221/1994

Given i Helsingfors den 18 mars 1994

Förordning om humanistiska och naturvetenskapliga examina

Sedan konsistoriet vid Helsingfors universitet avgett utlåtande för universitetets del stadgas på föredragning av undervisningsministern:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Utbildningsansvar

Humanistiska examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Vasa universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.

Naturvetenskapliga examina kan avläggas vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Jyväskylä universitet, Kuopio universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet.

2 §
Examina

Humanistiska och naturvetenskapliga examina är

1) kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,

2) magisterexamen, som är högre högskoleexamen samt

3) licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen och

4) doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.

Examensbenämningarna är kandidatexamen i humanistiska vetenskaper, kandidatexamen i naturvetenskaper, filosofie magisterexamen, filosofie licentiatexamen och filosofie doktorsexamen.

3 §
Studier och grunden för dimensioneringen av dem

Till de studier som leder till examina kan höra

1) grund-, ämnes- och fördjupade studier i olika läroämnen,

2) mångvetenskapliga studiehelheter,

3) studier i språk och kommunikation,

4) valfria studier,

5) studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt

6) studier som främjar yrkesskickligheten och praktik.

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med en studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

4 §
Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad

De studier som krävs för kandidatexamen omfattar sammanlagt 120 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för magisterexamen omfattar sammanlagt 160 studieveckor. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

Vid kandidat- och magisterexamina består studierna i läroämnena av

1) grundstudier, som omfattar minst 15 studieveckor,

2) ämnesstudier, som tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och till vilka dessutom hör en kandidatavhandling i huvudämnet för kandidatexamen, samt

3) fördjupade studier, som tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor och i anslutning till dem dessutom en avhandling pro gradu om högst 20 studieveckor i huvudämnet för magisterexamen.

5 §
Språkkunskaper

Den studerande skall i de studier som ingår i kandidat- eller magisterexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat

1) för en humanistisk examen sådana kunskaper i två främmande språk och för en naturvetenskaplig examen sådana kunskaper i ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt

2) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

Den studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

2 kap.

Kandidatexamen

6 §
Mål för kandidatexamen

Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen ger.

Målet för utbildningen är att göra den studerande förtrogen med

1) grunderna i de läroämnen som ingår i hans ämneskombination,

2) den vetenskapliga forskningens grunder och ge honom förutsättningar att följa utvecklingen på området för hans huvudämne, samt

3) grunderna för vetenskaplig kommunikation och ge honom tillräckliga kommunikativa färdigheter.

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.

7 §
Avläggande av kandidatexamen

I den studerandes ämneskombination ingår åtminstone grund- och ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling, samt studier i språk och kommunikation.

För examen skall den studerande slutföra de studier som hör till ämneskombinationen och visa att han uppnått de mål som satts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 §. Den studerande skall också inom området för avhandlingen avlägga ett mognadsprov som utvisar kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.

3 kap.

Filosofie magisterexamen

8 §
Mål för magisterexamen

Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att

1) ge den studerande goda kunskaper i huvudämnet samt göra honom förtrogen med grunderna i biämnena,

2) göra den studerande förtrogen med vetenskapliga metoder och ge honom förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap på huvudämnets område,

3) ge den studerande färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och fortlöpande studier, samt

4) göra den studerande förtrogen med vetenskaplig kommunikation och ge honom tillräckliga kommunikativa färdigheter.

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning.

9 §
Avläggande av magisterexamen

I den studerandes ämneskombination ingår åtminstone grund-, ämnes- och fördjupade studier i huvudämnet, till vilka dessutom hör en avhandling pro gradu, samt studier i språk och kommunikation.

För magisterexamen skall den studerande slutföra de studier som hör till ämneskombinationen och visa att han uppnått de mål som satts för examen, studierna och avhandlingen samt förvärvat de språkkunskaper som avses i 5 §. Den studerande skall också avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med det område som avhandlingen behandlar och kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.

Universitetet bestämmer om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 5 § 1 mom.

10 §
Utbildningsprogram

Universitetet kan ordna den utbildning som leder till magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på uppgifter som förutsätter humanistisk eller naturvetenskaplig sakkunskap och på utvecklingen av dem.

Utbildningsprogrammet omfattar 160 studieveckor. I utbildningsprogrammet kan förutom de studier om vilka stadgas i 9 § även ingå mångvetenskapliga studier, studier som främjar yrkesskickligheten samt praktik.

Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inget hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.

11 §
Lärarutbildning

Den utbildning som leder till magisterexamen kan omfatta lärarutbildning till vilken hör studier i ett eller två undervisningsämnen samt pedagogiska studier. Vid lärarutbildningen ges den studerande förmåga till självständig verksamhet som lärare och fostrare.

Med undervisningsämne avses ett ämne som ingår i undervisningen i grundskolan, gymnasiet eller någon annan läroanstalt. Med studier i ett undervisningsämne avses de studier som främjar den ämnesbehärskning som fordras för undervisningsarbetet. Studier i ett undervisningsämne är grund-, ämnes- och fördjupade studier i huvudämnet, vilkas omfattning är minst 55 studieveckor, och en avhandling pro gradu samt grund- och ämnesstudier i ett biämne, vilkas omfattning är minst 35 studieveckor.

Lärarutbildningens pedagogiska studier, som omfattar 35 studieveckor, ingår i den studerandes ämneskombination eller i utbildningsprogrammet i form av ett biämne. Om dessa studier stadgas dessutom särskilt.

4 kap.

Vetenskaplig påbyggnadsutbildning

12 §
Mål för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen. Påbyggnadsutbildning kan av särskilda skäl inledas med lägre högskoleexamen som grund.

Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att den studerande grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.

13 §
Filosofie doktorsexamen

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga filosofie doktorsexamen skall

1) slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen,

2) uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt

3) avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs, eller ett annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

14 §
Filosofie licentiatexamen

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga filosofie licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling. Yrkesinriktade specialiseringsstudier kan i enlighet med universitetet bestämmer ingå i examen.

I licentiatexamen skall den studerande uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga till självständigt och kritiskt vetenskapligt tänkande.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

5 kap.

Särskilda stadganden

15 §
Tillgodoräknande av studier

En studerande kan vid avläggande av examen räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå enligt vad universitetet beslutar.

16 §
Betyg

Universitetet utfärdar ett examensbetyg över avlagd examen till den studerande.

Universitetet utfärdar även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över de studier som han har slutfört.

Universitetet utfärdar på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

17 §
Utveckling av utbildningen

Universitetet har till uppgift att ständigt utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, samhällets utbildningsbehov, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

18 §
Precisering av utbildningsansvaret

Som bilaga till denna förordning följer en förteckning över de humanistiska och naturvetenskapliga områden, grupper av läroämnen och vissa läroämnen inom vilka universiteten ordnar fördjupade studier.

Då de fördjupade studierna bildar en mångvetenskaplig helhet jämförbar med ett läroämne skall åtminstone ett av de läroämnen som ingår i helheten finnas upptaget i den förteckning som avses i 1 mom.

19 §
Närmare bestämmelser

Universiteten utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

6 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

20 §
Ikraftträdelse

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.

Genom denna förordning upphävs

1) förordningen den 22 december 1978 om humanistiska examina (1080/78),

2) förordningen den 21 september 1979 om anordnande av humanistiska grundexamina (741/79),

3) förordningen den 22 december 1978 om naturvetenskapliga examina (1081/78) samt

4) förordningen den 29 juni 1979 om anordnande av naturvetenskaplig grundexamen (602/79) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

21 §
Universitetens utbildningsprogram

Sedan denna förordning trätt i kraft har universitetet fortfarande de utbildningsprogram som enligt förordningen om anordnande av humanistiska grundexamina och förordningen om anordnande av naturvetenskaplig grundexamen skall finnas där, om inte universitetet beslutar något annat.

22 §
De studerandes ställning

De som när denna förordning träder i kraft studerar för humanistisk examen eller naturvetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt förordningen om humanistiska examina eller förordningen om naturvetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt filosofie kandidatexamen enligt de upphävda förordningarna före utgången av juli 1996 eller filosofie licentiatexamen eller doktorsexamen enligt de upphävda förordningarna före utgången av juli 1999. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt förordningen om humanistiska examina eller förordningen om naturvetenskapliga examina för en examen enligt denna förordning på det sätt universitetet bestämmer.

På de studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för filosofie kandidatexamen eller för filosofie licentiatexamen eller filosofie doktorsexamina enligt de upphävda förordningarna tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i förordningen om humanistiska examina och förordningen om naturvetenskapliga examina.

Helsingfors den 18 mars 1994

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Bilaga

Förteckning över områden, grupper av läroämnen och vissa läroämnen inom vilka de olika universiteten ordnar fördjupade studier inom ramen för den utbildning som leder till filosofie magisterexamen

I Humanistiska examina

                                    HU        JoU        JU        UU        TU        ÅU        VU        ÅA 
Området för filosofi        x                                    x               x 
Området för finska språket och därmed besläktade språk        x        x        x        x        x        x        x        x 
Området för journalistik                      x       
Området för klassiska språk och antikens kulturer        x               x                      x               x 
Området för litteratur        x        x        x        x        x        x               x 
Området för logopedi         x                      x 
Området för nordiska språk        x        x        x        x        x        x        x        x 
Området för utomeuropeiska språk och kulturer        x 
Engelsk filologi, engelska        x        x        x        x        x        x        x        x 
Etnologi, folkdiktsforskning, folkloristik, traditionsforskning        x        x        x                      x               x 
Finlands, Finlands och Skandinaviens, nordisk, allmän historia        x        x        x        x        x        x               x 
Germansk filologi, tyska        x        x        x        x        x        x        x        x 
Musikfostran och -terapi                      x 
Religionshistoria, religionsvetenskap        x                                   x              x
Romansk filologi, franska        x               x                      x               x 
Ryska språket och litteraturen, ryska, slavisk filologi        x        x        x               x        x               x 
Allmän språkvetenskap        x        x                             x 
Arkeologi        x                                    x 
Biblioteksvetenskap och informatik                             x              
Datalingvistik        x       
Ekonomisk historia                      x 
Estetik        x 
Etnomusikologi                                    x 
Film- och televisionsvetenskap                                           x 
Fonetik        x                                    x 
Id- och lärdomshistoria                             x       
Italienska språket och kulturen                                           x 
Kognitionsvetenskap        x       
Kommunikationsvetenskaper (tillämpad språkvetenskap och informatik)                                                  x
Konstfostran                      x 
Konsthistoria        x               x                      x               x 
Kulturantropologi        x                      x               
Kulturhistoria                                           x 
Musikvetenskap        x               x                      x               x 
Psykologi        x 
Spansk filologi        x 
Talkommunikation                      x 
Teatervetenskap        x 
Tillämpad språkvetenskap                      x                                   

II Naturvetenskapliga examina

                                    HU        JoU        JU        KU        UU        TU        ÅU        ÅA 
Området för biokemi         x                      x        x               x        x 
Området för biologi         x        x        x        x        x               x        x 
Området för fysik        x        x        x        x        x               x        x 
Området för geologi        x                             x               x        x 
Området för geografi        x        x                      x               x 
Området för kemi        x        x        x               x               x        x 
Området för matematik         x        x        x               x        x        x        x 
Astronomi        x                            x              x       
Databehandlingslära eller dateteknik        x        x        x        x        x        x        x        x 
Filosofi                                           x 
Geofysik        x                             x 
Meteorologi        x 
Statistik                      x               x        x               x

Anmärkningar

1. Områdena har i denna förteckning angivits med kursiv, grupperna av läroämnen i förteckningar med minst två läroämnen och utbildningsansvaret för vart och ett universitet med ett kryss (x). Exempelvis läroämnets namn engelska innebär förutom engelska språket även översättning och tolkning.

2. Det krävs en ändring i denna förteckning innan universitetet kan börja ordna fördjupade studier på ett område, inom en grupp av läroämnen eller i ett läroämne som enligt denna förteckning inte ingår i universitetets utbildningsansvar. En ändring behövs också innan ett universitet kan avstå från det utbildningsansvar som finns antecknat i förteckningen.

3. Någon ändring i denna förteckning behövs inte om ändringar av läroämnen inom ett område eller en grupp av läroämnen inte medför ändring av universitetets utbildningsansvar.

4. Förkortningar av universitetens namn:

HU Helsingfors universitet

JoU Joensuu universitet

JU Jyväskylä universitet

KU Kuopio universitet

UU Uleåborgs universitet

TU Tammerfors universitet

ÅU Åbo universitet

VU Vasa universitet

ÅA Åbo Akademi

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.