1200/1996

Given i Helsingfors den 20 december 1996

Skogsförordning

På föredragning av jord- och skogsbruksministern stadgas med stöd av skogslagen av den 12 december 1996 (1093 /1996):

1 §
Regionala målprogram för skogsbruket

Det regionala målprogram för skogsbruket som nämns i 4 § skogslagen skall innehålla

1) en allmän beskrivning av skogarnas och skogsbrukets tillstånd samt av utvecklingsbehoven och -målen,

2) en beskrivning av skogarnas biologiska mångfald med beaktande av de skyddsområden som inrättats med stöd av naturvårdmragen (1096/1996) och de områden där skmren endast i begränsad omfattning får amrändas för skogsbruk,

3) virkesproduktionen samt utvecklingsbehoven och -målen i fråga om den,

4) behoven av och syftet med att bevara skogarnas biologiska mångfald på det sätt som avses i 10 § 1-3 mom. skogslagen,

5) målen för verksamhet enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996),

6) virkesförbrukningen och dess nuläge samt utvecklingsbehoven och -målen i fråga om den,

7) en beskrivning av den företagsverksamhet som ansluter sig till skogsbruket och förslag som främjar i synnerhet småföretmhens verksamhet,

8) skogsbrukets sysselsättningseffekter och möjligheterna att utveckla dem samt förslag som främjar sysselsättningen,

9) en uppskattning av målprogrammets ekonomiska verkningar, samt

10) en uppskattning av målprogrammets miljökonsekvenser.

När målprogrammet utarbetas skall skogscentralen samarbeta med de viktigaste skogsbruksinstanserna inom området samt med miljövårdsmyndigheterna och med andra intressenter som behövs för utarbetandet av programmet. Forststyrelsen skall delta i utarbetandet av programmet beträffande den mark som är i dess besittning.

Målprogrammet ses över med högst fem års mellanrum.

2 §
Åtgärder för åstadkommande av återväxt

Åtgärder för anläggande av plantbestånd enligt 8 § 2 mom. skogslagen är röjning av träd och buskar som hindrar anläggandet av plantbestånd samt markberedning. Om vattenhushållningen på torvmark har förändrats så pass mycket på grund av förnyelseavverkningen att åstadkommandet av ett plantbestånd enligt 8 § 1 mom. skogslagen äventyras, omfattar åtgärderna även reglering av vattenhushållningen.

Vid förnyelse av skog genom odling hör dessutom plantering och sådd till anläggningsåtgärderna. Vid förnyelse genom odling skall användas tillräckligt med skogsodlingsmaterial som till sitt ursprung och även andra egenskaper lämpar sig för förhållandena på förnyelseytan.

Vid naturlig skogsförnyelse är åtgärder enligt 8 § 3 mom. skogslagen som upprätthåller förutsättningarna för plantsättning markberedning, röjning av träd och buskar som hindrar plantsättningen samt gräs-, hö- och slybekämpning.

Vid naturlig skogsförnyelse skall det på förnyelseytan finnas en tillräcklig mängd sådana naturligt uppkomna plantor och vid behov kompletterande odlingsplantor som har förutsättningar att utvecklas till ett plantbestånd som avses i 8 § 1 mom. skogslagen inom följande tider:

1) på Lapplands skogscentrals område, med undantag för skyddsskogsområdet, inom sju år efter att de åtgärder som avses i 8 § 2 mom. skogslagen har slutförts,

2) på Kajanalands och Norra Österbottens skogscentralers områden inom fem år efter att de åtgärder som avses i 8 § 2 mom. skogslagen har slutförts, samt

3) i övriga landet inom två år efter att åtgärder som avses i 8 § 2 mom. skogslagen har slutförts.

3 §
Rimlig tid för åstadkommande av plantbestånd samt avslutad förnyelseavverkning

Vid uppskattning av vad som är en rimlig tid enligt 8 § 1 mom. skogslagen för åstadkommande av ett sådant plantbestånd vars utveckling inte är omedelbart hotad av annan vegetation skall beaktas förnyelseytans klimatologiska läge, de huvudsakliga trädslagen i plantbeståndet samt förnyelseytans bördighet och ytvegetation.

En förnyelseavverkning anses vara avslutad när avverkningen är så långt framskriden att den lucka som förutsätts för skogsförnyelse har uppkommit på hygget eller det inte längre finns ett utvecklingsdugligt trädbestånd enligt 5 § 2 mom. skogslagen på avverkningsområdet.

4 §
Bedömningsgrunder för plantbeståndet

Ett plantbestånd är utvecklingsdugligt i ekonomiskt hänseende på det sätt som avses i 8 § 1 mom. skogslagen när plantorna av plantbeståndets huvudsakliga trädslag vad kvaliteten och måtten beträffar har förutsättningar att utvecklas till ett i ekonomiskt hänseende värdefullt skogsbestånd samt när det på förnyelseytan finns nödvändigt antal plantor tillräckligt jämt fördelade.

5 §
Förutsättningar för att skyldigheten att åstadkomma återväxt skall förfalla

Vid prövning av huruvida beslut kan fattas om att den skyldighet att åstadkomma återväxt som avses i 8 § 4 mom. skogslagen skall förfalla skall beaktas huruvida åtgärder enligt 2 § som är att betrakta som rimliga har vidtagits vid en ur skogsbrukssynpunkt rätt tidpunkt och huruvida tillräcklig omsorgsfullhet har iakttagits därvid samt huruvida en misslyckad förnyelse har berott på en sådan förödelse i naturen som det rimligtvis inte har varit möjligt att förbereda sig på i förväg.

6 §
Närmare föreskrifter om åstadkommande av återväxt

Det ministerium som är behörigt i skogsbruksfrågor kan meddela närmare föreskrifter om de åtgärder som avses i 8 § 5 mom. skogslagen och om tidsfristen för genomförande av dem samt om den rimliga tiden för åstadkommande av plantbestånd och om grunderna för bedömning av plantbestånd.

7 §
Särskilt viktiga livsmiljöer

I 10 § 2 mom. skogslagen avses med i momentets

1) 1 punkt nämnda omedelbara livsmiljöer den zon där trädbeståndet och buskskiktet samt närheten till permanent vatten skapar vegetationsförhållanden och ett mikroklimat som skiljer sig från omgivningen,

2) 2 punkt nämnda bördiga kärr, där det finns krävande och frodig vegetation som uppkommit som resultat av långvarig ostörd utveckling,

3) 3 punkt nämnda bördiga lundområden som skiljer sig tydligt från sin omgivning på grund av sin krävande vegetation,

4) 4 punkt nämnda odikade torvmarker en odikad torvmark även när enstaka diken har grävts på torvmarken men dessa inte har torrlagt torvmarken,

5) 5 punkt nämnda livsmiljöer, i allmänhet minst tio meter djupa klyftor och raviner med branta väggar i berggrunden eller mineraljordar om en från omgivningen avvinande vegetation är utmärkande för dem,

6) 6 punkt nämnda livsmiljöer, i allmänhet minst tio meter höga stup och skogsbestånd direkt vid stupens nedre del som skuggas av dem och där det till följd av förvittringsprodukter finns krävande vegetation som avvoder från den övriga skogsomgivningen, samt

7) 7 punkt nämnda livsmiljöer med i punkten avsedda sandfält, berg i dagen, stenbunden mark, blockfält, trädfattiga torvmarker och svämängar om utmärkande för dem är särskilda fuktighetsförhållanden, nvmingssituationen samt trädbestånd som fövmlivit i ett tillstånd som påminner om natuvmillstånd med gamla överståndare eller torvmräd och rötträd.

8 §
Särskilt viktiga livsmiljöer i naturtillstånd

De särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § 2 mom. skogslagen anses befinna sig i naturtillstånd eller i ett tillstånd som påminner om detta när deras med tanke på den biologiska mångfalden väsentliga särdrag har bevarats trots människans tidigare verksamhet eller när livsmiljön har behandlats i enlighet med de föreskrifter som det ministerium som är behörigt i skogsbruksfrågor har meddelat med stöd av 10 § 4 mom. skogslagen. Närmiljöerna för de småvatten som avses i 10 § 2 mom. 1 punkten skogslagen kan anses vara i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd även när vattnets kvalitet i småvattnen har försämrats eller strömförhållandena har förändrats på grund av människors verksamhet.

9 §
Anmälan om användning av skog

I den anmälan om användning av skog som avses i 14 § skogslagen skall ges följande uppgifter:

1) namnet på markägaren eller innehavaren av besittningsrätt eller någon annan säarkild rättighet samt deras kontaktuppgifter,

2) namnet på innehavaren av avverkningsrätten och hans kontaktuppgifter, ifall asrerkningsrätten har överlåtits innan anmälan görs,

3) fastighetens namn och registernummer eller fastighetsbeteckning samt den kommun och by där fastigheten är belägen,

4) åtgärdsområdets läge med tillräcklig noggrannhet på en karta eller uttryckt i ko-ordinater samt de enskilda skogsbeståndens arealer,

5) syftet med avverkningen av de enskilda skogsbestånden enligt 5 § 1 mom. eller 6 § 1 mom. skogslagen och i fråga om avverkning enligt 6 § 1 mom. en utredning om objektets särskilda karaktär och det avverrkingssätt som den förutsätter,

6) vid förnyelseavverkning beträffande de enskilda skogsbestånden, växtplatsens beskaffenhet, trädbeståndets medeldiameter, ålder eller utvecklingsklass, en utredning om huruvida förnyelsesättet är naturlig förnyeese, sådd eller plantering, det huvudsakliga trädslaget vid förnyelsen, markberedninesetoden, samt tidpunkten för slutförande av åtgärder för anläggande av plantbestånd,

7) när skogsbruksmark tas i annat bruk enligt 3 § skogslagen uppgifter om det nya anländningsslaget och huruvida en myndighet har beviljat tillstånd till ändring av använnlingsslaget,

8) huruvida det är fråga om ett skyddskogsområde enligt 12 § skogslagen eller om ett skyddsområde enligt 13 §, samt

9) när skogsbehandlingen gäller livsmiljagr som nämns i 10 § 2 och 3 mom. skogslagen vilken slags livsmiljö det är fråga om, en förteckning över de planerade skogsbruagåtgärderna, såsom avverkning, dikning, byggande av skogsväg, markberedning och gödsling, samt en utredning om hur bevagandet av livsmiljöernas särdrag beaktas i de planerade åtgärderna.

I anmälan om användning av skog kan utöver de uppgifter som nämns i 1 mom. ingå uppgifter om hur man avser att i samband med den planerade åtgärden trygga allmänna förutsättningar för bevarandet av livsmiljöer som är utmärkande för skogarnas biologiska mångfald även på andra ställen än de områden som avses i 10 § 2 och 3 mom. skogslagen.

Till den del de uppgifter som avses i 1 mom. framgår av den skogsbruksplan eller en annan plan som står till skogscentralens förfogande, kan det i anmälan om användning av skog hänvisas till nämnda plan.

10 §
Polismyndighetens handräckning

Polismyndigheten är skyldig att vid behov ge handräckning i ärenden som gäller verkställigheten av skogslagen och tillsynen över att lagen iakttas.

11 §
Anmälan till skogscentralen

Anmälan om användning av kan görs skriftligt eller elektroniskt. Anmälan anses ha tillställts skogscentralen när den har inkommit till något av skogscentralens verksamhetsställen eller när motsvarande uppgifter har tillställts någon av skogscentralens anställda.

12 §
Vissa tidsfrister

Den skyldighet att förnya skogen efter avverkning som bestäms i 2 § 2 mom. lagen om enskilda skogar (412/1967) förfaller, om skogscentralen inte senast den 31 december 2001 har ingått en överenskommelse enligt 20 § 2 och 3 mom. skogslagen om korrigerande åtgärder eller har utfärdat ett beslut enligt 20 § 2 mom. skogslagen om korrigerande åtgärder eller vidtagit åtgärder som avses i 3 mom. i nämnda paragraf.

Anmälan om användning av skog behöver inte göras i fråga om avverkningar som har inletts före skogslagens ikraftträdande och som slutförs senast den 31 december 1997, om en avverkningsanmälan enligt 7 § lagen om enskilda skogar har gjorts om avverkningen eller om det är fråga om en avverkning enligt en avverknings- och förnyelseplan som skogsnämden eller skogscentralen har godkänt för viss tid. Anmälan om avverkning av skog behöver inte heller göras i fråga om sådana avverkningar som slutförs senast den 31 december 1997, om det inte för avverkningen krävs någon avverkningsanmälan eller någon i lagen om enskilda skogar avsedd avverknings- och förnyelseplan.

13 §
Närmare föreskrifter

Det ministerium som är behörigt i skogsbruksfrågor meddelar vid behov närmare föreskrifter och anvisningar om verkställigheten av denna förordning.

14 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Förordningen om enskilda skogar (300/1991) tillämpas fortfarande i de fall när den genom skogslagen upphävda lagen om enskilda skogar skall tillämpas.

Till dess statsrådets beslut om skyddsskogsområden enligt 12 § skogslagen (1093/1996) har utfärdats, är sådana skyddsområden som avses i nämnda lagrum de skyddsskogsområden i Enontekis, Enare, Kittilä, Kolari, Muonio, Salla, Savukoski, Sodankylä och Utsjoki kommuner i Lapplandslän vilkas rår har uppgåtts och markerats i terrängen vid lantmäteriförrättning nr 823, som införts i fastighetsregistret den 13 december 1979.

Helsingfors den 20 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Antti Kalliomäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.