691/1996

Utfärdat i Helsingfors den 13 september 1996

Handels- och industriministeriets beslut om andra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdrycker än sötningsmedel och färgämnen

Handels- och industriministeriet har med stöd av 48 § livsmedelslagen av den 17 mars 1995 (361/95) och 6 och 11 §§ förordningen den 12 juni 1992 om tillsatsämnen för livsmedel (521/92) beslutat:

1 §
Syftet med beslutet

Genom detta beslut genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel. (1)

2 §
Tillämpningsområde

De tillsatsämnen som nämns i detta beslut får användas i livsmedel och alkoholdrycker samt som bärare i andra tillsatsämnen på det sätt som närmare bestäms nedan. Om användning av färgämnen, sötningsmedel och mjölbehandlingsmedel bestäms separat.

Följande ämnen betraktas i detta beslut inte som tillsatsämnen för livsmedel:

a) ämnen som enligt gemenskapslagstiftningen (direktiv 80/778/EEG, direktiv 91/692/EEG) får användas vid behandling av dricksvatten,

b) pektinhaltiga preparat utvunna av torkade pressrester av äpple eller skal av citruadrukter, eller en blandning av dessa, genom extrahering med syra följd av neutralisering med natrium- och kaliumsalter (flytande pektin),

c) beståndsdelar i tuggummibaser,

d) vitt eller gult dextrin, rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifixtad genom behandling med syra eller alkali, blekt stärkelse, fysikaliskt modifierad stäxtelse och stärkelse som behandlats med amylolytiska enzymer,

e) ammoniumklorid (salmiak),

f) blodplasma, ätbart gelatin, proteinhydrolysater och deras salter, mjölkprotein och gluten,

g) aminosyror och deras salter, dock med undantag av glutaminsyra, glycin, cystein och cystin samt deras salter, som inte har någon tillsatsfunktion,

h) kaseinater och kasein,

i) inulin samt

j) koksalt.

3 §
Tillåten användning av tillsatsämnen i livsmedel

För de användningsändamål som nämns i bilaga 1a är det i allmänhet tillåtet att använda tillsatsämnen enligt bilaga 1b med beaktande av de förbud och begränsningar som ingår i 4-8 §§ av detta beslut och i bilagorna 2-6.

Om det enligt detta beslut är tillåtet att använda ett visst tillsatsämne i något livsmedel, är det också tillåtet att använda tillsatsämnet ifråga även i ett motsvarande livsmedel som är avsett för specialanvändning enligt handels- och industriministeriets beslut om dietiska produkter (937/95).

4 §
Tillsatsämnen i barnmat

I barnmat som avses i barnmatsförordningen (722/81) och i de produkter som avses i förordningen om modersmjölkersättning och tillskottsnäring (337/94) samt i barnmat som är avsedd för sjuka spädbarn och småbarn får tillsatsämnen användas på det sätt som fastställs i bilaga 6.

5 §
Förbud mot användning av tillsatsämnen i livsmedel

Det är förbjudet att använda tillsatsämnen i följande livsmedel, om inte något annat bestäms någon annanstans:

1) oberedda och något beredda livsmedel; med vilka avses livsmedel som inte har undergått någon behandling som lett till någon betydande ändring av dess ursprungliga tillstånd; något beredda livsmedel kan t.ex. ha delats, transcherats, skurits ut, uigenats, hackats, flåtts, befriats från delar, skalats, malts, skurits, rensats, putsats, djuigrysts, frysts, kylts, krossats eller spritats och vara förpackade eller ej,

2) honung (HIMb 1312/93),

3) icke-emulgerade oljor och fetter av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung,

4) smör, med undantag av smör som tillverkats av syrad grädde,

5) pastöriserad, steriliserad eller ultrapastöriserad mjölk och grädde, inklusive hestjölk, lättmjölk och skummjölk,

6) icke smaksatta, syrade mjölkprodukter med levande mikroorganismer,

7) källvatten och naturligt mineralvatten som det definieras i gemenskapslagstiftningen (HIMb 1312/93),

8) kaffe, med undantag av smaksatt snabbkaffe, och kaffeextrakt,

9) icke smaksatt te (teblad),

10) sockerarter som är definierade i gemenskapslagstiftningen (HIMb 1312/93),

11) makaroni och pasta, med undantag av färsk pasta, samt

12) naturlig, icke smaksatt kärnmjölk, med undantag av steriliserad kärnmjölk.

6 §
Bärare i tillsatsämnen

Som bärare i tillsatsämnen får användas utöver sedvanliga livsmedel och ämnen som nämns i 2 § 2 mom. dessutom de bärare som nämns i bilaga 5 på de villkor som fastställs i bilagan.

7 §
Tillsatsämnets maximimängd

Den maximimängd som nämns i bilagan avser livsmedel som skall säljas, om inte annorlunda bestäms.

Uttrycket quantum satis som används i detta beslut betyder att någon maximimängd inte har fastställts. Tillsatsämnet får då användas enligt god tillverkningssed högst i den mängd som behövs för att önskad effekt skall uppnås. Konsumenten får inte vilseledas genom användning av ett tillsatsämne.

8 §
Tillsatsämnen i sammansatta livsmedel

Utan hinder av vad som annars stadgas eller bestäms får ett livsmedel innehålla tillsatsämnen i följande fall:

1) med undantag av de livsmedel som räknas upp i 5 §, i ett sammansatt livsmedel sådan mängd som tillåts i någon av dess beståndsdelar enligt detta beslut, eller

2) i ett livsmedel som är avsett endast för tillverkning av sammansatta livsmedel en sådan mängd att det sammansatta livsmedlet motsvarar bestämmelserna i detta beslut.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller dock inte för barnmat som avses i 4 §.

9 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 25 september 1996.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 8 juli 1992 om tillsatsämnen för livsmedel (636/92) med undantag av de bestämmelser som gäller användningen av aromer samt 2 § 2, 4 och 5 punkten i handels- och industriministeriets beslut av den 15 december 1993 om verkställigheten av vissa av Europeiska gemenskapernas direktiv om tillsatsämnen för livsmedel (1283/93).

10 §
Övergångsbestämmelse

Från och med den 25 mars 1997 är det förbjudet att sälja eller använda livsmedel som inte motsvarar bestämmelserna i detta beslut. Dock får sådana livsmedel som överlåtits till handeln eller som har förpackningspåskrifter gjorda före den 25 mars 1997 slutförsäljas, även om de inte motsvarar bestämmelserna i detta beslut, om de stämmer överens med de bestämmelser som gäller när detta beslut träder i kraft.

(1) EGT nr L 61, 18.3.1995, s. 1

Helsingfors den 13 september 1996

Handels- och industriminister
Antti Kalliomäki

Handelsrådet
Anna-Liisa Koskinen

Bilaga 1 a

TILLSATSÄMNENAS GRUPPNAMN OCH DEFINITIONERNA PÅ DEM ENLIGT ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL

(1) Smakförstärkare är ämnen som förstärker livsmedlets egen smak och/eller doft.

(2) Emulgeringsmedel är medel som i ett livsmedel möjliggör eller bibehåller en jämn blandning av två eller flera beståndsdelar som ej låter blanda sig såsom olja och vatten.

(3) Antioxidationsmedel är medel som förlänger ett livsmedels hållbarhet genom att de skyddar det mot förskämning förorsakad av oxidation såsom fetthärskning och färgförändringar.

(4) Syror är ämnen som ökar livsmedels surhet och/eller ger livsmedel en sur smak.

(5) Surhetsreglerande medel är medel som ändrar eller reglerar ett livsmedels surhet eller alkalitet.

(6) Geléringsmedel är medel som ger livsmedlet en geléaktig konsistens.

(7) Mjölbehandlingsmedel är medel som tillsätts i mjöl för att förbättra dess bakningsegenskaper.

(8) Bärare (inklusive lösningsmedel som används som bärare) ämnen som används för upplösning, spädning, dispergering eller som på något annat sätt ändrar den fysiska formen av en tillsats utan att ändra dess teknologiska funktion (och utan att själv ha någon teknologisk effekt) för att underlätta dess hantering, tillsättning eller användning.

(9) Konsistensmedel är medel som gör vävnaden hos en frukt eller grönsak fast och frasig eller bibehåller dess fasthet och frasighet eller som tillsammans med geléringsmedlet bildar eller förstärker gelékonsistensen.

(10) Komplexbildare är ämnen som bildar kemiska komplex med metalljoner.

(11) Fuktighetsbevarande medel är medel som förhindrar att livsmedlet torkar som en följd av att förvaringsluften har en låg fukthalt, eller förbättrar upplösningen av pulver i vattenlösningar.

(12) Modifierade stärkelser är ämnen som framställs genom en eller flera kemiska behandlingar av ätlig stärkelse, som kan ha undergått fysikalisk behandling eller enzymbehandling och som kan ha gjorts flytande med syra eller vara blekt.

(13) Jäsningsämnen är ämnen eller blandningar av ämnen ur vilka frigörs gas och som därmed ökar degens volym.

(14) Klumpförebyggande medel är medel som minskar livsmedlets enskilda delars benä- genhet att fastna i varandra.

(15) Förpackningsgaser är andra gaser än luft som fylls i en behållare för livsmedel före, under eller efter att livsmedlet fyllts i den.

(16) Ytbehandlingsmedel (inklusive penslingsmedel) är medel som då de används på livsmedlets ytteryta ökar dess glans eller bildar en skyddande yta.

(17) Drivgaser är andra gaser än luft som driver ut ett livsmedel ur dess förvaringskärl.

(18) Förtjockningsmedel är medel som ökar livsmedlets stadga.

(19) Stabiliseringsmedel är ämnen som gör det möjligt att behålla konsistensen hos ett livsmedel. Stabiliseringsmedel inkluderar tillsatser som bibehåller en homogen blandning av två eller flera icke blandbara ämnen i ett livsmedel och ämnen som stabiliserar, bevarar eller förstärker ett livsmedels färg.

(20) Smältsalter är ämnen som genom att påverka ostens protein förhindrar att fett avskiljs då smältost tillverkas.

(21) Konserveringsmedel är medel som förlänger livsmedlens hållbarhet genom att skydda dem mot förskämning förorsakad av mikroorganismer.

(22) Fyllnadsämnen är ämnen som ökar livsmedlets massa utan att i betydande grad öka dess tillgängliga energiinnehåll.

(23) Skumdämpningsmedel är medel som förhindrar eller minskar skumbildningen.

(24) Skumbildande medel är medel som gör det möjligt att skapa en homogen blandning med en gas i ett flytande eller fast livsmedel.

Tabell FATTAS

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.