1310/1995

Lönegarantin för sjömän sköts av arbetsministeriet och Nylands läns arbetskraftsdistriktsbyrå. Beslut i ett lönegarantiärende fattas av arbetskraftsdistriktsbyrån.

Betalning enligt lönegarantin utgår för de på arbetsförhållande grundade förfallna löne- och andra fordringar, som skulle ha sjöpanträtt i fartyg enligt 3 kap. 2 § 1 mom. sjölagen (674/94).

Arbetskraftsdistriktsbyrån har rätt att pröva om det såsom betalning enligt lönegarantin skall utges mer än två gånger det belopp, vilket en arbetsgivare, som underlåtit att betala en arbetstagares fordran, under ett år före inlämnandet av ansökan om betalning enligt lönegaranti erlagt till arbetstagaren som betalning för en fordran som grundar sig på arbetsförhållandet.

Ansökan om betalning enligt lönegarantin riktas till arbetskraftsdistriktsbyrån och tillställs en arbetskraftsbyrå eller arbetskraftsdistriktsbyrån. I ansökan skall tydligt anges arbetstagarens namn, arbetsgivaren och beloppet av de fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet.

Sedan ansökan om betalning enligt lönegarantin har anlänt till arbetskraftsdistriktsbyrån skall byrån omedelbart vidta åtgärder för att utreda arbetsgivarens betalningsoförmåga och arbetstagarens på arbetsförhållandet grundade fordran. Arbetsgivaren och arbetstagaren skall innan ärendet avgörs beredas tillfälle att bli hörda så som anges i 15 § lagen om förvaltningsförfarande (598/82). Om arbetsgivaren inte äger fartyget där det arbete på vilket de sökta fordringarna grundar sig har utförts, skall ansökan om betalning enligt lönegarantin även delges fartygets ägare, om arbetskraftsdistriktsbyrån känner till ägaren och delgivningen kan ske utan svårighet.

Har arbetskraftsdistriktsbyrån kunnat konstatera att arbetsgivaren är betalningsoförmögen och kunnat utreda grunden för och beloppet av arbetstagarens fordran, skall den omedelbart besluta att den på arbetsförhållandet grundade fordran till den utredda delen skall betalas av statens medel.

Har arbetstagaren underlåtit att bevaka sin fordran i arbetsgivarens konkurs eller fordran och med denna förenad sjöpanträtt i samband med auktion på fartyg, har arbetskraftdistriktsbyrån rätt att pröva huruvida arbetstagaren skall anses helt eller delvis ha förverkat sin rätt enligt lönegarantin.

En arbetstagares på arbetsförhållandet grundade fordran samt sjöpanträtt och alla andra rättigheter som baserar sig på fordran övergår till staten den dag då arbetskraftsdistriktsbyråns beslut om betalning enligt lönegarantin fattades och till den del betalning enligt beslutet skall utgå. Beslutet skall omedelbart delges arbetstagaren och arbetsgivaren samt varje sådan delägare i ett öppet bolag eller ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag vars betalningsskyldighet har fatställts enligt 6 § 1 mom. Om arbetsgivaren inte äger fartyget där det arbete på vilket fordringarna grundar sig har utförts, skall beslutet om betalning enligt lönegarantin även delges fartygets ägare.

Då arbetskraftsdistriktsbyrån godkänner en arbetstagares ansökan om betalning enligt lönegarantin, skall byrån i sitt beslut fastställa arbetsgivarens betalningsskyldighet gentemot staten. Har arbetsgivaren varit ett öppet bolag eller ett kommanditbolag, skall i beslutet om betalning enligt lönegarantin även fastställas vilken betalningsskyldighet delägarna i det öppna bolaget eller de ansvariga bolagsmännen i kommanditbolaget har gentemot staten, enligt samma grunder som i denna lag stadgas för arbetsgivarens del. En dylik betalningsskyldighet kan i beslutet dock fastställas endast för en sådan delägare eller bolagsman som har beretts tillfälle att bli hörd innan beslutet fattas.

Arbetskraftsdistriktsbyråns beslut kan beträffande arbetsgivaren och i 1 mom. nämnd delägare i ett öppet bolag eller ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag och beträffande fartyget, där det arbete på vilket fordran grundar sig utförts, omedelbart verkställas så som laga kraft vunnen dom, såvida inte domstolen vid behandlingen av en tvist som gäller nämnda på arbetsförhållandet grundade fordran eller lönegarantin bestämmer att beslutet tills vidare inte skall verkställas eller verkställigheten fortsättas.

Statsrådet och, upp till ett i förordning stadgat belopp, arbetsministeriet eller arbetskraftsdistriktsbyrån kan av orsaker som är viktiga med tanke på tryggandet av sysselsättningen eller av därmed jämförbara skäl, eller om indrivningen är oskälig med beaktande av den betalningsskyldiges ekonomiska ställning, bevilja anstånd med betalningen eller helt eller delvis befria arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig från betalningsskyldighet, oberoende av lagen om avgiftsbefrielse (529/ 80).

När arbetskraftsdistriktsbyrån avslår en ansökan om betalning enligt lönegarantin skall den anvisa arbetstagaren att väcka talan

En arbetstagare skall inom sex månader efter det han fått del av arbetskraftsdistriktsbyråns beslut väcka talan enligt 1 mom. vid den domstol inför vilken arbetsgivaren skall svara i en sak som gäller lönefordran. Har talan inte väckts inom utsatt tid, kan inte på ny ansökan förordnas om sådan betalning enligt lönegarantin som avses i den avslagna ansökningen, om inte synnerligen vägande skäl föreligger.

Talan enligt 1 mom. behöver dock inte väckas, om fordran bevakas i arbetsgivarens konkurs och konkursansökan inlämnats före utgången av den tid som anges i 2 mom. eller vid en sådan exekutiv auktion på fartyg angående vilken kungörelse offentliggjorts före utgången av nämnda tid. Återkallas eller förfaller arbetsgivarens konkurs eller den exekutiva auktionen på fartyget, räknas sexmånaderstiden från konkursens avslutande eller från den dag då auktionen enligt kungörelsen skulle ha hållits.

I de fall som anges i 1 och 3 mom. skall arbetstagaren lämna in sin ansökan om betalning enligt lönegarantin senast inom sex månader från den tidpunkt då det avgörande av domstol eller utsökningsmyndighet, genom vilket beloppet av arbetstagarens på arbetsförhållandet grundade fordran fastställts, har vunnit laga kraft.

I arbetskraftsdistriktsbyråns beslut genom vilket ansökan har avslagits på någon annan grund än en som nämns i 7 § 1 mom. får arbetstagaren söka ändring hos arbetslöshetsnämnden genom skriftliga besvär senast den 30 dagen efter den dag då den som söker ändring fick del av beslutet. I andra fall får ändring i arbetskraftsdistriktsbyråns beslut inte sökas genom besvär. Om inte något annat visas i samband med besvären, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades till den adress som ändringssökanden har uppgett.

Besvärsskriften skall tillställas arbetskraftsdistriktsbyrån, som utan dröjsmål skall sända besvärsskriften och de under behandlingen av ärendet uppkomna handlingarna jämte sitt utlåtande till arbetslöshetsnämnden.

Den som är missnöjd med arbetslöshetsnämndens beslut får söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen så som stadgas i 8 § 1 mom. och inom den tid från delfåendet av arbetslöshetsnämndens beslut som anges i det sistnämnda lagrummet.

Arbetsgivaren får söka återvinning vid den domstol där han skall svara i mål som gäller arbetslönefordran. Ärenden som gäller återvinning skall anhängiggöras inom 60 dagar från delfåendet av beslutet om betalning enligt lönegarantin.

Vad som i denna paragraf stadgas om arbetsgivare gäller även delägare i öppna bolag eller ansvariga bolagsmän i kommanditbolag, om delägarna eller bolagsmännen så som stadgas i 6 § 1 mom. har ålagts betalningsskyldighet.

En arbetstagare som fått betalning enligt lönegarantin kan av arbetskraftsdistriktsbyrån av särskilda skäl vägras rätt att erhålla betalning enligt lönegarantin för fordran hos samma arbetsgivare, om fordran grundar sig på arbete som utförts under tre år, räknat från det föregående beslutet om betalning enligt lönegarantin. Såsom samma arbetsgivare anses även ett företag där bestämmanderätten tillkommer abtestagarens tidigare arbetsgivare. Den tidigare arbetsgivaren anses ha bestämmanderätten även när han har andel i vartdera företaget och han, antingen ensam eller tillsammans med någon familjemedlem, har bestämmanderätten i dem båda.

På arbetstagarens ansökan kan arbetskraftsdistriktsbyrån på förhand besluta om någon omständighet skall anses vara ett sådant särskilt skäl som anges i 1 mom.

Arbetsgivaren är skyldig att lämna den arbetskraftsmyndighet som sköter lönegarantiärenden alla de uppgifter som behövs för verkställigheten av denna lag. Nämnda myndighet har rätt att kontrollera uppgifterna i arbetsgivarens bokföring.

Länsstyrelsen och chefen för polisdistriktet är skyldiga att ge den arbetskraftsmyndighet som sköter lönegarantiärenden nödvändig handräckning för anskaffande av de uppgifter som avses i 1 mom.

Den arbetskraftsmyndighet som sköter lönegarantiärenden har rätt att från skattemyndigheterna för behandlingen av en ansökan om betalning enligt lönegarantin få nödvändiga uppgifter ur de handlingar som gäller arbetstagarens beskattning.