1335/1994

För sådan i 14 § 1 mom. 7 punkten och 14 a § 1 mom. 2 punkten folkhälsolagen avsedd företagshälsovård och i 15 § 4 mom. folkhälsolagen avsedd sjukvårds- eller annan service som en hälsovårdscentral har tillhandahållit är arbetsgivaren skyldig att betala avgifter eller ersättningar vilkas storlek bestäms av den kommun eller den samkommun som är huvudman för hälsovårdscentralen.

Grunderna för avgifterna är de nödvändiga och skäliga anläggnings- och driftskostnader som upprätthållandet av god företagshälsovårdspraxis medför. Sådana kostnader är lönekostnaderna för personalen, de obligatoriska lönebikostnader som betalats för dem, övriga driftskostnader för att upprätthålla företagshälsovården samt kostnaderna för anskaffning av anläggningar och inventarier som är nödvändiga för anordnandet av företagshälsovården.

Vad som ovan stadgas om arbetsgivarens skyldighet gäller i tillämpliga delar företagare när de köper företagshälsovård som avses i 14 § 1 mom. 8 punkten folkhälsolagen av hälsovårdscentralerna. Från de avgifter som skall uppbäras hos företagare avdras de ersättningar som folkpensionsanstalten med stöd av 29 § sjukförsäkringslagen betalar till hälsovårdscentralen.

För intyg och utlåtande som ges av läkare och tandläkare kan uppbäras högst 126 mark, beroende på typen av intyg och utlåtande. Avgift får inte uppbäras för intyg eller utlåtanden som hör till vården inom folkhälsoarbetet eller för friskintyg som baserar sig på uppgifter som insamlats i samband med skol- och studenthälsovården (friskintyg för ungdomar).

Såsom inkomster beaktas även de kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar av jordbruk och näringsverksamhet som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen samt klientens andel av sammanslutningens inkomst. Nämnda inkomster kan justeras jämfört med den inkomst som den senast verkställda beskattningen visar med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sitt beslut om den inkomst som skall läggas till grund för förskott.