956/1996

Utfärdat i Helsingfors den 25 november 1996

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttagas vid beräkningen av naturaförmåner vid beskattningen för år 1997

Skattestyrelsen har med stöd av 4 § 4 mom. lagen den 28 november 1959 om förskottsuppbörd (418/59), sådant det lyder i lagen den 16 december 1994 (1215/94) och med stöd av 64 § inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/92) och 76 § sådan den lyder i lagen den 18 december 1995 (1549/95) förordnat:

1 §

Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare i hemlandet eller utomlands skall värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström

2 §

Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1984 320 mk + 31,50 mk per kvadratmeter
åren 1984-1991 320 mk + 34,40 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 340 mk + 35,80 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1984 270 mk + 23,40 mk per kvadratmeter
åren 1984-1991 270 mk + 29,90 mk per kvadratmeter
år 1992 eller senare 270 mk + 31,10 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är, avvikande från 1 mom., högst den hyra som uppbärs för bostaden.

Värdet av bostadsförmån som avses i 76 § 5 punkten inkomstskattelagen (1549/95) är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmån för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1992 eller senare.

3 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

4 §

Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 2 § med 4,50 mk per kvadratmeter i månaden.

5 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 13,80 mk per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 9,50 mk per kvadratmeter i månaden.

6 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 2,40 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

7 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 395,00 mk. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 140,00 mk per månad.

8 §

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

9 §

Såvida hyresnivån för bostäder konstaterats i kommun vara lägre än ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån, kan dessa värden allmänt i kommunen sänkas, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån
10 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd bilhallplats är 255,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 170,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller kall bilhallplats är 170,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 130,00 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån
11 §

Kostförmånens värde är 23,00 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader och mervärdesskatt som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 23,00 mk och högst 38,00 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 23,00 mk eller överstiger den 38,00 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.

12 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

13 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 17,20 mk per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 13,80 mk per måltid.

Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 19,60 mk per måltid.

14 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 38,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 23,00 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 38,00 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle
15 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 720,00 mk per månad i ett rum och 1 630,00 mk per månad i ett samfällt rum.

16 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 46,00 mk per dygn eller högst 1 035,50 mk per månad.

Bilförmån
17 §

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande:

a) Åldersgrupp A (bilarna som tagits i bruk åren 1995-1997)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,6 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 250 mark eller 83 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,6 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

b) Åldersgrupp B (bilarna som tagits i bruk åren 1992-1994)

Fri bilförmån:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,3 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 250 mark eller 83 penni per kilometer.

Förmån att använda bil:

Det månatliga värdet av förmån utgör 1,3 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.

I åldersgrupperna A och B avses med grundvärdet procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris.

c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)

Månatligt värde Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett
mk/mån grundvärde mk/mån värde per kilometer + p/km
I bilklassen, slagvolym högst 1300 cm3
- fri bilförmån 1 780 610 78
- förmån att använda bil 1 210 610 40
II bilklassen, slagvolym högst 1600 cm3
- fri bilförmån 2 080 730 90
- förmån att använda bil 1 420 730 46
III bilklassen, slagvolym högst 2000 cm3
- fri bilförmån 2 670 1 080 106
- förmån att använda bil 1 980 1 080 60
IV bilklassen, slagvolym över 2000 cm3
- fri bilförmån 3 340 1 390 130
- förmån att använda bil 2 500 1 390 74

Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.

Bilförmån som fåtts utomlands hör till åldersgrupp C.

18 §

Om arbetskörningarna överstiger 30 000 kilometer under ett kalenderår, utgör förmånens grundvärde 80 procent av ovan i 17 § avsett grundvärde.

19 §

I åldersgrupperna A och B, vid beräkning av grundvärde, avses med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna riktminutförsäljningspris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Den erhållna procentandelen avrundas nedåt till närmaste 50 mark.

20 §

I åldersgrupperna A och B beaktas extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon beaktas vid bestämmande av bilförmånens värde.

Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del dess värde överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dylig rabatt används det allmänna riktminutpriset som extra utrustningens värde.

21 §

Klassen för bilar i åldersgruppen C bestäms enbart på grundval av slagvolymen.

22 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som löntagaren betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

23 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

24 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 900 mark per månad eller 127 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

25 §

Av kördagbok som avses ovan i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen,

- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,

- körsträckan,

- ändamålet för körningen och

- bilens användare.

Telefonförmån
26 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 120,00 mk per månad.

Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 100,00 mk per månad.

Tillämpning av det gängse värdet
27 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Ikraftträdande
28 §

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1997 och det tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 1997 och beskattning för 1997.

Helsingfors den 25 november 1996

Generaldirektör
Jukka Tammi

Överinspektör
Merja Hartikka-Simula

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.