enheter samt i institutioner som lyder under dem.

Vid universitetet kan för utvecklande av undervisningen och forskningen och bedömning av studieprestationer samt för upprättande av tjänsteförslag för professorstjänster och tjänster som biträdande professor finnas kollegiala förvaltningsorgan, om dessa uppgifter inte hör till ett kollegialt organ inom en fakultet eller en annan enhet. I fråga om förvaltningsorganets sammansättning gäller vad som i 12 § 1 mom. bestäms om styrelsen.

Vid ett universitet kan finnas fristående institutioner som inte hör till de enheter eller institutioner som avses i 1 mom. Universitetets styrelse beslutar om inrättandet av dem.

Universiteten kan ha gemensamma enheter tillsammans med andra universitet samt med andra institutioner och sammanslutningar. Om förvaltningen av dem bestäms vid behov genom förordning.

15 §
Förvaltning av enheterna

Verksamheten vid en fakultet eller vid någon annan enhet som avses i 14 § 1 mom. leds av dekanus eller en annan föreståndare. Vid enheten finns dessutom ett kollegialt förvaltningsorgan. I fråga om förvaltningsorganets sammansättning gäller vad som i 12 § 1-3 mom. bestäms om styrelsen. För tillsättande av professorstjänster och tjänster som biträdande professor kan dock förordnas adjungerade medlemmar så som närmare bestäms i instruktionen.

Det kollegiala förvaltningsorganet vid en fakultet eller vid någon annan enhet som avses i 1 mom. väljer dekanus eller föreståndare bland enhetens professorer och biträdande professorer om inte annat bestäms genom förordning för ett universitet. [ Den märkta texten har rättat (1997), Originaltexten lydde: Det kollegiala förvaltningsorganet vid en fakultet eller vid någon annan enhet som avses i 1 mom. väljer dekanus eller föreståndare bland enhetens professorer och biträdande professorer. ]

Om förvaltningen av en fristående institution bestäms i en instruktion. Till medlemmar i en sådan institutions kollegiala förvaltningsorgan kan utses personer som inte hör till universitetets personal eller studerande, om inte något annat bestäms genom förordning för ett universitet.

4 kap.

Personalen och ämbetsspråket

16 §
Personalstrukturen

Vid universitetet finns tjänster som professor. Dessutom finns det annan undervisnings- och forskningspersonal samt personal för skötsel av övriga uppgifter.

Vid universitetet finns docenter.

Om tillsättning av tjänster som professor eller biträdande professor bestäms särskilt.

17 §
Ämbetsspråk och språkkunskapskrav

Universitetets ämbetsspråk är finska. Vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är ämbetsspråket svenska.

Var och en har rätt att i egen sak använda finska eller svenska och att få expeditioner på detta språk.

Bestämmelser om den kunskap i finska och svenska som fordras av lärare, forskare och andra tjänstemän utfärdas genom förordning utan hinder av vad som bestäms i lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänstemän fordras (149/1922). Om den språkkunskap som fordras av lärare vid Åbo Akademi bestäms nedan i denna lag.

5 kap.

Studerande

18 §
Antagning av studerande

De studerande antas av universitetet. Universitetet kan begränsa antalet studerande. Under samma läsår får en studerande ta emot endast en studieplats som leder till högskoleexamen.

När universitetet på grund av begränsning av antalet studerande inte kan anta alla sökande till en utbildning, skall likvärdiga antagningsgrunder tillämpas på de sökande. Avvikelse från de likvärdiga antagningsgrunderna kan i begränsad utsträckning göras för att utbildningsbehovet hos någon språkgrupp skall kunna tillgodoses.

Antagningen av studerande kan ordnas utgående från en gemensam ansökan till flera universitet.

Närmare bestämmelser om antagning av studerande utfärdas genom förordning.

19 §
Disciplinära åtgärder

En studerande som inom universitetet gjort sig skyldig till en förseelse som riktar sig mot undervisning eller forskning kan bestraffas med varning eller avstängning för viss tid, högst ett år. Om tillvägagångssättet bestäms genom förordning.

6 kap.

Specialbestämmelser om Helsingfors universitet

20 §
Kanslers rätt att yttra sig i statsrådet

Kansler vid Helsingfors universitet har rätt att närvara och yttra sig i statsrådet när ärenden som gäller Helsingfors universitet behandlas.

21 §
Konsistorium

För Helsingfors universitets styrelse används benämningen konsistorium.

I 77 § 2 mom. regeringsformen bestäms om konsistoriets rätt att avge utlåtande innan lagar och förordningar om universitet ges.

22 §
Uppgifter för ett kollegialt förvaltningsorgan vid en fakultet eller vid en motsvarande enhet

Förvaltningsorganet har till uppgift att

1) utveckla undervisningen och forskningen,

2) utarbeta förslag till verksamhets- och ekonomiplan samt budget och besluta om grunderna för fördelning av anslagen,

3) behandla ärenden som gäller tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor,

4) behandla ärenden som gäller doktorsoch licentiatavhandlingar, samt

5) handlägga och avgöra övriga ärenden som enligt bestämmelserna i förordning eller en instruktion skall handläggas och avgöras av förvaltningsorganet.

23 §
Den svenska undervisningen och prorektor

Vid Helsingfors universitet finns minst 27 professorstjänster för undervisningen på svenska på områden som bestäms genom förordning.

Vid universitetet finns en nämnd med uppgift att utveckla och samordna den svenska undervisningen.

En av prorektorerna skall vara utnämnd till en professorstjänst som är inrättad för den svenska undervisningen, om inte rektor är innehavare av en sådan tjänst.

24 §
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Om Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet bestäms genom förordning och med stöd av förordningen i en instruktion.

Tjänsterna vid enheten ingår inte i de tjänster som avses i 23 § 1 mom.

25 §
Nationalbibliotek

Helsingfors universitets bibliotek utgör Finlands nationalbibliotek. Om dess uppgifter gäller också lagen om friexemplar (420/1980).

26 §
Utbildningen av personer som kan svenska

När studerande antas till de områden där svensk undervisning meddelas endast vid Helsingfors universitet skall universitetet sörja för att ett tillräckligt antal personer som kan svenska kan utbildas för landets behov. Universitetet kan reservera en del av nybörjarplatserna för sökande som kan svenska.

27 §
Helsingfors universitets rättigheter och egendom

Helsingfors universitet har rätt att ha ett apotek i Helsingfors stad. Universitetet har dessutom även de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som det har när denna lag träder i kraft.

Universitetets medel enligt 1 mom. samt donations- och testamentsmedel skall förvaltas separat från de medel som har anvisats universitetet i statsbudgeten. Beslut om medelsförvaltningen fattas av konsistoriet. Universitetet utför i eget namn rättshandlingar som gäller dessa medel och för talan inför domstol och myndigheter i ärenden som gäller dem.

Universitetet är befriat från skatter och statliga avgifter i fråga om de medel som avses i 1 mom., om inte något annat bestäms i lag för någon skatt eller avgift.

7 kap.

Specialbestämmelser om Åbo Akademi

28 §
Specialuppgifter

Åbo Akademi, nedan akademin, skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet.

Åbo Akademis enheter i Vasa bildar tillsammans Österbottens högskola, vars gemensamma funktioner leds av ett kollegialt förvaltningsorgan.

29 §
Lärarnas språkkunskaper

För tjänster som lärare vid akademin fordras fullständiga kunskaper i svenska och förmåga att förstå finska. Akademin beslutar om den kunskap i svenska och finska som för en sådan tjänst krävs av utlänningar eller andra än infödda finska medborgare.

Akademin har en språknämnd inför vilken de kunskaper i svenska som avses i 1 mom. kan visas.

30 §
Studerandenas språkkunskaper

För att bli antagen som studerande vid akademin skall sökanden ha sådana kunskaper i svenska som är tillräckliga för studier på detta språk, om inte akademin beslutar något annat.

31 §
Egendom

Akademin har rätt att ta emot egendom i sitt namn och att förfoga över den för sin verksamhet. Akademin utför i eget namn rättshandlingar som gäller denna egendom samt för talan inför domstol och myndigheter i ärenden som gäller den.

Den egendom som avses i 1 mom. förvaltas separat från de medel som har anvisats akademin i statsbudgeten.

32 §
Bestämmelser om vissa tjänster

De tjänster som professor och biträdande professor som inrättades vid akademin den 1 augusti 1981 kvarstår permanent vid akademin.

Utan hinder av 1 mom. får akademin efter att ha inhämtat yttrande i saken av Stiftelsen för Åbo Akademi ändra undervisningsområdet och arbetsuppgifterna för dessa tjänster samt inom ramen för de anslag som akademin förfogar över också ändra en tjänst som biträdande professor till en tjänst som professor.

8 kap.

Ändringssökande

33 §
Rättelseförfarande

En person som sökt studierätt kan skriftligen söka rättelse i beslutet om antagning hos universitetet. En studerande får söka rättelse i bedömningen av studieprestationer och i vissa andra sådana beslut angående studierna om vilka bestäms genom förordning.

Om rättelseförfarandet bestäms närmare genom förordning.

34 §
Ändringssökande

Ändring i ett beslut av universitetet söks genom besvär hos länsrätten enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat bestäms i denna lag eller i någon annan lag.

35 §
Besvärsförbud

Ändring i ett beslut av universitetet som gäller val av kansler, rektor, prorektor, föreståndare för en enhet och ordförande eller medlem i ett kollegialt förvaltningsorgan eller instruktion eller någon annan allmän föreskrift, får inte sökas genom besvär. Besvär får inte heller anföras över ett beslut som gäller stipendier eller understöd.

Ändring genom besvär får inte sökas i ett beslut som man enligt 33 § [ Den märkta texten har rättat (1997), Originaltexten lydde: 34 § ] får söka rättelse i. Ändring i ett beslut som givits vid rättelseförfarande söks genom besvär hos länsrätten. Besvär får dock inte anföras över ett sådant beslut om bedömning av studieprestationer som givits vid rättelseförfarandet.

Ändring i ett beslut av länsrätten om antagning av studerande enligt 18 § eller disciplinära åtgärder mot studerande enligt 19 § får inte sökas genom besvär.

36 §
Verkställighet av beslut om avstängning

Ett beslut att avstänga en studerande för viss tid kan verkställas trots besvär, om inte universitetet eller länsrätten beslutar något annat.

9 kap.

Särskilda bestämmelser

37 §
Valkollegiet

I valkollegiet skall finnas företrädare för professorerna, de biträdande professorerna, de övriga lärarna och forskarna, den övriga personalen samt studerandena. Om valkollegiets sammansättning gäller dessutom 12 § 2 mom.

Närmare bestämmelser om medlemmarna i valkollegiet och valet av dem meddelas i en instruktion, i fråga om valkollegiet vid Helsingfors universitet dock genom förordning.

38 §
Övningsskolor

Till ett universitet, som ordnar lärarutbildning, hör ett tillräckligt antal övningsskolor för undervisningsövningar och utveckling av lärarutbildningen. I övningsskolorna kan ordnas grundläggande undervisning och förskoleundervisning samt gymnasieutbildning. Eleverna vid övningsskolan är inte studerande som hör till universitetet.

I fråga om ordnandet av sådan undervisning som avses i 1 mom. och indragning av verksamheten iakttas vad som annars bestäms om grundläggande undervisning, förskoleundervisning och gymnasieutbildning. Samma bestämmelser iakttas vid beslut om att utvidga en övningsskola så att den omfattar undervisning och utbildning för allt fler åldrar samt vid motsvarande inskränkning av verksamheten vid en skola. Verksamheten kan minskas eller dras in när behovet att ordna utbildningen minskar eller upphör.

Vid en övningsskola finns en av universitetet tillsatt direktion, som också kan ha medlemmar utanför universitetet.

Närmare bestämmelser om en övningsskolas verksamhet och förvaltning kan utfärdas genom förordning, och universitetet kan meddela bestämmelser om dem i en instruktion.

39 §
Donations- och testamentsmedel och tjänster som inrättas med dem

Universiteten har rätt att ta emot donations- och testamentsmedel. Med dessa medel kan även avlönas personal och inrättas tjänster.

Till en tjänst som har inrättats med donations- eller testamentsmedel hör samma rättigheter och skyldigheter som till en annan motsvarande tjänst.

40 §
Studentkåren och nationerna

Alla studerande vid ett universitet som har antagits för att studera för lägre eller högre högskoleexamen hör till studentkåren. Studentkåren kan också godkänna andra studerande vid universitetet som medlemmar.

Studentkårens syfte är att vara en föreningslänk för sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället.

Studentkåren har självstyrelse. Närmare bestämmelser om studentkåren meddelas genom förordning och i studentkårens stadgar.

Nationer med självstyrelse kan vara verksamma bland studerandena. Om nationerna bestäms vid behov närmare genom förordning.

41 §
Instruktioner och föreskrifter

I instruktioner bestäms om förvaltningsorganens befogenheter, uppgifter, mandatperiod, medlemsantal, val av medlemmar, utnämning och anställning av personal samt om universitetets övriga förvaltning, om det inte bestäms om dessa frågor i lag eller förordning.

Universitetet kan i instruktioner eller andra föreskrifter bestämma också om andra interna frågor än dem som nämns i 1 mom., om det inte bestäms om dessa frågor i lag eller förordning.

42 §
Beslutsfattande

I ett kollegialt förvaltningsorgan fattas beslut om andra ärenden än de som nämns i 3 mom. med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet uppstår. Om rösterna faller lika, blir den mening gällande som ordföranden omfattar. Vid omröstning i ärenden som gäller tillsättning av en tjänst eller disciplinära åtgärder mot en studerande iakttas likväl samma förfarande som vid en kollegial domstol.

I bedömningen av en studieprestation får endast de medlemmar eller suppleanter delta som har fullgjort en studieprestation på samma nivå som den som skall bedömas.

Vid val eller förordnande av en enda person förrättas valet som majoritetsval. Om ingen i den första omgången får mer än hälften av rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Skall flera än en väljas eller förordnas, iakttas proportionellt valsätt. Om rösterna faller lika, avgörs resultatet vid både majoritetsval och proportionellt val genom lottning.

43 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

44 §
Ikraftträdande

Om införandet av denna lag bestäms genom en särskild lag.

RP 263/1996
KuUB 9/1997
RSv 90/1997

Helsingfors den 27 juni 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.