Lag om ändring av 59 a och 59 b §§ landsbygdsnärihgslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 59 a § och 59 b § 4 mom. landsbygdsnåringslagen av den 28 december 1990 ( 1295/90 ), dessa lagrum sådana de lyder, 59 a § ändrad genom lagar av den 28 juni 1991 och den 8 maj 1992 (979/91 och 407/92) samt 59 b § 4 mom. i lag av den 10 september 1993 (805/93), som följer:
59 a §Ränta på vissa fordringar enligt tidigare lagstiftning
Utan hinder av vad som stadgas i annan lagstiftning eller ovan i detta kapitel uppbärs på de försäljningspriser och de av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel beviljade lån samt räntestödslån som avses i 69 § lagen om gårdsbruksenheter samt på statens och kreditinrättningars fordringar enligt jorddispositionslagstiftningen och lagen om renskötsellägenheter, om fordringarna har uppkommit efter 1962, en ränta som är högre än den tidigare, som följer:
för tiden mellan den 1 juli 1991 och den 31 oktober 1993 uppbärs på fordringar som har uppkommit och statliga lån som har beviljats 1963-1983 en årlig ränta som är 2,5 procentenheter, på fordringar som har uppkommit och statliga lån som har beviljats 1984-1986 en årlig ränta som är 1,5 procentenheter och på fordringar som har uppkommit och statliga lån som har beviljats 1987-1988 en årlig ränta som är en procentenhet högre än den tidigare; med tidigare ränta avses ränta som har uppburits på lån den 30 juni 1991; räntan för nämnda tid höjs dock åtminstone till 4,0 procent.
räntan på räntestödslån enligt lagen om gårdsbruksenheter är i fråga om de lån som beviljats under de i punkt 1 avsedda tidpunkterna förhöjd mellan den 1 juli 1991 och den 10 maj 1992 så som i punkten stadgas i fråga om statliga lån; på räntestödslånen i fråga uppbärs dock en ränta som är 0,5 procentenheter högre än den förhöjda räntan samt på räntestödslån som har beviljats 1989-1991 en ränta för tiden mellan den 11 maj 1992 och den 31 oktober 1993 som är 0,5 procentenheter högre än den ränta som uppburits den 10 maj 1992.
Den ränta som den 31 oktober 1993 uppbärs, eller som utan beviljat uppskov skulle uppbäras, på statliga lån och statens forsäljningsprisfordringar enligt lagen om gårdsbruksenheter och lagen om renskötsellägenheter, jordregleringslagen berörande skoltar och lagen om anskaffande av boplatser åt vissa skoltar liksom även på de statliga lån och statens försäljningsprisfordringar enligt naturnäringslagen och skoldagen på vilka lagen om gårdsbruksenheter har tillämpats med stöd av 30 § naturnäringslagen, samt på räntestödslån enligt lagen om gårdsbruksenheter som beviljats efter 1982 sänks med 1,0 procentenheter från och med den 1 november 1993. Räntan sänks dock inte under 3,5 procent.
Vad som stadgas i 1 och 2 mom. gäller dock inte bostads- och tilläggslån eller med stöd av lagen om gårdsbruksenheter beviljade lösörelån.
59 b §Statens ansvar för lån som beviljats med stöd av tidigare lagstiftning
Med undantag för de räntesänkningar och befrielser från betalning av amorteringar om vilka överenskommits enligt 29 a § som i sin helhet blir en förlust for staten betalas inte gottgörelse för förlusterna av sådana lån som före 1993 hade kunnat sägas upp med stöd av en uppsägningsgrund som nämns i den lag som gäller lånet eller i de stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller i avtalsvillkoren. Om lånet kunde ha sagts upp på grund av att säkerheten sjunkit i värde och kreditinstitutet och staten inte är ense om vid vilken tidpunkt säkerheten sjunkit i värde, betalas ingen gottgörelse för förlusten om kreditinstitutet inte har vidtagit tillbörliga åtgärder för att förebygga eventuella förluster på grund av lånet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Rp 204/93
JsUB 15/93
Helsingfors den 3 december 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOJord- och skogsbruksminister Martti Pura