Lag om ändring av bokföringslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i bokföringslagen av den 10 augusti 1973 ( 655/73 ) 9 och 13 §§, 15 § 2 mom., 16-18 §§, 19 § 2 mom., 20 § 1 mom., 21 §, 33 § 1 mom. och 35 §, av dessa lagrum 15 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 17 december 1976 (994/76), 16 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 21 november 1986 (820/86), 21 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 17 december 1976, 33 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 5 augusti 1983 (689/83) och 35 § sådan den lyder i lag av den 29 december 1989 (1361/89), samt
fogas till lagen nya 16 a och 21 a §§, ett nytt 3 a kap. samt till 33 § ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer:
9 §
För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut, som består av en resultaträkning och balansräkning och uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem. Bokslutet skall bekräftas med de specifikationer som nämns i 14 §.
Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och ekonomiska ställning. De tilläggsuppgifter som krävs för detta skall lämnas i bilagorna till resultaträkningen och balansräkningen.
Bokslut skall uppgöras inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång.
13 §
Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en nyttighet.
Om de fasta utgifter som ansluter sig till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet är väsentliga i förhållande till anskaffningsutgiften, får ett sådant undantag göras från 1 mom. att med anskaffningsutgift dessutom avses den del av de till anskaffningen och tillverkningen av en nyttighet anslutna fasta utgifterna som kan hänföras till anskaffningsutgiften.
15 §
Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller en skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag fordringen eller skulden uppstod. Är fordringar eller skulder eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs.
16 §
I bokslutet upptas räkenskapsperiodens inkomster som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som stadgas nedan.
Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får upptas som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det täckningsbidrag som uppstår av prestationen skall härvid kunna förutsägas på ett tillförlitligt sätt. Den bokföringsskyldige skall iaktta samma grund då alla inkomster som avses här upptas som intäkter.
Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad.
Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid som kostnader genom avskrivningar enligt plan.
Har övriga utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid enligt plan.
En bokföringsskyldig som skall uppta avskrivningar enligt plan får, om särskilda skäl föreligger, uppta avskrivningar som överskrider planen.
Med avvikelse från vad som stadgas i 4 och 5 mom., får yrkesutövare, sådana bokföringsskyldiga vars verksamhet baserar sig på besittning av fastigheter, föreningar och andra motsvarande samfund samt stiftelser avskriva anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid under deras verkningstid utan någon på förhand uppgjord plan.
16 a §
Från intäkterna avdras utöver vad som stadgas i 16 § de framtida utgifter som den bokföringsskyldige har förbundit sig att betala och som sannolikt inte medför motsvarande inkomst samt de framtida förluster som kan anses uppenbara.
17 §
I bokslutet får göras investerings-, kreditförlust-, drifts- och lagerreserveringar samt andra sådana reserveringar.
18 §
Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförbar nyttighet, som hör till anläggningstillgångarna, på bokslutsdagen varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall upptas som en värderingspost bland passiva. Om en uppskrivning visar sig vara ogrundad skall den återföras.
19 §
I resultaträkningen skall, på det sätt som närmare stadgas i förordning, för sig upptas de totala intäkterna eller omsättningen och övriga intäkter av rörelsen samt kostnaderna tillräckligt specificerade. Såsom en särskild intäktsgrupp upptas finansiella intäkter samt såsom särskilda kostnadsgrupper kostnader för rörelsen liksom finansiella kostnader, skillnader mellan avskrivningar som avdragits från intäkterna och avskrivningar enligt plan samt förändring i de frivilliga reserveringar som avses i 17 § och direkta skatter. Extraordinära intäkter och kostnader skall uppges särskilt i resultaträkningen.
20 §
I balansräkningen skall på det sätt som närmare stadgas i förordning tillräckligt specificerat upptas bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar och placeringar. Bland passiva skall upptas eget kapital, skillnaden mellan avskrivningar som avdragits från intäkterna och avskrivningar enligt plan, obligatoriska och frivilliga reserveringar, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder. Räkenskapsperiodens vinst upptas för sig såsom ökning av det egna kapitalet och en förlust såsom minskning av detsamma.
21 §
I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptas
omsättningen fördelad enligt verksamhetsområde och beträffande utlandsverksamheten enligt geografiska marknadsområden, om dessa verksamhetsområden och marknadsområden i fråga om verksamhetens art avviker betydligt från varandra och om dessa uppgifter inte framgår av koncernbokslutet,
räkenskapsperiodens löner och det sammanlagda penningvärdet av de naturaförmåner som jämställs med penninglön samt pensionskostnader och övriga lönebikostnader,
avskrivningarna enligt funktion, då kostnaderna har upptagits enligt funktion i resultaträkningen,
ändringarna i anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid specificerade enligt balansposterna så att anskaffningsutgiften vid räkenskapsperiodens början, ökningar och minskningar av den under räkenskapsperioden samt de ackumulerade avskrivningarna vid räkenskapsperiodens utgång uppges,
den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för maskiner och anläggningar som hör till anläggningstillgångarna,
värderingsposterna samt ökningar och minskningar av dem under räkenskapsperioden, specificerade,
skillnaden mellan de aktiverade anskaffningsutgifterna för aktier och andelar som hör till omsättnings- och anläggningstillgångarna samt det kända marknadsvärdet på dem vid räkenskapsperiodens utgång, om de avviker väsentligt från varandra, specificerade enligt balansposter,
ökningar och minskningar av det egna kapitalets poster under räkenskapsperioden, specificerade,
debenture- och andra masskuldebrevslån, specificerade,
ställda panter och inteckningar till säkerhet för lån, borgensförbindelser, växel-, garanti- och andra ansvar samt ansvarsförbindelser samt
grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om inte den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen har tillämpats.
21 a §
Utöver vad som stadgas i 21 § skall en bokföringsskyldig som hör till en inhemsk och en därmed jämförbar utländsk koncern i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem uppta
finansiella intäkter från andra koncernföretag eller finansiella kostnader som betalts till sådana företag,
de sammanlagda beloppen av aktier, andelar och lånefordringar som hör till långfristiga placeringar, specificerade enligt både koncernföretag och intresseföretag,
fordringarna hos både koncernföretag och intresseföretag samt skulderna till dem, specificerade enligt balansposter,
för varje sådant koncern- eller intresseföretag, vars aktier eller andelar den bokföringsskyldige äger, namn, ägoandel samt räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt det senaste bokslutet, samt
för varje sådan bokföringsskyldig av vilken koncernföretaget äger minst en femtedel beräknad på grundval av det egna kapitalet enligt balansräkningen (betydande ägoandel), den bokföringsskyldiges namn, ägoandel samt beloppet av det egna kapitalet och räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt det senaste bokslutet.
3 a kap. Koncernbokslut
22 a §
En bokföringsskyldig som driver rörelse och som på det sätt som avses i 22 b § har bestämmanderätt (moderföretag) i en annan bokföringsskyldig som driver rörelse eller i ett motsvarande utländskt företag (dotterföretag) skall uppgöra och i sitt bokslut inta ett koncernbokslut som omfattar koncernresultaträkning, koncernbalansräkning och de uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte enskilda rörelseidkare.
Något koncernbokslut behöver inte uppgöras, om bestämmanderätt i moderföretaget på grundval av äganderätt utövas av en sådan bokföringsskyldig som är skyldig att uppgöra koncernbokslut och vars andel av aktiekapitalet i moderföretaget är minst nio tiondedelar eller som har en majoritetsägoandel som åtminstone motsvarar den och de som innehar minoritetsandelen i moderföretaget har gett sitt samtycke till detta.
Någon skyldighet att uppgöra koncernbokslut har inte heller ett moderföretag om det och dess dotterföretag tillsammans uppfyller minst två av följande tre villkor:
- omsättningen under föregående räkenskapsperiod har varit högst 20 miljoner mark,
- balansomslutningen för föregående räkenskapsperiod har varit högst 10 miljoner mark,
- det genomsnittliga antalet anställda har under föregående räkenskapsperiod varit högst 50.
22 b §
En bokföringsskyldig har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig eller i ett motsvarande utländskt företag då den förstnämnda
har mer än hälften av det röstetal som alla aktier, medlemsandelar eller bolagsandelar medför,
med stöd av bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara bestämmelser har rätt att utse en del av medlemmarna i en annan bokföringsskyldigs eller ett motsvarande utländskt företags styrelse eller motsvarande organ eller en del av medlemmarna i ett organ som utser ett sådant organ och denna rätt tillsammans med den rösträtt som äganderätten eller medlemsskapet medför ger rätt att utse majoriteten av medlemmarna i ett sådant organ, samt
på grundval av avtal har bestämmanderätt som motsvarar vad som stadgas i 1 eller 2 punkten.
Ett bestämmanderättsförhållande föreligger också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har ovan nämnda bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig.
Då den röstandel som avses ovan beräknas beaktas inte de aktier som avses i 9 kap. 1 § 3 mom. lagen om aktiebolag (734/78) eller motsvarande äganderätt.
22 c §
Koncernbokslutet skall med iakttagande av god bokföringssed och enligt vad handels- och industriministeriet närmare bestämmer uppgöras såsom sammandrag av moderföretagets och dotterbolagens (koncernföretagens) resultaträkningar och balansräkningar samt de uppgifter som skall lämnas i bilagor till dem. Koncernresultaträkningen skall uppvisa koncernens resultat för räkenskapsperioden efter eliminering av koncernens interna intäkter och kostnader samt intern vinstutdelning och de andelar av dotterföretagens resultat som motsvarar utomståendes äganderätt. Koncernbalansräkningen skall uppvisa koncernens eget kapital efter att koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt innehav har eliminerats och de andelar som motsvarar utomståendes innehav i dotterföretagen har upptagits som en egen post i balansräkningen.
Dotterföretagens bokslut skall före sammanställandet i mån av möjlighet ändras i enlighet med denna lag.
Moderföretaget och dotterföretagen skall ha samma räkenskapsperiod.
De reserveringar som avses i 17 § samt skillnaden mellan de bokförda och planenliga avskrivningarna får upptas i koncernbokslutet uppdelade i å ena sidan räkenskapsperiodens resultat och eget kapital samt å andra sidan förändringen i den latenta skatteskulden och den latenta skatteskulden.
Om ett koncernföretag ensamt eller tillsammans med andra företag i samma koncern på det sätt som närmare stadgas i bokföringsförordningen har betydande inflytande i en annan bokföringsskyldig som driver rörelse (intresseföretag) skall den sistnämnda bokföringsskyldigas bokslutsuppgifter tas med i koncernbokslutet enligt vad handels- och industriministeriet närmare bestämmer.
Intresseföretaget skall ur det senaste bokslutet ge den bokföringsskyldige som uppgör koncernbokslutet de uppgifter som han behöver för sammanställningen av sina bokslutsuppgifter.
22 d §
I koncernresultaträkningen eller koncernbalansräkningen eller bilagor till dem skall utöver de uppgifter som avses i 22 c § 1 mom. uppges
uppgifter om de dotterföretag som tagits med och de som inte tagits med i koncernbokslutet samt orsakerna till att de inte tagits med,
uppgift om bokföringsnämndens tillstånd att avvika från kravet på samma räkenskapsperiod för moderföretaget och dotterföretagen,
uppgifter om de redovisningsprinciper som iakttagits vid uppgörandet av koncernbokslutet,
uppgifter om de intresseföretag som ingår i koncernbokslutet och om de redovisningsmetoder som tillämpats vid sammanställningen,
skatteskulder som motsvarar frivilliga reserveringar samt
för varje sådan bokföringsskyldig där något koncernföretag antingen ensamt eller tillsammans med andra företag som hör till samma koncern innehar en betydande ägoandel, den bokföringsskyldiges namn, ägoandel samt beloppet av det egna kapitalet och räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt det senaste bokslutet.
33 §
En bokföringsskyldig som driver rörelse skall inom sex månader efter räkenskapsperiodens utgång tillställa patent- och registerstyrelsens handelsregisteravdelning en styrkt kopia av resultaträkningen och balansräkningen jämte bilagor som avses i 21 och 21 a §§, om den bokföringsskyldige uppfyller minst två av följande tre villkor:
- omsättningen under föregående räkenskapsperiod är minst 20 miljoner mark,
- balansomslutningen för föregående räkenskapsperiod är minst 10 miljoner mark,
- det genomsnittliga antalet anställda har under föregående räkenskapsperiod varit minst 50.
Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas även då den bokföringsskyldige på det sätt som avses i 22 a § är skyldig att uppgöra ett koncernbokslut och ta med det i sitt bokslut. Utöver de handlingar som nämns i 1 mom. skall den bokföringsskyldige då inlämna en kopia av koncernresultaträkningen och koncernbokslutet jämte de bilagor som nämns i 22 c och 22 d §§.
35 §
Bokföringsnämnden kan, om särskilda skäl föreligger, för viss tid i enskilda fall eller branschvis bevilja undantag från stadgandena i 9 § 3 mom., 19-21 a §§, 22 a § 1 mom., 22 c § 3 mom., 22 d §, 25 § 1 och 2 mom. samt 29 och 30 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Lagen tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1993 eller därefter.
På bokföringen för en räkenskapsperiod som utgår den 30 juni 1994 eller dessförinnan får tillämpas de stadganden som gällde då denna lag trädde i kraft.
En bokföringsskyldigs utgifter för pensionsförpliktelser som innan denna lag trädde i kraft inte behövde upptas skall upptas i bokslutet för en räkenskapsperiod som utgår senast den 31 januari 2000.
Om utgifter för pensionsförpliktelser inte upptas i bokslutet, skall ansvaret till följd av pensionsförpliktelserna och det till pensionsstiftelser obetalda beloppet för täckande av dess ansvarsunderskott uppges i en bilaga till balansräkningen.
En bokföringsskyldig skall tillämpa 16 § 4 och 5 mom. i bokslutet för en räkenskapsperiod som utgår senast den 31 december 1995 eller dessförinnan till den del de förutsätter att anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid upptas såsom kostnader genom avskrivningar enligt plan.
Denna lag tillämpas i fråga om företag och anstalter som bedriver försäkringsverksamhet första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som utgår den 31 december 1995.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
RP 111/92
EkUB 47/92
Helsingfors den 23 december 1992
Republikens President MAUNO KOIVISTOHandels- och industriminister Pekka Tuomisto