948/1992

Given i Helsingfors den 23 oktober 1992

Lag om ändring av lagen om olycksfallsförsäkring

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 20 augusti 1948 om olycksfallsförsäkring (608/48) 6 och 7 §§,

dessa lagrum sådana de lyder, 6 § i lag av den 10 juli 1981 (526/81) och 7 § ändrad genom sistnämnda lag och lag av den 16 juni 1950 (286/50),

ändras i 14 § 1 mom. det inledande stycket och 2 punkten, i 16 § 1 mom. det inledande stycket och 3 punkten samt 16 § 3 mom., 23-25 §§, 43 § 1 mom., 46 § 1 mom. och 49 §, dessa lagrum sådana de lyder i nämnda lag av den 10 juli 1981, samt

fogas till lagen nya 23 a-23 d och 24 a-24 c §§ samt en ny 45 § i stället för den 45 § som upphävts genom nämnda lag av den 10 juli 1981 som följer:

14 §

Skadestånd för skada eller sjukdom på grund av olycksfall i arbete utges:


2) i form av familjepension efter arbetstagaren; samt


16 §

Beloppet av dagpenning, olycksfallspension och familjepension fastställs så att


3) familjepensionens maximibelopp årligen utgör 70 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst och att pensionsbeloppet bestäms i enlighet med 24 och 24 a-24 c §§.


Begravningshjälpen utgör 17 900 mark.


23 §

Om en arbetstagare har dött till följd av ett olycksfall, betalas efter honom familjepension och begravningshjälp. Familjepensionen betalas i form av efterlevandepension och barnpension.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller även när en person i sjöarbetsförhållande har försvunnit eller när utredning om dödsfall i andra fall inte kan företes, men det är sannolikt att arbetstagaren har dött till följd av ett olycksfall. I 59 § stadgas om de omständigheter under vilka en person i sjöarbetsförhållande anses försvunnen. I de fall som nämns i detta moment kan familjepension beviljas för viss tid.

En sådan arbetstagares dödsfall vars invaliditetsklass är minst 18 anses vara följden av ett olycksfall, om det inte kan anses sannolikt att den av olycksfallet orsakade skadan eller sjukdomen inte väsentligen har medverkat därtill.

23 a §

En arbetstagares äkta make har rätt till efterlevandepension.

Till efterlevandepension är på ansökan, enligt vad som stadgas i 3 mom., berättigad även en sådan person med vilken arbetstagaren utan att vara gift fortgående levde i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden och med vilken arbetstagaren har eller hade haft ett gemensamt barn eller med vilken arbetstagaren har ett avtal om inbördes underhåll som fastställts av en myndighet. På motsvarande sätt föreligger rätt till pension även när ett gemensamt barn föddes efter arbetstagarens död.

En person som avses i 2 mom. är berättigad till efterlevandepension, om arbetstagaren inte var gift vid sin död. Om arbetstagaren vid sin död levde i äktenskapsliknande förhållanden enligt 2 mom. och åtskils från sin äkta make och ansökan om upplösning av äktenskapet var anhängig, har den person som avses i 2 mom. i stället för den äkta maken rätt till efterlevandepension.

23 b §

En arbetstagares barn har rätt till barnpension om det inte har fyllt 18 år vid arbetstagarens död. Också ett sådant barn till arbetstagaren som har fyllt 18 år och som studerar på heltid eller genomgår yrkesutbildning eller som på grund av arbetsoförmåga orsakad av sjukdom, lyte eller skada vid arbetstagarens död var oförmöget att försörja sig har rätt till barnpension så länge nämnda omständighet föreligger, dock högst tills barnet fyller 25 år.

Också ett sådant barn till arbetstagarens äkta make eller till en person som avses i 23 a § 2 mom. har rätt till barnpension enligt 1 mom., om arbetstagaren svarade för barnets underhåll och maken eller den person som avses i 23 a § 2 mom. har rätt till efterlevandepension efter arbetstagaren.

Ett barn har alltid rätt till barnpension efter sin egen förälder. Barnpension betalas dock inte efter flera än två förmånslåtare samtidigt.

23 c §

Om ett äktenskap har ingåtts efter det olycksfall i arbete som ledde till arbetstagarens död, har den äkta maken inte rätt till efterlevandepension, om det inte har fötts ett barn i äktenskapet eller om äktenskapet inte har pågått minst tre år. På motsvarande sätt har inte heller en person som avses i 23 a § 2 mom. och med vilken arbetstagaren fortgående levde i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden rätt till efterlevandepension i de fall då förhållandet har inletts efter olycksfallet i arbete, om inte ett gemensamt barn har fötts efter att det äktenskapsliknande förhållandet inleddes eller ett sådant i 23 a § 2 mom. avsett förhållande har fortgått minst tre år. Är den äkta maken eller en person som avses i 23 a § 2 mom. av ovan nämnda orsaker inte berättigad till efterlevandepension, har inte heller nämnda makes eller persons barn rätt till barnpension efter arbetstagaren.

23 d §

Rätten till familjepension börjar dagen efter dagen för dödsfallet eller försvinnandet eller efter nämnda dag när de villkor som anges i 23 b § 1 mom. uppfylls.

Rätten till efterlevandepension upphör när den till efterlevandepension berättigade ingår äktenskap eller på det sätt som avses i 23 a § 2 mom. utan att ingå äktenskap lever fortgående i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden tillsammans med en annan person och förutsättningarna för pensionsrätt enligt nämnda lagrum uppfylls.

Rätten till barnpension upphör när de villkor för utbetalning av pension som anges i 23 b § 1 mom. upphör eller när barnet därförinnan har adopterats av någon annan än den som uppbär efterlevandepension efter arbetstagaren eller pensionstagarens make.

24 §

Efterlevandepensionens belopp är

1) 40 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om enda förmånstagare är den till efterlevandepension berättigade,

2) 35 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om förmånstagare är den till efterlevandepension berättigade och ett till barnpension berättigat barn,

3) 30 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om förmånstagare är den till efterlevandepension berättigade och två till barnpension berättigade,

4) 20 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om förmånstagare är den till efterlevandepension berättigade och tre till barnpension berättigade, samt

5) 15 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om förmånstagare är den till efterlevandepension berättigade och fyra eller flera till barnpension berättigade.

När efterlevandepensionens storlek bestäms beaktas den till efterlevandepension berättigades arbetsinkomst eller pensionsinkomst på det sätt som stadgas i 24 b §.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är

1) 25 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om ett barn är berättigat till barnpension,

2) 40 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om två barn är berättigade till barnpension,

3) 50 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om tre barn är berättigade till barnpension, samt

4) 55 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, om fyra eller flera barn är berättigade till barnpension.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är berättigade till pension. Är föräldralösa barn berättigade till pension, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 15 procent av arbetstagarens årsarbetsförtjänst, dock högst så mycket att det sammanlagda beloppet av efterlevande- och barnpensionerna inte överstiger maximibeloppet av familjepensionen. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Om antalet personer som är berättigade till familjepension förändras eller om det barn som är berättigat till barnpension blir föräldralöst, justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan de till pension berättigade vid ingången av månaden efter förändringen och med beaktande även av vad som stadgas i 24 c § 2 mom.

Till barn som är berättigat till barnpension med stöd av familjepensionslagen (38/69) betalas barnpensionen enligt denna lag dock minskad med grundbeloppet av barnpensionen enligt familjepensionslagen. Det belopp med vilket pensionen minskas utgörs av grundbeloppet av barnpensionen enligt familjepensionslagen vid ingången av det år då rätten till pension enligt denna lag uppkommer.

24 a §

En till efterlevandepension berättigad vars rätt till pension i enlighet med 23 d § 2 mom. upphör på grund av äktenskap eller ett äktenskapsliknande förhållande enligt 23 a § 2 mom. erhåller ett engångsbelopp motsvarande tre års efterlevandepension. Som beräkningsgrund används den månatliga pension som senast utbetalats. Om den till efterlevandepension berättigade, oberoende av ett nytt äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande, till följd av samma dödsfall är berättigad till familjepension enligt 8 § 5 mom. lagen om pension för arbetstagare, består engångsbeloppet dock endast av den del som överstiger beloppet av nämnda familjepension för tre års tid.

24 b §

När en efterlevandepension fastställs beaktas den till efterlevandepension berättigades arbetsinkomst eller pensionsinkomst genom inkomstjämkning. Vid inkomstjämkningen minskas den efterlevandepension som avses i 24 §, om den till efterlevandepension berättigades arbetsinkomst eller pensionsinkomst vid arbetstagarens död översteg inkomstjämkningsgrunden. Avdraget är 30 procent av skillnaden mellan arbetsinkomsten eller pensionsinkomsten och inkomstjämkningsgrunden. Inkomstjämkningsgrunden är det i 28 § 6 mom. avsedda minimibeloppet av årsarbetsförtjänsten vid tidpunkten för arbetstagarens död multiplicerat med 2,15.

För inkomstjämkningen fastställs den till efterlevandepension berättigades arbetsinkomst eller pensionsinkomst vid tidpunkten för arbetstagarens död. Vid fastställandet av arbetsinkomsten gäller i tillämpliga delar vad som i 28 § 1-5 mom. stadgas om en arbetstagares årsarbetsförtjänst. Såsom pensionsinkomst beaktas fortlöpande pensioner som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare samt därmed jämförbara familjepensioner samt minskad avträdelsepension enligt lagen om avträdelsepension (16/74), ävensom fortlöpande olycksfallspension, livränta, familjepension och försörjningspension som utbetalas med stöd av denna lag, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81), lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) och lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48) samt annan lag enligt vilken ersättningen bestäms i enlighet med stadgandena i lagen om olycksfallsförsäkring, ävensom med dessa jämförbar ersättning som utbetalas med stöd av trafikförsäkringslagen (279/59). Sådan familjepension eller därmed jämförbar ersättning som den till efterlevandepension berättigade har rätt till på grund av det dödsfall för vilket ersättning nu beviljas beaktas dock inte i inkomstjämkningen. Om pension eller annan motsvarande ersättning som den till efterlevandepension berättigade uppbär till följd av sin egen arbetsoförmåga inte beviljats till fullt belopp, beaktas den i inkomstjämkningen enligt beloppet av full förmån.

Om den till efterlevandepension berättigade uppbär i 2 mom. nämnd familjepension, försörjningspension, fortlöpande livränta eller pension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/90) eller lagen om avträdelsepension, skall i inkomstjämkningen med avvikelse från 1 mom. även beaktas hans arbetsinkomst eller den pensionsinkomst som han får på grund av arbetsoförmåga.

Som pensionsinkomst kan på samma grunder även beaktas förmåner som betalas från främmande stater och som motsvarar ovan nämnda förmåner.

24 c §

Efterlevandepensionen betalas inkomstjämkad räknat från ingången av den trettonde kalendermånaden efter arbetstagarens död. Om den till efterlevandepension berättigade vid arbetstagarens död hade vårdnaden om ett eller flera barn som har rätt till barnpension efter arbetstagaren, betalas efterlevandepensionen inkomstjämkad dock först från det rätten till barnpension har upphört för alla dessa barn.

Om barnpension till följd av att barnet inleder studier eller yrkesutbildning börjar betalas efter att efterlevandepensionen har beviljats till inkomstjämkat belopp, betalas efterlevandepensionen även för denna tid enligt beloppet av den inkomstjämkade pension som den till efterlevandepension berättigade senast uppbar innan studierna inleddes, men dock högst till ett sådant belopp att det sammanlagda beloppet av efterlevandepensionen och barnpensionerna inte överstiger det i 16 § 1 mom. stadgade maximibeloppet för familjepensionen.

Den av inkomstjämkningen föranledda minskningen av efterlevandepensionen görs genom att man i enlighet med grunderna i 9 § lagen om pension för arbetstagare omvandlar det belopp som skall avdras i överensstämmelse med indexnivån vid tidpunkten för olycksfallet.

25 §

I begravningshjälp betalas till arbetstagarens dödsbo det belopp som nämns i 16 §, om begravningskostnaderna har betalats ur dödsboets tillgångar. I annat fall betalas begravningshjälpen till dem som ombesörjer arbetstagarens begravning, dock inte mer än vad som borde ha betalts till dödsboet.

Om begravning till följd av försvinnande inte har kunnat äga rum, betalas begravningshjälpen till dem som kan betraktas som delägare i dödsboet.

43 §

När anmälan om ett olycksfall i arbete har lämnats till en försäkringsanstalt och rätten till skadestånd är ostridig, men försäkringsanstalten anser att skadeståndsskyldigheten ankommer på en annan försäkringsanstalt, är förstnämnda försäkringsanstalt skyldig att utan dröjsmål på den skadeståndsskyldiga försäkringsanstaltens vägnar i förskott på skadeståndet utbetala ett belopp som till storleken ungefär motsvarar skadeståndet. Uppnås inte enighet om vilken försäkringsanstalt som är skadeståndsskyldig, skall denna fråga underställas olycksfallsnämnden för avgörande. I olycksfallsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.


45 §

Försäkringsanstalten skall inom ett år räknat från det den mottagit ansökan om skadestånd till följd av ett dödsfall eller ett försvinnande meddela beslut om hur den till efterlevandepension berättigades arbetsinkomster eller pensionsinkomster påverkar efterlevandepensionen.

46 §

Om väsentlig förändring sker i de omständigheter som påverkar storleken av olycksfallspension, menersättning eller till dem hörande tillägg, kan skadeståndets belopp rättas.


49 §

Om olycksfallspension, menersättning eller ersättning för hemvårdskostnader skall indras, utbetalningen av den avbrytas eller dess belopp minskas av orsaker som inte kunnat förutses, görs ändringen den närmast följande dag då detta är möjligt.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Denna lag tillämpas på sådana dödsfall och i 23 § 2 mom. avsedda försvinnanden som inträffat sedan lagen har trätt i kraft.

Vad som i denna lag stadgas om barn tillämpas på adoptivbarn också i sådana fall då en domstol har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Medan adoptionen är i kraft betraktas dessa adoptivbarn dock inte som barn till sina biologiska föräldrar. Som barn enligt denna lag anses också ett barn som har ställning som erkänt barn och likaså ett barn till vilket arbetstagaren vid sin död hade förbundit sig eller var förpliktad att betala underhållsbidrag enligt lagen om barn utom äktenskap (173/22).

Det markbelopp som stadgas i 16 § 3 mom. i denna lag motsvarar det i 9 § lagen om pension för arbetstagare angivna löneindextal som fastställts för 1992.

Om olycksfallet har inträffat före den 1 januari 1982, anses vid tillämpningen av denna lag en sådan livräntetagares död vars invaliditetsgrad är minst nittio av hundra vara en följd av olycksfallet, om det inte kan anses sannolikt att den skada eller sjukdom som olycksfallet föranlett inte inverkat väsentligt på dödsfallet.

På familjepensioner som utbetalas skall 24 § 6 mom. i denna lag tillämpas så att samordningen görs när denna lag träder i kraft och att det belopp med vilket pensionen minskas utgörs av det vid ifrågavarande tidpunkt gällande pensionsbeloppet enligt familjepensionslagen.

RP 128/92
ShUB 25/92

Helsingfors den 23 oktober 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Social- och hälsovårdsminister
Jorma Huuhtanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.