483/1993

Given i Helsingfors den 11 juni 1993

Lag om ändring av lagen om försäkringsföreningar

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 31 december 1987 om försäkringsföreningar (1250/87) 2 kap. 5 § 4 mom., 9 kap. 4 § och 6 § 1 mom. 1 punkten,

ändras 1 kap. 4 § 2-4 mom. och 5 § 2 och 3 mom., 2 kap. 1 §, 3 § 1 mom. 3 punkten och 5 § 3 mom., 6 kap. 3 §, 9 kap. 3 §, 6 § 1 mom. 2 punkten och 14 § 3 mom., 10 kap. 10 § 1 mom., 11 kap. 3 § 1 mom. och 6 § 2 mom., 12 kap. 2 § 1 mom., 5 §, 7 § 2 mom. och 9 §, 13 kap. 1 § 1 mom., 2 § 1, 2, 4 och 5 mom., 20 § 2 mom. och 16 kap. 8 § 1 mom. 4 punkten, samt

fogas till 1 kap. 1 § ett nytt 3 mom. varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., och till paragrafen ett nytt 5 mom. och till 4 § ett nytt 5 mom., till 2 kap. en ny 5 a §, till 10 kap. en ny 3 a §, till lagen ett nytt 10 a kap., till 12 kap. 6 § ett nytt 3 mom., varvid nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till kapitlet en ny 6 a § och till kapitlets 7 § ett nytt 3 mom., till 16 kap. 9 § 1 mom. en ny 5 a och 8 punkt och till kapitlet en ny 11 a § som följer:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §

De försäkringsföreningar som avses i denna lag är antingen små försäkringsföreningar, vilkas årliga premieinkomst uppgår till högst 6 000 000 mark eller stora försäkringsföreningar, vilkas premieinkomst överstiger detta belopp. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.


Statsrådet kan i överensstämmelse med den utveckling som skett i den allmänna prisnivån eller valutakurserna ändra det markbelopp som nämns i denna paragraf.

4 §

Försäkringsföreningens försäkringsrörelse får inte omfatta livförsäkring, lagstadgad försäkring, till skadeförsäkringsklasserna 14 och 15 hörande försäkring och ej heller försäkring för längre tid än tio år.

Försäkringsföreningen får utan hinder av vad som stadgas i 2 mom. bedriva sådan tilläggsförsäkring för högst tio år som avses i livförsäkringsklass 1 c, om social- och hälsovårdsministeriet anser att föreningen har tillräckliga förutsättningar att bedriva sådan försäkringsrörelse och stadfäster en bestämmelse om saken i stadgarna.

Försäkringsföreningens återförsäkringsrörelse får endast omfatta återförsäkring av direktförsäkring enligt de försäkringsklasser och klassgrupper som anges i dess stadgar, dock inte annan återförsäkring av en annan försäkringsförening än retrocession av dess försäkringsrörelse.

En stor försäkringsförening får dock återförsäkra sådan i dess stadgar angiven direktförsäkring som har sitt ursprung i hemlandet och, om social- och hälsovårdsministeriet anser att föreningen har förutsättningar för det, också motsvarande utländsk direktförsäkring.

5 §

Med en försäkringsförenings skadeförsäkring avses verksamhet som hör till de skadeförsäkringsklasser som räknas upp i direktivet om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (73/239/EEG), som nämns i bilagan IX till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, samt återförsäkring. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om försäkringsklasserna.

En försäkringsförening får inte ensam eller tillsammans med andra försäkringsföreningar eller försäkringsbolag utan social- och hälsovårdsministeriets tillstånd i ett aktiebolag som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse inneha aktiemajoriteten eller majoriteten av det röstetal som samtliga aktier medför, om bolagets verksamhet inte kan anses ansluta sig till försäkringsrörelsen och vara ändamålsenlig för denna eller om bolaget inte är ett bostads- eller fastighetsbolag. Vad som ovan sägs om aktiemajoriteten och det röstetal som aktierna medför skall också tillämpas på motsvarande bestämmanderätt i en annan sammanslutning.

2 kap.

Bildande av en försäkringsförening

1 §

En försäkringsförening kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare).

Minst hälften av stiftarna skall ha sin boningsort, eller om det är fråga om en juridisk person, sin hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte social- och hälsovårdsministeriet beviljar undantag.

En juridisk person har sin hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, när den har bildats enligt lagstiftningen i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den har antingen sin stadgeenliga hemort, sin centralförvaltning eller sitt huvudkontor i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud får inte vara stiftare.

3 §

I stadgarna för försäkringsföreningen skall anges


3) föreningens verksamhetsområde samt de försäkringsklasser och klassgrupper som verksamheten är avsedd att omfatta,


5 §

En liten försäkringsförenings eget kapital skall uppgå till minst 250 000 mark ökat med sex procent av medeltalet av föreningens bokslutsenliga försäkringspremier under de tre senaste åren. Om kapitalkraven för stora försäkringsföreningar stadgas i 10 a kap.


5 a §

Social- och hälsovårdsministeriet skall ge sitt beslut med anledning av en ansökan om fastställande av föreningens stadgar inom sex månader efter att ansökningen anhängiggjorts och av de för avgörandet av ärendet behövliga handlingarna och utredningarna insänts.

Om ett beslut i strid med 1 mom. inte har givits inom den utsatta tiden, kan sökanden anföra besvär. Besvären anses gälla ett avslagsbeslut med anledning av ansökan. Besvär kan anföras tills ett beslut med anledning av ansökan har givits. Ministeriet skall underrätta besvärsinstansen om att beslutet har givits. I fråga om anförandet och behandlingen av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga delar lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

6 kap.

Försäkringsföreningens ledning

3 §

Minst hälften av styrelsemedlemmarna och verkställande direktören skall ha boningsort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte social- och hälsovårdsministeriet beviljar undantag. Vad detta moment stadgar om styrelsemedlemmarna skall på motsvarande sätt tillämpas på förvaltningsrådets medlemmar.

Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören skall vara väl ansedda och ha sådan allmän kännedom om försäkringsverksamhet som kan anses vara behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringsföreningens verksamhet.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller meddelats näringsförbud får inte vara styrelsemedlem eller verkställande direktör.

9 kap.

Revision och särskild granskning

3 §

Revisorerna för en stor försäkringsförening skall vara godkända av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare. Minst en av de revisorer som föreningsstämman utser skall vara godkänd av Centralhandelskammaren.

Revisorerna för en liten försäkringsförening skall ha den insikt i och erfarenhet av allmän redovisning och ekonomiska förhållanden som med beaktande av arten och omfånget av försäkringsföreningens verksamhet krävs för uppdraget. Minst en av de revisorer som en liten försäkringsförenings stämma utser skall vara godkänd av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare.

Minst en revisor skall ha boningsort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en revisor vara en sammanslutning som avses i 4 mom. Den som är omyndig, försatt i konkurs eller belagd med näringsförbud får inte vara revisor.

Till revisor kan utses en av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare godkänd revisionssammanslutning. Vad som i detta kapitel sägs om revisor som är godkänd av Centralhandelskammaren skall på motsvarande sätt tillämpas på en sammanslutning som är godkänd av Centralhandelskammaren. Vad som sägs om revisor som är godkänd av en handelskammare skall på motsvarande sätt tillämpas på en sammanslutning som är godkänd av någon handelskammare. En sammanslutning som utsetts till revisor skall meddela försäkringsföreningens styrelse vem som är huvudansvarig för revisionen. I en sammanslutning som är godkänd av Centralhandelskammaren skall denne vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisor och i en sammanslutning som är godkänd av någon handelskammare en av Centralhandelskammaren eller handelskammaren godkänd revisor. På honom skall tillämpas 5 och 12 §§.

6 §

Social- och hälsovårdsministeriet skall på anmälan för försäkringsföreningen förordna en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren,


2) om en revisor inte har i 3 § angiven behörighet eller om han är jävig enligt 5 § 1 mom. eller


14 §

På en granskare som avses i denna paragraf skall på motsvarande sätt tillämpas vad som i 3, 5, 8, 12 och 13 §§, 15 kap. 2 och 4-7 §§ samt 16 kap. 4 § stadgas om revisor.


10 kap.

Bokslut

3 a §

En försäkringsförening skall täcka den ansvarsskuld som avses i 3 §. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

10 §

Om en försäkringsförenings eget kapital på grund av uppkommet underskott eller av någon annan orsak inte längre uppfyller fordringarna i 2 kap. 5 § 3 mom. eller 10 a kap. 4 § eller om en stor försäkringsförenings verksamhetskapital inte uppfyller fordringarna i 10 a kap. 3 § eller om tillgångarna i en förening som är i likvidations- eller konkurstillstånd inte räcker till betalning av skulderna, skall delägarna i försäkringsföreningen utan dröjsmål påföras en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften skall vara minst så stor som dess ändamål kräver och högst så stor som framgår av 1 kap. 3 §.


10 a kap.

Verksamhetskapital

1 §

Med en försäkringsförenings verksamhetskapital avses det belopp varmed försäkringsföreningens tillgångar med beaktande av deras art och uppskattade enligt grunder som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet skall anses överstiga försäkringsföreningens skulder.

Om de poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet stadgas närmare genom förordning.

2 §

Minimibeloppet av en stor försäkringsförenings verksamhetskapital är det större av följande enligt punkterna 1 och 2 uträknade belopp:

1) uträknas 18 procent av den närmast föregående räkenskapsperiodens premieinkomst. Om premieinkomsten överstiger 60 000 000 mark skall tillägget för den överskjutande delen dock vara 16 procent. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med det tal som erhålls när föreningens egen andel av ersättningskostnaden för den senaste räkenskapsperioden jämförs med motsvarande ersättningskostnad före avdrag av återförsäkringsgivarnas andel. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5,

2) uträknas 26 procent av de tre närmast föregående räkenskapsperiodernas genomsnittliga ersättningskostnad. Om den genomsnittliga ersättningskostnaden överstiger 42 000 000 mark skall tillägget för den överskjutande delen dock vara 23 procent. Det sålunda erhållna resultatet multipliceras med det enligt 1 punkten uträknade talet. Relationstalet får inte vara mindre än 0,5.

Om försäkringarna huvudsakligen består av storm-, hagel- eller frostförsäkringar skall den i 2 punkten nämnda genomsnittliga ersättningskostnaden beräknas för sju räkenskapsperioder.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av 1 och 2 mom.

En stor försäkringsförenings verksamhetskapital skall alltid uppgå till minst det garantibelopp som avses i 3 § 2 mom.

3 §

En stor försäkringsförenings garantibelopp skall utgöra en tredjedel av det i 2 § 1 och 2 mom. föreskrivna lägsta verksamhetskapitalet.

Minimibeloppet av garantibeloppet är:

1) 1 800 000 mark om någon av de försäkrade riskerna hör till skadeförsäkringsklasserna 10-13,

2) 1 350 000 mark om någon av de försäkrade riskerna hör till skadeförsäkringsklasserna 1-8, 16 eller 18, samt

3) 900 000 mark om någon av de försäkrade riskerna hör till skadeförsäkringsklasserna 9 eller 17.

Återförsäkringsverksamhet jämställs med skadeförsäkringsklass 13. Om en försäkringsförenings försäkringsverksamhet täcker flera risker eller försäkringsklasser, skall endast den risk eller försäkringsklass beaktas, som förutsätter det högsta minimibeloppet.

4 §

En stor försäkringsförenings eget kapital skall utgöra minst hälften av försäkringsföreningens garantibelopp enligt 3 §.

5 §

En försäkringsförenings verksamhetskapital, återförsäkring och övriga omständigheter som inverkar på föreningens solvens skall ordnas så att de tryggar de försäkrade förmånerna, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt kalkylerbara övriga osäkerhetsfaktorer.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av 1 mom.

6 §

Statsrådet kan ändra de i detta kapitel stadgade markbeloppen i överensstämmelse med den utveckling som den allmänna prisnivån eller valutakurserna undergått.

11 kap.

Utdelning av överskott och annan användning av föreningens tillgångar

3 §

En liten försäkringsförening vars i 2 kap. 5 § 3 mom. nämnda egna kapital är mindre än det dubbla minimibeloppet av detta egna kapital, skall årligen öka reservfonden med minst tio procent av det överskott som rörelsen har avkastat.


6 §

Föreningsstämman kan dock genom beslut, som har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av det vid stämman företrädda röstetalet, av överskottet till något allmännyttigt eller därmed jämförbart ändamål anslå belopp, som i förhållande till det i 2 kap. 5 § 3 mom. eller 10 a kap. 4 § angivna egna kapitalet inte är av nämnvärd betydelse.

12 kap.

Tillsynen över försäkringsföreningarna

2 §

För att inspektera försäkringsföreningarnas verksamhet skall social- och hälsovårdsministeriet tillsätta en försäkringsföreningsinspektion.


5 §

En försäkringsförening skall varje år inom en månad från den föreningsstämma vid vilken bokslutet fastställts till försäkringsföreningsinspektionen sända en enligt formulär som social- och hälsovårdsministeriet fastställt uppgjord berättelse över sin verksamhet och sitt tillstånd. Till berättelsen skall fogas kopior av de handlingar som avses i 10 kap. 11 §.

Försäkringsföreningen skall inom en skälig tid som ministeriet bestämmer lämna ministeriet för övervakningen behövliga uppgifter.

6 §

Ministeriet kan förena en uppmaning eller ett förbud som nämns i denna paragraf med vite. Vite döms ut av länsstyrelsen i Nylands län.


6 a §

En stor försäkringsförening vars verksamhetskapital underskrider det lägsta belopp som föreskrivs i 10 a kap. 2 §, skall omedelbart till social- och hälsovårdsministeriet för godkännande överlämna en plan för att återställa en sund finansiell ställning för föreningen.

7 §

Social- och hälsovårdsministeriet anställer inspektionsdirektören och inspektörerna för försäkringsföreningarna efter att ha hört försäkringsföreningarnas centralorganisationer. Den övriga personalen anställs av inspektionsdirektören.

Ministeriet bestämmer de löneförmåner som tillkommer inspektionsdirektören och inspektörerna. Ministeriet skall innan löneförmånerna bestäms höra försäkringsföreningarnas centralorganisationer. Den övriga personalens löneförmåner bestäms av inspektionsdirektören. Löneförmånerna betalas av de medel som nämns i 9 §.

9 §

För att täcka kostnaderna för försäkringsföreningsinspektionen skall varje försäkringsförening årligen betala en avgift som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet. Innan ministeriet bestämmer avgiften skall det höraförsäkringsföreningarnas centralorganisationer. Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om indrivning och debitering av avgiften.

Avgiften jämte dröjsmålsränta får indrivas genom utsökning utan dom eller utslag, med iakttagande av lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

13 kap.

Likvidation och upplösning

1 §

En stor försäkringsförening vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som föreskrivs i 10 a kap. 3 § eller en försäkringsförening vars eget kapital inte uppfyller minimikraven i 2 kap. 5 § 3 mom. eller 10 a kap. 4 § skall omedelbart till social- och hälsovårdsministeriet för godkännande överlämna en plan avseende kortfristig finansiering. Försäkringsföreningen skall träda i likvidation och upplösas om de fordringar som nämns i 2 eller 10 a kap. inte uppfyllts inom tre månader efter det saken anmälts för föreningsstämman. Social- och hälsovårdsministeriet kan dock förlänga fristen till högst ett år, om inte de försäkrade förmånerna därigenom äventyras.


2 §

Om det finns skäl att anta att en stor försäkringsförenings verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som föreskrivs i 10 a kap. 3 § eller att försäkringsföreningens eget kapital inte uppfyller det minimikrav som föreskrivs i 2 kap. 5 § 3 mom. eller 10 a kap. 4 §, skall styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål uppgöra bokslut för den tid för vilken bokslut ännu inte framlagts på föreningsstämma, och överlämna det till revisorerna för granskning. I tillämpliga delar skall iakttas vad som ovan stadgas om bokslut och revisionsberättelse. Omfattar tiden för bokslutet även föregående räkenskapsperiod, skall ett särskilt bokslut uppgöras för denna.

Om ett bokslut som avses i 1 mom. utvisar att försäkringsföreningen inte uppfyller de i 1 mom. avsedda fordringarna på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet som föreskrivs i 2 eller 10 a kap., skall föreningsstämma hållas inom två månader efter det att revisorerna har avgivit sitt utlåtande. Styrelsen skall underrätta social- och hälsovårdsministeriet om kallelsen till föreningsstämman.


Har föreningen inte före utgången av den frist som föreskrivs i 1 § 1 mom. eller förlängningen av denna uppfyllt de i 1 § 1 mom. nämnda fordringar som ställs på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet, skall föreningsstämman besluta att föreningen skall träda i likvidation och upplösas. Fattar föreningsstämman inte beslut om att föreningen skall träda i likvidation, skall styrelsen ansöka om att social- och hälsovårdsministeriet fattar ett sådant beslut. Ansökan kan göras också av en styrelsemedlem, verkställande direktören eller en revisor.

Försummar styrelsemedlemmarna sina i 1 mom. stadgade skyldigheter, ansvarar de på samma sätt som verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som därefter uppkommer för föreningen. Här stadgat ansvar gäller dock inte förpliktelse som uppkommer efter det frågan om likvidation har hänskjutits till ministeriet eller revisorerna har granskat och föreningsstämman godkänt en balansräkning enligt vilken föreningen uppfyller de i 2 eller 10 a kap. uppställda kraven.

20 §

Vad 1 mom. stadgar skall tillämpas på motsvarande sätt

1) om en stor förening, som trätt i likvidation på grund av att dess verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som föreskrivs i 10 a kap. 3 § eller

2) en försäkringsförening, vars eget kapital underskrider det minimikrav som föreskrivs i 2 kap. 5 § 3 mom. eller 10 a kap. 4 §,

åter uppfyller dessa krav.


16 kap.

Särskilda stadganden

8 §

Den som


4) bryter mot vad denna lag stadgar om uppgörande av revisionsberättelse, eller


skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag, för försäkringsföreningsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

9 §

Den som


5 a) i ett sådant fall som avses i 1 kap. 5 § 3 mom. underlåter att ansöka om social- och hälsovårdsministeriets tillstånd,


8) bryter mot vad denna lag stadgar om uppgörande av bokslut eller om avgivande av slutredovisning vid en försäkringsförenings likvidation

skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag, för försäkringsföreningsförseelse dömas till böter.

11 a §

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att föreskriva att en försäkringsförening skall föra register över sina ombud och personer som handlar på dessas vägnar. Utfärdandet av intyg rörande ombud och personer som handlar på dessas vägnar kan genom ministeriets beslut helt eller delvis åläggas försäkringsföreningarnas centralorganisationer, sedan dessa samtyckt därtill.


1. Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt varom stadgas genom förordning. På försäkringsföreningar som har införts i handelsregistret före denna lags ikraftträdande skall efter nämnda datum tillämpas denna lag, om inte annat följer av följande stadganden.

2. Om det i stadgarna för en försäkringsförening som har registrerats före denna lags ikraftträdande finns föreskrifter som strider mot denna lag, skall i stället för dem tillämpas denna lag.

3. Om stadgarna för en försäkringsförening som har registrerats före denna lags ikraftträdande är bristfälliga enligt denna lag eller innehåller föreskrifter som strider mot denna lag, skall föreningens styrelse utan dröjsmål för föreningsstämman föreslå att stadgarna ändras i överensstämmelse med denna lag. För ändringar i föreningens stadgar skall utan dröjsmål och senast två år efter att denna lag trätt i kraft ansökas om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse samt göras registreringsanmälan inom tre månader från ministeriets beslut. Ministeriet kan av särskilda skäl förlänga de i detta moment avsedda tidsfristerna med högst sex månader.

4. En försäkringsförening som har registrerats före denna lags ikraftträdande skall uppfylla de i 2 kap. 5 § och 10 a kap. uppställda kapital- och solvenskraven inom två år efter denna lags ikraftträdande.

5. Denna lag skall tillämpas när styrelsemedlemmar och verkställande direktör väljs efter att denna lag har trätt i kraft.

6. En före denna lags ikraftträdande vald revisor för en stor försäkringsförening kan, det oaktat att han enligt denna lag inte skulle få sköta uppdraget, kvarstå i detta högst till den 1 januari 1997.

7. Försäkringsföreningsinspektionen skall verka enligt denna lag från början av det år som följer denna lags ikraftträdande.

RP 341/92
EkUB 12/93
Bilaga IX i EES-avtalet: rådets direktiv (73/239/EEG)

Helsingfors den 11 juni 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Social- och hälsovårdsminister
Jorma Huuhtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.