1728/1991

En värnpliktig som av allvarliga samvetsskäl vilka grundar sig på övertygelse hindras att fullgöra sin värnplikt i vapentjänst och som inte söker sig till civiltjänst så som särskilt stadgas genom lag, skall på ansökan befrias från vapentjänst i fredstid och förordnas till vapenfri tjänst. Den som förordnats till sådan tjänst benämns i denna lag vapenfri tjänstepliktig.

Tiden för beväringstjänsten för en vapenfri tjänstepliktig är 330 dagar. En vapenfri tjänstepliktig kan inkallas till repetitionsövningar för sammanlagt högst 75 dagar.

Ansökan om befrielse från vapentjänst skall vid uppbådet lämnas till uppbådsnämnden eller tillställas chefen för militärdistriktet eller kommendören för det truppförband där personen i fråga tjänstgör. Ansökan skall innehålla försäkran om att samvetsskäl som avses i 36 a § föreligger.

Beslut om befrielse från vapentjänst samt om förordnande till vapenfri tjänst fattas i samband med uppbådet av uppbådsnämnden och i övriga fall som nämns i 36 f § av chefen för militärdistriktet.

Har en försäkran enligt 36 c § givits om att samvetsskäl enligt 36 a § föreligger, skall sökanden befrias från vapentjänst och förordnas till vapenfri tjänst.

För en vapenfri tjänstepliktig skall tjänstgöringen vid försvarsmakten ordnas så att hans övertygelse inte råkar i konflikt med tjänsteuppgifterna.

En vapenfri tjänstepliktig är inte skyldig att i tjänsten bruka vapen eller skjutförnödenheter, inte heller att öva sig i deras bruk eller att delta i skötseln av dem. Detsamma gäller andra redskap och förnödenheter vilkas direkta syfte är att förgöra eller skada fienden.

I övrigt skall en vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänstgöring enligt denna lag, och på honom skall tillämpas vad som stadgas om krigsmän.

Om en vapenfri tjänstepliktig vill övergå till vapentjänst, skall han skriftligen anmäla detta till kommendören för det truppförband där han tjänstgör. Denne skall se till att tjänstgöringen fortsätter som vapentjänst. Är en vapenfri tjänstepliktig inte i tjänst, skall anmälan tillställas chefen för det militärdistrikt under vars tillsyn han står, och denne skall besluta om förordnande till tjänstgöring.

Ansöker en värnpliktig som fullgör vapentjänst, på de grunder som nämns i 36 a § om vapenfri tjänst, skall han tjänstgöra som vapenfri tjänstepliktig på sitt tjänstgöringsställe tills hans ansökan har behandlats och beslut om hans tjänstgöringsställe har fattats.

Anmäler en värnpliktig som fullgör vapentjänst eller vapenfri tjänst att han ansöker om civiltjänst, skall ansökan tillställas staben för militärdistriktet för behandling. Den värnpliktige skall hemförlovas, om han inte samtycker till att fortsätta tjänstgöringen som vapentjänst eller vapenfri tjänst till dess övergången till civiltjänst sker.

Har en värnpliktig i vapentjänst förordnats till vapenfri tjänst, bestäms den återstående tjänstgöringstiden så att redan tjänade dagar i sin helhet dras av från tjänstgöringstiden enligt den nya tjänstgöringsformen. Den tid som behövs för behandlingen av en ansökan enligt 36 f § 2 mom. räknas som tjänstgöringstid för den värnpliktige vid den tjänstgöring till vilken han förordnas sedan ärendet har behandlats. Om en vapenfri tjänstepliktig har förordnats till vapentjänst, fastställer huvudstaben enligt de föreskrifter som försvarsministeriet meddelar i vilken mån redan tjänade dagar skall räknas den värnpliktige till godo.

I beslut enligt denna lag av staben för militärdistriktet eller uppbådsnämnden får ändring sökas genom besvär hos centralnämnden för uppbådsärenden. Besvärsskriften skall tillställas staben för militärdistriktet eller närmaste länsman, polisinrättning eller befälhavare, som utan dröjsmål skall sända den till staben för militärdistriktet. Besvär skall anföras inom 30 dagar från den dag då ändringssökanden fick del av beslutet. Gäller besvären ett beslut som har fattats vid uppbådet, räknas besvärstiden från den dag då uppbådet slutfördes i den kommun till vilken ändringssökanden hör.

För förrättande av uppbåd av värnpliktiga, för planering och ordnande av deras utbildning och tjänstgöring samt i syfte att skapa beredskap för mobilisation och verksamhet under undantagsförhållanden förs ett värnpliktsregister.

Värnpliktsregistret består av de uppgifter om värnpliktiga som huvudstaben får av befolkningsregistercentralen och övriga myndigheter enligt 42 c § och som den överför till staberna för militärdistrikten för att användas av dem och för vidarebefordran till truppförbanden. Registret kompletteras med uppgifter som fås av de värnpliktiga och myndigheterna i samband med förrättandet av uppbåd, under de värnpliktigas tjänstgöringstid och i samband med tillsynen över dem.

Huvudstaben för ett riksomfattande värnpliktsregister över alla värnpliktiga, staben för militärdistriktet ett regionalt värnpliktsregister över värnpliktiga som är skrivna på dess område samt truppförbanden eller andra militära inrättningar lokala värnpliktsregister över värnpliktiga som tjänstgör vid förbanden eller inrättningarna.

Värnpliktsregistret kan föras som kortregister eller med hjälp av automatisk databehandling. Uppgifter kan överföras mellan det riksomfattande registret och de regionala och lokala registren.

I värnpliktsregistret antecknas enligt vad som stadgas närmare genom förordning de person- och adressuppgifter som behövs för tillsynen över den värnpliktige samt för hans placering och planeringen av hans militära utbildning liksom även uppgifter om den värnpliktiges yrke, familjeförhållanden, civila och militära utbildning, hälsotillstånd och tjänsteduglighet, om tiden och platsen för fullgörande av värnplikten samt om straff och disciplinära tillrättavisningar.

Registerföraren har rätt att för värnpliktsregistret oberoende av stadgandena om tystnadsplikt,

Registerföraren har dessutom rätt att, oberoende av stadgandena om tystnadsplikt, enligt vad som närmare stadgas genom förordning vid behov även av andra statliga och kommunala myndigheter få sådana uppgifter om de värnpliktiga som är av betydelse när tillsynen, placeringen och utbildningen av de värnpliktiga och deras tjänstgöring planeras och ordnas.

Folkpensionsanstalten är skyldig att till huvudstaben anmäla de värnpliktiga som har beviljats invaliditetspension enligt folkpensionslagen (347/56) eller handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88).

Om hemlighållande av sådana uppgifter i värnpliktsregistret som gäller statens säkerhet eller försvarets intresse gäller lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51).

Uppgifter om en i värnpliktsregistret antecknad persons hälsotillstånd, övertygelse, ekonomiska eller sociala ställning eller andra uppgifter som gäller hans personliga förhållanden får inte röjas för en utomstående.

Personuppgifter får endast ges eller lämnas ut till

På utlämnande och utgivande av personuppgifter ur värnpliktsregistret tillämpas inte 18 a § och 20 § 2 mom. lagen om allmänna handlingars offentlighet. Huvudstaben kan av särskilda skäl lämna ut uppgifter för vetenskaplig forskning och statistik eller för andra godtagbara ändamål, om utlämnandet uppfyller kraven enligt 19 § 1 mom. 3 punkten personregisterlagen (471/87).

Till tjänstetiden för värnpliktig i aktiv trupp eller vid repetitionsövningar hänförs inte

En utländsk medborgare som har antagits till finsk medborgare och som i den främmande staten under fredstid har fullgjort sin tjänstgöringsplikt som värnpliktig eller en del av den, kan på ansökan helt eller delvis av huvudstaben befrias från beväringstjänst under fredstid. Under samma förutsättningar kan en finsk medborgare som även har medborgarskap i någon annan stat på ansökan helt eller delvis av huvudstaben befrias från beväringstjänst under fredstid. Huvudstaben kan oberoende av de nämnda förutsättningarna av särskilda skäl på ansökan befria en finsk medborgare som även har medborgarskap i någon annan stat från beväringstjänst under fredstid, om hans egentliga bo och hemvist inte är i Finland och om han inte har någon faktisk anknytning till Finland.

Om en finsk medborgare även har danskt, norskt eller svenskt medborgarskap, gäller beträffande hans värnplikt dessutom vad som föreskrivs i protokollet mellan Finland, Danmark, Norge och Sverige angående Finlands anslutning till överenskommelsen av den 3 mars 1956 mellan Danmark, Norge och Sverige om förhållandet mellan värnplikt och medborgarskap i Danmark, Norge och Sverige samt vad som bestäms i den överenskommelse som nämns i protokollet (FördrS 44/68).

Om förutsättningarna för befrielse från beväringstjänst enligt 3 mom. och om förfarandet vid befrielse stadgas närmare genom förordning.

Ändring i ett sådant beslut av huvudstaben som avses i 3 mom. får sökas genom besvär hos centralnämnden för uppbådsärenden. Besvärsskriften skall tillställas huvudstaben eller utomlands en finsk beskickning eller ett finskt konsulat, som utan dröjsmål skall sända besvärsskriften till huvudstaben. Besvären skall anföras inom 30 dagar från den dag då ändringssökanden fick del av beslutet.