256/1995

Given i Helsingfors den 3 mars 1995

Förordning om yrkeshögskolestudier

På föredragning av undervisningsministern stadgas med stöd av lagen den 3 mars 1995 om yrkeshögskolestudier (255/95):

1 kap.

Yrkeshögskolestudier

1 §
Yrkeshögskoleexamina

Yrkeshögskoleexamina är grundexamina vid yrkeshögskolorna.

Om yrkeshögskoleexaminas ställning i högskoleexamenssystemet stadgas särskilt.

2 §
Examensbenämningar

Till benämningen på en yrkeshögskoleexamen fogas namnet på utbildningsområdet i fråga. Till benämningen kan också fogas en etablerad yrkesbeteckning och förkortningen YH.

Undervisningsministeriet fastställer examensbenämningarna.

3 §
Yrkesinriktade specialiseringsstudier

Yrkesinriktade specialiseringsstudier är fortbildningsprogram som grundar sig på yrkeshögskoleexamen och leder till yrkesinriktade påbyggnadsexamina, eller andra omfattande fortbildningsprogram.

Om de yrkesinriktade specialiseringsstudiernas ställning i högskoleexamenssystemet stadgas särskilt.

2 kap.

Grunderna för yrkeshögskoleexamina

4 §
Studiernas uppbyggnad

Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamina hör

1) grundstudier och yrkesstudier,

2) valfria studier,

3) praktik som främjar yrkesfärdigheten, samt

4) ett lärdomsprov.

5 §
Studiernas omfattning

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna. Studiernas omfattning under ett läsår är ca 40 studieveckor.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 120, 140 eller 160 studieveckor. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 160 studieveckor.

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 20-40 studieveckor. Av särskilda skäl kan undervisningsministeriet fastställa studiernas omfattning till mer än 40 studieveckor.

6 §
Utbildningsprogram

De studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen är studiehelheter som planeras och ordnas av yrkeshögskolan och som inriktas på någon sådan uppgiftssektor inom arbetslivet som förutsätter yrkeskunskap och på utvecklandet av denna sektor. Inom ett utbildningsprogram kan finnas inriktningsalternativ.

Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogrammen så att beslutet innehåller uppgifter om namnet på utbildningsprogrammet, vid behov inriktningsalternativen, examensbenämningen, utbildningsprogrammets omfattning i studieveckor samt vid behov grund- och yrkesstudiernas samt praktikens omfattning. Utbildningsprogrammen kan också fastställas för viss tid.

7 §
Målet för studierna

Det allmänna målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att studeranden tillägnar sig

1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter på området i fråga,

2) förutsättningar att följa och hållas à jour med utvecklingen på området,

3) färdigheter för fortlöpande utbildning,

4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper, samt

5) de färdigheter som behövs för internationell verksamhet på området.

Målet för grundstudierna är att ge studeranden en omfattande helhetsbild av uppgiftsområdets ställning och betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, göra studeranden förtrogen med uppgiftsområdets allmänna teoretiska grunder och kommunikation samt ge honom sådana språkkunskaper som avses i 8 §.

Målet för yrkesstudierna är göra studeranden förtrogen med de centrala problemkomplexen och tillämpningarna inom den yrkessektor som utbildningen gäller samt med de vetenskapliga eller konstnärliga grunderna för dem, så att studeranden självständigt kan arbeta i sakkunniguppgifter på uppgiftsområdet, i utvecklingsarbete och som företagare.

Målet för praktiken är att under handledning göra studeranden förtrogen i synnerhet med sådana praktiska arbetsuppgifter som med tanke på yrkesstudierna är av central betydelse samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet.

Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna.

8 §
Språkkunskaper

En studerande skall i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

9 §
Studieperioder och läroplaner

Studierna och den undervisning som hör till dem ordnas i form av studieperioder. Studieperioderna är obligatoriska, alternativa eller valfria.

I läroplanen för ett utbildningsprogram fastställs för varje studieperiod åtminstone dess mål, det sakkomplex som skall behandlas, omfattningen i studieveckor, mängden undervisning och praktik samt de prestationer som krävs.

10 §
Mognadsprov

För yrkeshögskoleexamen skall studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med området och kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 8 § 1 mom.

3 kap.

Andra grunder för studierna och undervisningsarrangemangen

11 §
Studietid

Yrkeshögskolan skall ordna de studier som leder till yrkeshögskoleexamen så att en heltidsstuderande kan slutföra studierna på en tid som motsvarar deras omfattning.

En heltidsstuderande skall slutföra studierna inom en tid som är högst ett år längre än den tid som motsvarar deras omfattning, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar studeranden undantag från detta.

12 §
Tillgodoräknande av studier

Yrkeshögskolan skall sörja för att en studerande, på de grunder som bestäms i examensstadgan, vid avläggande av examen kan räkna sig till godo motsvarande studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier och den praktik som hör till examen med andra studier på samma nivå eller med motsvarande praktik eller arbetserfarenhet.

13 §
Betyg

Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Yrkeshögskolan ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

14 §
Examensstadga

Närmare bestämmelser och anvisningar om examina, utbildningsprogram, läroplaner, studier, deltagande i undervisning, tillgodoräknande av andra studier, praktik, lärdomsprov, utvärdering och betyg meddelas i examensstadgan för yrkeshögskolan.

4 kap.

Styrningen av verksamheten

15 §
Utbildningsuppgift

Vid fastställande av en yrkeshögskolas verksamhetsområde används följande indelning i utbildningssektorer

1) naturbruk,

2) teknik och kommunikation,

3) handel och administration,

4) turism-, kosthålls- och ekonomibranschen,

5) hälsovård och det sociala området,

6) kultur, samt

7) fritidsverksamhet och idrott.

Antalet studerandeplatser vid yrkeshögskolan inom den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen bestäms på basis av ett kalkylerat genomsnittligt antal heltidsstuderande som avlägger yrkeshögskoleexamen under en period av fem år.

16 §
Yrkeshögskoleråd

Som det bedömningsorgan som avses i 8 § 2 mom. lagen om yrkeshögskolestudier (255/95) finns ett yrkeshögskoleråd som har till uppgift att bistå undervisningsministeriet i fråga om utvecklandet, koordineringen och organiseringen av kvalitetsbedömningen vid yrkeshögskolorna samt bedömningen av yrkeshögskolornas ansökningar om tillstånd och av anläggningsprojekt.

Statsrådet kallar högst 12 medlemmar till högskolerådet för en tre års mandatperiod. Bland dem förordnar statsrådet ordförande och vice ordförande. Till medlemmar i rådet kallas personer som företräder sakkunskap inom yrkeshögskoleundervisningen, universitetsväsendet samt näringslivet och arbetslivet i övrigt. I rådet skall bägge språkgrupperna vara företrädda.

Vid yrkeshögskolerådet kan grundas sektioner till vilka även personer som inte ingår i rådet kan kallas till medlemmar.

I yrkeshögskolerådet kan finnas en generalsekreterare och sekreterare, vilka anställs av undervisningsministeriet på framställning av rådet.

Byråuppgifterna i anslutning till yrkeshögskolerådet sköts vid undervisningsministeriet.

I fråga om resekostnadsersättningar, dagtraktamenten och mötesarvoden till ordförande, medlemmar och sekreterare i yrkeshögskolerådet eller en sektion av den samt till sakkunniga gäller vad som bestäms om statens kommittéer.

5 kap.

Förvaltningen av statliga yrkeshögskolor

17 §
Medlemmar i yrkeshögskolan

Medlemmar i en statlig yrkeshögskola är lärarna i huvudsyssla, den övriga personalen i huvudsyssla och de heltidsstuderande som genomgår utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen vid yrkeshögskolan.

Den som förordnats att sköta mer än hälften av de uppgifter som hör till en tjänst betraktas som lärare i huvudsyssla eller som övrig personal.

Som heltidsstuderande anses en studerande som anmält sig som närvarande heltidsstuderande under läsåret eller som i övrigt deltar i sådan utbildning som ordnas i en följd med sikte på att hela examen avläggs.

Som heltidsstuderande betraktas också en utländsk studerande som inom ramen för studerandeutbyte bedriver sådana studier som avses i 1 mom. under minst en termin.

18 §
Styrelse

Styrelsen för en statlig yrkeshögskola har, förutom vad som stadgas i denna förordning och särskilt, till uppgift att

1) godkänna verksamhets- och ekonomiplanen,

2) uppgöra förslag till årlig budget,

3) besluta om yrkeshögskolans organisation,

4) tillsätta de övriga kollegiala förvaltningsorganen,

5) besluta om de allmänna grunderna för fördelning av anslag,

6) besluta om förslag till ändring av utbildningsuppgiften,

7) besluta om förslag till utbildningsprogram,

8) besluta om grunderna för åtminstone läroplanerna och examensfordringarna,

9) besluta om undervisningsprogrammet för läsåret och om arbetstiderna,

10) besluta om det antal studerande som skall intas årligen,

11) besluta om grunderna för antagningen av studerande,

12) godkänna en instruktion och en examensstadga, samt

13) behandla de övriga ärenden som ålagts styrelsen eller som på grund av sakens natur ankommer på den.

I styrelsen ingår yrkeshögskolans rektor som ordförande och 11 andra medlemmar. Två av medlemmarna företräder lärarna vid yrkeshögskolan, två den övriga personalen och två studerandena. I styrelsen skall dessutom finnas företrädare åtminstone för näringslivet och arbetslivet i övrigt på yrkeshögskolans verksamhetsområde. Undervisningsministeriet tillsätter styrelsen jämte medlemmar och suppleanter för en fyra års mandatperiod, de medlemmar och suppleanter som företräder studerandena dock för två år i sänder.

De medlemmar jämte suppleanter som i styrelsen företräder lärarna, den övriga personalen och studerandena utses genom val bland yrkeshögskolans medlemmar.

19 §
Rektor

Rektor för en statlig yrkeshögskola har till uppgift att behandla och avgöra ärenden som gäller yrkeshögskolans allmänna förvaltning och ekonomi, om inte något annat stadgas i denna förordning eller särskilt eller bestäms i en instruktion.

Rektor utses av yrkeshögskolans styrelse för en fem års mandatperiod.

20 §
Förvaltning på lägre nivå

Till det kollegiala förvaltningsorgan på lägre nivå som svarar för utbildningen vid en statlig yrkeshögskola utser lärarna, den övriga personalen och studerandena vid förvaltningsenheten i fråga genom val lika många, dock inte färre än två medlemmar, vilka är medlemmar i yrkeshögskolan, och vilka tillsammans bildar majoriteten i förvaltningsorganet, samt personliga suppleanter för dem.

21 §
Instruktion

Närmare bestämmelser och anvisningar om verksamheten, förvaltningen och behandlingen av ärenden samt förrättandet av val vid en statlig yrkeshögskola meddelas i en instruktion, som fastställs av undervisningsministeriet.

6 kap.

Studerande

22 §
Intagning av studerande och sökande av rättelse av intagning

Studerande intas till en yrkeshögskola eller till dess utbildningsprogram. Av särskilda skäl kan studerande också intas direkt till ett inriktningsalternativ inom ett utbildningsprogram.

En sökande som inte är nöjd med antagningen av studerande kan skriftligen begära rättelse hos styrelsen för yrkeshögskolan inom 14 dagar efter det att resultaten av antagningen har offentliggjorts. När resultaten offentliggörs skall sökanden informeras om hur han kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på honom och hur rättelse av antagningen kan begäras. Resultatet av antagningen får på grund av begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande.

23 §
Rättelse av utvärderingen av studieprestationer

En studerande har rätt att få veta hur utvärderingsgrunderna har tillämpats på honom. Studeranden skall ges möjlighet att bekanta sig med den bedömda skriftliga eller på annat sätt upptagna studieprestationen. Prestationerna skall sparas sex månader efter det att resultaten har offentliggjorts.

En studerande som är missnöjd med utvärderingen av sin studieprestation eller det sätt på vilket studier som slutförts på annat håll har räknats till godo, kan muntligen eller skriftligen begära rättelse av den hos den lärare som har utfört utvärderingen eller räknat till godo studieprestationen. Begäran om rättelse skall göras inom 14 dagar från den tidpunkt då studeranden personligen hade möjlighet att få del av resultaten av utvärderingen och det sätt på vilket utvärderingsgrunderna har tillämpats på honom.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som avses i 2 mom. kan söka rättelse av det hos yrkeshögskolans examensnämnd inom sju dagar efter det att han fått del av beslutet.

24 §
Disciplin

Rektor beslutar om tilldelning av varning till en studerande. Om indragning för viss tid av studierätten beslutar styrelsen. Innan ett disciplinärende behandlas skall den som saken gäller bevisligen underrättas om vilken förseelse han anklagas för och ges tillfälle att bli hörd i ärendet.

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol, får inte av samma orsak disciplinärt förfarande inledas eller fortsättas mot honom.

Om domstolen har frikänt studeranden, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om en omständighet som inte skall anses utgöra ett brott men som kan medföra disciplinärt straff.

Om domstolen har dömt en studeranden till straff, får disciplinärt straff inte påföras honom av samma orsak. Studeranden får dock avstängas för viss tid, om detta med hänsyn till det brott som han har begått eller omständigheter i samband med det är motiverat.

Om en studerande är föremål för undersökning misstänkt för brott, kan styrelsen besluta att hans studier skall avbrytas, om det med hänsyn till det brott studeranden misstänks ha begått eller omständigheter i samband med det är motiverat.

7 kap.

Lärare

25 §
Krav på språkkunskaper hos lärarna

Av överlärare och lektor samt timlärare fordras kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan eller i det språk på vilket de förordnats att undervisa.

26 §
Behörighetsvillkor för lärarna

Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Av särskilda skäl kan utan hinder av 1 mom. den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst eller överlärarbefattning och den som inte avlagt högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst eller lektorsbefattning, om den person som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten eller befattningen.

Av en överlärare och lektor krävs också innan han eller hon utnämns permanent minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller pedagogiska studier för ämneslärare, om inte lärarutbildning ingår i examen.

Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier, fordras dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.

Innan en tjänst eller befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som stadgas ovan i denna paragraf skall inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter.

Av en timlärare fordras i mån av möjlighet motsvarande behörighet som av tjänsteinnehavare och befattningshavare.

27 §
Utnämning av lärare vid en statlig yrkeshögskola

Överlärare och lektorer vid en statlig yrkeshögskola utnämns av yrkeshögskolans styrelse, överlärare dock sedan ett valkollegium enligt 32 § upprättat tjänsteförslag.

Om utnämningen av övriga lärare bestäms i en instruktion.

28 §
Lärarnas uppgifter

En lärare i huvudsyssla har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att

1) utveckla undervisningen på sitt område och följa utvecklingen på arbetslivet i fråga om sitt undervisningsområde,

2) delta i utarbetandet av läroplaner och skötseln av antagningen av studerande,

3) delta i av yrkeshögskolan föreskriven utbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesfärdigheten och göra sig förtrogen med arbetslivet, samt

4) sköta de uppgifter som föranleds av medlemskap i yrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra uppgifter som ankommer på honom eller förordnats honom.

8 kap.

Särskilda stadganden

29 §
Ansökan om tillstånd

Ansökan om tillstånd för en kommunal eller privat yrkeshögskola skall innehålla uppgifter om

1) huvudmannens nam och hemort,

2) yrkeshögskolans namn,

3) behovet av yrkeshögskolan,

4) de läroanstalter som utgör grund för yrkeshögskolan,

5) sådan avtalsutbildning och avtalsläroanstalt som avses i 26 § lagen om yrkeshögskolestudier,

6) utbildningsuppgiften,

7) de omständigheter om vilka stadgas i 5 § lagen om yrkeshögskolestudier och i 2 § lagen om vissa arrangemang som krävs för verkställande av lagen om yrkeshögskolestudier (258/ 95),

8) ordnandet av förvaltningen,

9) undervisningslokaler och andra lokaler,

10) uppskattade anläggnings- och driftskostnader samt en finansieringsplan, samt

11) den tidpunkt när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet.

Om sökanden är en samkommun skall till ansökan fogas samkommunens grundavtal. Om sökanden är en privat sammanslutning eller stiftelse, skall den ge en utredning om att sammanslutningen eller stiftelsen har antecknats i registret samt förete bolagsordningen eller stadgarna.

Ansökan skall tillställas undervisningsministeriet senast 18 månader före den planerade tidpunkten för inledande av yrkeshögskolans verksamhet.

I fråga om förslag att grunda en statlig yrkeshögskola skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 1 och 3 mom.

30 §
Behörighetsvillkor för rektor

Behörighetsvillkor för rektor är licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen, förtrogenhet med yrkeshögskolans verksamhetsområde och erfarenhet av förvaltning. En person som har avlagt högre högskoleexamen kan också utnämnas till en rektorstjänst eller en rektorsbefattning, om han i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften. Av rektor fordras dessutom kunskaper i undervisningsspråket vid yrkeshögskolan.

31 §
Examensnämnd

Vid yrkeshögskolan skall finnas en eller flera examensnämnder för behandling av begäran om rättelse i fråga om studieprestationer. Till examensnämnden hör en ordförande, som skall vara överlärare vid yrkeshögskolan, och två övriga medlemmar, av vilka den ena skall vara lärare vid yrkeshögskolan. Ordföranden för examensnämnden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse.

32 §
Valkollegium vid en statlig yrkeshögskola

Styrelsen vid en statlig yrkeshögskola tillsätter ett valkollegium för upprättande av tjänsteförslag för tillsättning av en tjänst eller befattning som överlärare. Till valkollegiet hör en ordförande, som skall vara överlärare vid yrkeshögskolan, och två övriga lärare, av vilka den ena likaså skall vara överlärare vid yrkeshögskolan.

33 §
Understöd och donationer till en statlig yrkeshögskola

Understöd och donationer som anvisats en statlig yrkeshögskola skall hållas isär från yrkeshögskolans övriga medel. Om mottagande och användning av understöds- och donationsmedel gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i statsrådets beslut angående allmänna bestämmelser om mottagande och användning av donations- och testamentsmedel i statens ämbetsverk och inrättningar (35/74).

34 §
Arvoden till medlemmar i förvaltningsorganen vid en statlig yrkeshögskola

Om resekostnadsersättningar, dagtraktamenten och mötesarvoden till ordförande, medlemmar och sekreterare i styrelsen, examensnämnden, valkollegiet eller ett annat förvaltningsorgan vid en statlig yrkeshögskola gäller vad som bestäms om statens kommittéer.

35 §
Lämnande av uppgifter om intagningen av studerande

Yrkeshögskolan skall för verkställandet av intagningen av studerande inom utsatt tid tillställa undervisningsmyndigheterna behövliga uppgifter enligt vad undervisningsministeriet närmare bestämmer.

36 §
Tystnadsplikt

En studerande som bedriver yrkeshögskolestudier inom det sociala området och inom hälsovård får inte utan tillstånd yppa vad han vid den praktiska undervisningen på en arbetsplats har fått veta om saken är av sådan natur att den skall hållas hemlig.

37 §
Ändringssökande

Sådana ärenden gällande studeranden som avses i 29 § 2 mom. lagen om yrkeshögskolestudier är avstängning av studeranden för viss tid och avbrytande av studierna.

38 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning utfärdas vid behov av undervisningsministeriet.

9 kap.

Ikraftträdelsestadganden

39 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 8 mars 1995.

Om vissa arrangemang i anslutning till verkställigheten av denna förordning stadgas särskilt.

Vid ansökan om tillstånd för en kommunal eller privat yrkeshögskola och vid framläggande av förslag om grundande av en statlig yrkeshögskola så att verksamheten inleds den 1 augusti 1996, kan avvikelser göras från stadgandet i 29 § 3 mom. enligt vad undervisningsministeriet närmare bestämmer.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 3 mars 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.