1005/1993

Given i Helsingfors den 26 november 1993

Lag om arbetskraftsservice

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syfte

För att arbetsmarknaden skall fungera bättre ordnar och utvecklar staten arbetskraftsservice som stöd för enskilda personers (enskild kund) förkovran inom ett yrke och placering i arbete samt för tryggande av tillgången på arbetskraft för arbetsgivarna (arbetsgivarkund).

2 §
Lagens tillämpning på den som inte är finsk medborgare

På den som inte är finsk medborgare tillämpas denna lag enligt bestämmelserna i de internationella avtal som binder Finland och med beaktande av vad som särskilt stadgas om en sådan persons arbete.

3 §
Olika former av arbetskraftsservice

Arbetskraftsservice enligt denna lag omfattar arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, utbildnings- och yrkesinformation samt yrkesinriktad rehabilitering.

Som arbetskraftsservice kan efter behov tillhandahållas tjänster som kompletterar den i 1 mom. nämnda servicen samt genomföras aktuella eller regionalt behövliga projekt som hänför sig till arbetskraftsservicen.

Arbetskraftsservice och projekt som avses i 1 och 2 mom. kan även köpas, om arbetsförvaltningen inte kan ordna dem ekonomiskt eller ändamålsenligt.

När arbetskraftsservice ordnas skall dessutom beaktas de behov som beror på arbetskraftens internationella rörlighet samt att jämställdheten mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden främjas.

4 §
Servicens förstahandskaraktär och ordnande civ service

Enskilda kunder skall i första hand om möjligt sysselsättas med hjälp av arbetskraftsservicen och i andra hand med hjälp av sysselsättningsanslag enligt sysselsättningslägen (275/87).

Arbetskraftsservicen skall ordnas enligt kundens behov och fria val och så att den främjar enskilda personers möjligheter att få sysselsättning och hållas kvar på den fria arbetsmarknaden samt så alt den främjar arbetsgivarnas möjligheter att få arbetskraft och utveckla personalen.

5 §
Datasystem och anmälningsskyldighet

För att påskynda informationsförmedlingen på arbetsmarknaden och effektivera arbetskraftsservicen skall arbetskraftsmyndigheten ha ett datasystem, som lämpar sig för användning av kunderna själva och innehåller uppgifter om lediga arbetsplatser, om utbildningsmöjligheter och om de enskilda kunderna.

Arbetsgivarna skall göra en anmälan till arbetskraftsmyndigheterna om betydande ändringar i användningen av arbetskraft och om inrättande av nya verksamhetsställen samt om arbetsplatser som blir lediga.

Arbetsministeriet och de föreningar som företräder arbetsgivarna skall närmare komma överens om hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

2 kap.

Arbetskraftsservice

6 §
Arbetsförmedling

Syftet med arbetsförmedlingen är att främja en så effektiv och ändamålsenlig placering av arbetskraften som möjligt så att arbetsgivaren får den arbetstagare som är lämpligast och bäst för den utbjudna arbetsplatsen och arbetstagaren det arbete han bäst förmår utföra.

Arbetsförmedlingen skall vara opartisk och objektiv, och en arbetstvist får inte påverka arbetsförmedlingen. De arbetssökande och arbetsgivarna skall informeras om arbetstvisten.

7 §
Yrkesvägledning

Syftet med yrkesvägledningen är att hjälpa enskilda personer att lösa problem som hänför sig till yrkesval och förkovran inom yrket samt möjligheterna att få arbete. Härvid skall beaktas vars och ens personliga förutsättningar samt de möjligheter som olika branscher och utbildningen erbjuder.

8 §
Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

Syftet med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning är att förbättra vuxenbefolkningens yrkesskicklighet och möjligheter att få arbete eller behålla arbetsplatsen samt att främja tillgången på yrkesskicklig arbetskraft för företagen så som stadgas i lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/90).

9 §
Utbildnings- och yrkesinformation

Syftet med utbildnings- och yrkesinformation är att främja en ändamålsenlig utbildning och placering i olika yrkesområden genom att ge information om utbildningsmöjligheter, om vad olika arbetsuppgifter och yrken innebär och om arbetsmarknaden.

10 §
Yrkesinriktad rehabilitering

Syftet med den yrkesinriktade rehabiliteringen är att främja yrkesplaneringen för handikappade samt handikappades möjligheter att finna arbete och behålla sitt arbete.

Vid ordnande av service för handikappade kunder skall dessutom iakttas lagen om rehabiliteringssamarbete (604/91).

3 kap.

Förmåner i samband med arbetskraftsservicen

11 §
Rörlighetsunderstöd

Den som är eller håller på att bli arbetslös kan ges ekonomiskt stöd, om han söker arbete eller övergår i arbete utanför pendlingsregionen för den kommun där han har sin hemort.

12 §
Ersättning för stödåtgärder i samband med yrkesvägledning

När någon får yrkesvägledning kan, för utredande av hans lämplighet samt av utbildnings- och arbetsalternativ, kostnaderna för enskilda kunders hälsoundersökningar och andra undersökningar, sakkunnigutlåtanden och konsultering av sakkunniga, arbets- och utbildningsprövning samt arbetsprövning på arbetsplatserna ersättas.

13 §
Stöd för placering av handikappade i arbete

För stödjande av placeringen av handikappade i arbete och deras möjligheter att behålla arbetet kan en enskild handikappad kund få ersättning för kostnaderna för undersökning av hans arbetskondition, sakkunnigutlåtanden och konsultering, arbets- och utbildningsprövning, arbetsträning och arbetsprövning på arbetsplatsen samt en arbetsgivare beviljas stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen.

14 §
Föreskrifter om förmånerna samt förmåner i samband med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

Närmare föreskrifter om förmånerna enligt 11–13 §§ samt om sökande och beviljande av dem stadgas genom förordning.

Om förmånerna i samband med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning gäller vad som särskilt stadgas om dem i lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.

4 kap.

Avgifter för servicen

15 §
Avgifter för statlig arbetskraftsservice

Arbetskraftsservice enligt 3 § 1 mom. är avgiftsfri för enskilda kunder. För arbetsgivarkunder är arbetsförmedlingsservicen avgiftsfri.

Om avgifter för annan arbetskraftsservice än sådan som avses i 1 mom. samt för användning av det datasystem som avses i 5 § 1 mom. beslutar arbetsministeriet enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

16 §
Förbud att uppbära avgift för arbetsförmedlingsservice

För sådan arbetsförmedlingsservice som har direkt sysselsättande verkan får avgift inte uppbäras hos enskilda kunder.

Arbetsförmedling för sjöförare är förbjuden, om för den uppbärs avgift.

5 kap.

Samarbete

17 §
Samarbete mellan myndigheterna och hänvisning till annan service

Arbetsmyndigheterna, social- och hälsovårdsmyndigheterna samt undervisningsmyndigheterna skall samarbeta när arbetskraftsservice ordnas och åtgärder i anslutning till den vidtas.

Undervisningsmyndigheten svarar i samråd med arbetskraftsmyndigheten för tillhandahållande av service som riktar sig till studerande som gör sitt yrkesval eller söker arbete.

Är det inte möjligt att de tjänster som en enskild kund behöver ordnas i form av arbetskraftsservice, skall kunden vid behov hänvisas till social- och hälsovårdsmyndigheterna eller till folkpensionsanstalten eller till någon annan organisation som tillhandahåller rehabiliteringstjänster.

18 §
Samarbete mellan arbetsförvaltningen och arbetsmarknadsorganisationerna

Verkställigheten av denna lag och den planering och utveckling som ansluter sig till den skall ske i samarbete mellan arbetsförvaltningen och arbetsmarknadsorganisationerna, om vilket vid behov stadgas genom förordning.

6 kap.

Datasekretess

19 §
Personregister för arbetskraftsservicen

För främjande av enskilda kunders yrkesmässiga utveckling och placering i arbete skall arbetskraftsförvaltningen föra personregister som gäller arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och yrkesinriktad rehabilitering för kunderna och för vilka inhämtas uppgifter som behövs för kundservicen.

Arbetskraftsservicens personregister bildar ett enhetligt datasystem, som kan bestå av riksomfattande, regionala och lokala personregister. Arbetskraftsbyråerna kan till varandra lämna personuppgifter som behövs för att uppdragen skall kunna utföras, om det inte är fråga om sådana uppgifter som är sekretessbelagda enligt denna lag. Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas på ovan nämnt sätt endast med kundens skriftliga samtycke.

Arbetsministeriet svarar för att det datasystem som behövs för upprätthållande av arbetskraftsservicens personregister fungerar på allmän nivå och för enhetligheten i registerfunktionerna. Om inhämtande av personuppgifter för ovan avsedda personregister och om införande av uppgifterna i registren, om informationsinnehållet i dessa personregister och om användningen av personuppgifterna i dem stadgas närmare genom förordning.

20 §
Tystnadsplikt

Personuppgifter som ingår i eller inhämtats för ett register får utlämnas endast till den registrerade eller med hans samtycke eller med stöd av lag till någon annan myndighet samt för statistik eller vetenskaplig forskning, om utlämnandet uppfyller kraven i 19 § 1 mom. 3 punkten personregisterlagen. Sekretessbelagda uppgifter kan dock endast med arbetsministeriet tillstånd lämnas för statistikföring eller vetenskaplig forskning.

Uppgifter om någons hälsotillstånd eller sociala och ekonomiska omständigheter eller uppgifter gällande en enskild persons eller familjs hemlighet eller uppgifter om ett företags eller ett samfunds affärs- eller yrkeshemligheter som har erhållits i samband med verkställigheten av denna lag får inte röjas utan samtycke av den som saken gäller och inte heller användas på något annat obehörigt sätt. Tystnadsplikten gäller även den som på grundval av ett uppdrag får kännedom om sådana uppgifter.

Vad som stadgas i 2 mom. hindrar inte att en uppgift röjs för den som med stöd av lag har rätt att få uppgiften.

7 kap.

Särskilda stadganden

21 §
Straffstadgande

Den som bedriver arbetsförmedling i strid med förbuden enligt 16 § 1 och 2 mom. skall för arbetsförmedlingsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 20 § skall för brott mot skyldigheten att hemlighålla uppgifter om arbetskraftsservice dömas till böter, om inte strängare straff stadgas någon annanstans.

Allmänna åklagaren får inte väcka åtal för brott mot tystnadsplikten enligt 2 mom., om inte målsäganden har anmält gärningen till åtal.

22 §
Tillsyn

Tillsynen över att förbuden att uppbära avgift för arbetsförmedlingsservice enligt 16 § iakttas utövas av arbetarskyddsmyndigheterna enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/73).

23 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om tillämpning och verkställighet av denna lag utfärdas genom förordning.

24 §
Ikraftträdelsestadgande

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Genom denna lag upphävs: lagen den 2 juni 1959 om arbetsförmedling (246/59) med ändringar, lagen den 22 januari 1960 om yrkesvägledning (43/60) med ändringar, lagen den 27 juli 1962 angående ordnandet av arbetsförmedlingsverksamheten för invalider (401/62) samt 7 och 8 §§ och 26 § 2 mom. sysselsättningslägen av den 13 mars 1987, av dessa lagrum 7 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 27 mars 1991 (609/91) och 26 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 30 december 1992 (221/93).

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 102/93
ApUB 7/93

Helsingfors den 26 november 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Arbetsminister
Ilkka Kanerva

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.