1657/1993

Given i Helsingfors den 30 december 1993

Förordning om ändring av förordningen om pension för arbetstagare

På föredragning av social och hälsovårdsministern

upphävs i förordningen den 23 februari 1962 om pension för arbetstagare (183/62) 10 § såda den lyder delvis ändrad genom förordning av den 29 november 1963 (527/63),

ändras 1, 3 a och 7 §§, 8 § 2-5 mom., 11 § 2 och 3 mom., 12 f § 3 mom. 3 punkten och 17 §,

av dessa lagrum 1 § sådan den lyder i förordning av den 15 juni 1990 (542/90), 3 a § såda den lyder i förordning av den 31 januari 1985 (106/85), 7 § sådan den lyder ändrad genom förordningar av den 30 december 1965 och den 29 december 1972 (709/65 och 939/72), 8 § 2, och 5 mom. sådana de lyder i förordning av den 15 november 1985 (871/85) samt 8 § 3 mom sådant det lyder i nämnda förordning av den 15 juni 1990 och 12 f § 3 mom. 3 punkten såda den lyder i förordning av den 12 april 1991 (655/91), samt

fogas till förordningen en ny 9 a § som följer:

1 §

Vid tillämpning av 1 § 1 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare (395/61) uppskattas arbetsförtjänsten stiga till det gränsbelopp som avses i nämnda lagrum räknat från början av arbetsförhållandet, om den arbetsförtjänst som avses i 7 § 5 mom. lagen om pension för arbetstagare, då minskningen för arbetstagarnas pensionsavgift inte beaktas, under den första månaden är minst lika stor som gränsbeloppet, och annars räknat från början av den kalendermånad under vilken arbetsförtjänsten första gången har stigit till gränsbeloppet. Efter detta anses arbetsförtjänsten vid tillämpning av nämnda lagrum vara minst lika stor som gränsbeloppet, till dess det till följd av arbetsgivarens anmälan utreds att arbetsförtjänsten åtminstone under den senaste kalendermånaden, innan anmälan gjordes, har varit mindre än gränsbeloppet.

3 a §

Myndigheter, anstalter eller försäkringsbolag som beviljar en förmån som avses i 7 b lagen om pension för arbetstagare skall, före utgången av följande maj månad eller för annan med pensionsskyddscentralen överenskommen tidpunkt, på det sätt pensionsskyddscentralen bestämmer lämnapensionsskyddscentralen uppgifter om de förmåner som för varje kalenderår betalats ut till arbetstagare.

7 §

Vid uträkning av i 7 § 1 mom. lagen ön pension för arbetstagare avsedda medeltal per månad divideras det sammanlagda beloppet v de arbetsförtjänster som justerats i enlighet med 9 § i samma lag och som minskats med arbetstagarnas pensionsavgift på det sätt som avses i 7 § 5-7 mom. i samma lag med antalet dagar i tidsperioden i fråga, och kvoten multipliceras med trettio.

Om arbetsförhållandet har fortgått efter det arbetstagaren uppnått pensionsåldern, anses arbetsförtjänsten från kalenderårets början eller, om arbetsförhållandet inletts senare, från arbetsförhållandets början till den dag pensionsåldern uppnåddes utgöra en lika stor del av den under året i arbetsförhållandet erhållna totalförtjänsten som sagda tidsperiod utgör av den tid arbetsförhållandet fortgått under samma år.

Om en arbetstagare har stått i arbetsförhållande, då i 6 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare avsedd heleffektiv pension upphör, anses arbetsförtjänsten från pensionens upphörande till kalenderårets slut eller, om arbetsförhållandet upphört tidigare, till arbetsförhållandets upphörande utgöra en så stor del av den i arbetsförhållandet under ifrågavarande år erhållna tolalförtjänsten som sagda tidsperiod utgör av den tid arbetsförhållandet pågått under samma år. Detta gäller dock inte arbetsförhållande, på grund av vilket beviljas pension, vars storlek fastställs med tillämpning av 6 a § lagen om pension för arbetstagare.

Betjäningsavgifter eller frivilliga gåvor av allmänheten beaktas vid uträkning av pensionsgrundande lön till samma belopp som vid den senast verkställda beskattningen, om inte annan tillförlitlig utredning om deras belopp presenteras.

Social- och hälsovårdsministeriet kan utfärda närmare anvisningar för uträkningen av den pensionsgrundande lönen.

8 §

På grund av fribrev som motsvarar det i lagen om pension för arbetstagare angivna minimipensionsskyddet har en arbetstagare rätt, i enlighet med vad i villkoren för fribrevet bestäms, till ålderspension då han fyllt 65 år eller till förtida ålderspension tidigast då han fyllt 60 år, till invalidpension enligt 4 § 3 mom. och 5 b § lagen om pension för arbetstagare samt till arbetslöshetspension enligt 4 c § lagen om pension för arbetstagare, dock inte medan han uppbär heleffektiv pension som beviljats med tillämpning av 6 a § lagen om pension för arbetstagare eller 7 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden.

Inleder en arbetstagare som erhållit fribrev på nytt ett arbetsförhållande på vilket lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, lagen om pension för vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande (662/85) eller lagen om sjömanspensioner (72/56) tillämpas, eller börjar han bedriva företagarverksamhet, på vilken lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69) eller lagen om pension för företagare (468/69) tillämpas, och kommer han på grund därav, utan att på nytt erhålla fribrev, i åtnjutande av pension vid annan ålder eller på andra villkor, skall fribrevet ändras så att det motsvarar dessa villkor. Detsamma gäller, om en sådan arbetstagare erhåller pension på grund av frivillig fortsatt försäkring. I fråga om rätten till fribrev för arbetstagare som inlett ett arbetsförhållande enligt lagen om sjömanspensioner tillämpas dock även vad som stadgas i sista meningen i 3 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare.

Om arbetstagaren vid sin död hade rätt till pension på grund av fribrev som avses i 2 mom., är förmånstagare, som nämns i 4 och 4 a §§ lagen om pension för arbetstagare, berättigad att efter honom erhålla familjepension på grund av samma fribrev.

I fråga om tilläggsförmåner som avses i 11 § lagen om pension för arbetstagare iakttas i tillämpliga delar vad som stadgas ovan i 1-3 mom. Om likväl pensionsåldern enligt villkoren för det till arbetstagarens sista arbetsförhållande anslutna pensionsskyddet har varit lägre än 65 år och arbetsförhållandet har upphört tidigast ett år innan pensionsåldern uppnås, beviljas den förtida ålderspensionen med tillämpning av villkoren för det till arbetsförhållandet anslutna pensionsskyddet och inte med tillämpning av villkoren för fribrev, under förutsättning att pensionen börjar inom ett år från det arbetsförhållandet upphörde.


9 a §

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer för varje kalenderår den koefficient som avses i 7 § 7 mom. lagen om pension för arbetstagare på grundval av den löne- och prisnivå som avses ovan i 9 §. Koefficienten skall offentliggöras senast en månad före ingången av det kalenderår, från och med vilket den skall tillämpas.

11 §

Till ansökningen skall fogas av pensionsanstalten föreskriven utredning. Vid ansökan om invalidpension skall pensionsanstalten även tillställas läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd, utskrivet på fastställd blankett. Pensionsskyddscentralen fastställer formuläret för blanketten. Pensionsanstalten kan dock godkänna även annat läkarutlåtande eller motsvarande utredning. Om sökanden vårdas på sjukhus eller om annat särskilt skäl därtill föreligger kan pensionsanstalten också på egen bekostnad införskaffa läkarutlåtandet.

Den som söker eller uppbär invalidpension är, om han åläggs därtill av pensionsanstalten, skyldig att för utredande av invaliditeten låta undersöka sig hos av pensionsanstalten namngiven läkare eller på sjukhus som pensionsanstalten anvisar. Pensionsanstalten skall härvid ersätta kostnaderna för undersökningen, till vilka även räknas skäliga resekostnader och skäligt resedagtraktamente för resa som enligt åläggandet företagits till annan ort. Underlåter sökanden utan godtagbart skäl att iaktta det ovan avsedda åläggandet, kan behandlingen av ansökningen förordnas att förfalla.

12 f §

Mottagare av arbetslöshetspension är skyldig att meddela pensionsanstalten,


3) om vägran att ta emot av arbetskraftsmyndighet åt honom anvisat i 4 c § 1 mom. 3 punkten lagen om pension för arbetstagare avsett arbete, som fortgår minst en månad.


17 §

För ersättande av pensionsskyddscentralens i 12 § 1 mom. 5 punkten lagen om pension för arbetstagare avsedda kostnader skall pensionsanstalterna till pensionsskyddscentralen betala förskott och slutlig avgift, vilkas storlek och betalningstid bestäms enligt av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av pensionsskyddscentralen fastställda grunder.

Vad som stadgas i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på pensionsskyddscentralens i 13 a § 1 mom. och 13 b § 4 mom lagen om pension för arbetstagare avsedda utgifter.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

Utan hinder av vad som stadgas i 9 a § denna förordning skall koefficienten son avses i 7 § 7 mom. lagen om pension för arbetstagare för år 1994 offentliggöras senas den 31 januari 1994.

Helsingfors den 30 december 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Social- och hälsovårdsminister
Jorma Huutanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.