1444/1991

Utfärdat i Helsingfors den 2 december 1991

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttagas vid beräkningen av naturaförmåner vid beskattningen för år 1991

Skattestyrelsen har med stöd av 47 § lagen den 29 december 1988 om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) förordnat, att naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare skall vid beskattningen för år 1991 värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström
1 §

Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1976 230 mk + 22,20 mk per kvadratmeter
åren 1976-1983 230 mk + 23,30 mk per kvadratmeter
år 1984 eller senare 290 mk + 29,70 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån
före år 1961 190 mk + 15,80 mk per kvadratmeter
åren 1961-1975 230 mk + 16,90 mk per kvadratmeter
åren 1976-1983 230 mk + 18,90 mk per kvadratmeter
år 1984 eller senare 230 mk + 24,80 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i en hyresbostad som finansierats med statligt bostadslån uppgår, avvikande från 1 mom., till högst det hyresbelopp som enligt de grunder som bostadsstyrelsen fastställt för bostaden uppbärs för bostaden.

2 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

3 §

Står den skattskyldige själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 1 § med 3,50 mk per kvadratmeter och månad.

4 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 9,70 mk per kvadratmeter och månad. Om skattskyldigen själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde6,90 mk per kvadratmeter och månad.

5 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,50 mk per kvadratmeter och månad. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

6 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 320,00 mk och i ett rum med ugnsuppvärmning 100,00 mk per månad.

7 §

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till den skattskyldiges eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.

8 §

Såvida hyresnivån för bostäder konstaterats i kommun vara lägre än ovan i 1 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån, kan dessa värden allmänt i kommunen sänkas, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 1 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån
9 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd garageplats är 195 mk per månad i huvudstadsregionen och 130 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt bilgarage eller kall garageplats är 130 mk per månad i huvudstadsregionen och 100 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån
10 §

Kostförmånens värde är 19 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 19 mk och högst 34 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 19 mk eller överstiger den 34 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.

11 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som löntagaren betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

12 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 14,25 mk per måltid.

13 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 34 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 19 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 34 mk värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle
14 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 240,00 mk per månad i ett rum och 1 170,00 mk per månad i ett samfällt rum.

15 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 38,00 mk per dygn eller högst 855,00 mk per månad.

Bilförmån
16 §

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning har använt arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs antingen enligt ett månatligt värde eller ett månatligt grundvärde utökat med värdet per kilometer som bestäms på basen av kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett enligt följande:

Månatligt värde Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett
grundvärde värde per kilometer
mk/mån mk/mån +p/km
a) Åldersgrupp A (1-3 år)
I bilklassen,
cylindervolym högst 1300 cm3 och nyanskaffningspris högst 95 000 mk
- fri bilförmån 1 880 930 63
- förmån att använda bil 1 380 930 30
II bilklassen,
cylindervolym högst 1600 cm3 och nyanskaffningspris högst 137 000 mk
- fri bilförmån 2 360 1 220 76
- förmån att använda bil 1 760 1 220 36
III bilklassen,
cylindervolym högst 2000 cm3 och nyanskaffningspris högst 210 000 mk
- fri bilförmån 3 260 1 880 92
- förmån att använda bil 2 620 1 880 49
IV bilklassen,
cylindervolym över 2000 cm3 och nyanskaffningspris högst 255 000 mk
- fri bilförmån 4 260 2 560 113
- förmån att använda bil 3 480 2 560 61
V bilklassen,
nyanskaffningspris över 255 000 mk
- fri bilförmån 6 260 4 060 147
- förmån att använda bil 5 360 4 060 87
b) Åldersgrupp B (över 3 år)
I bilklassen,
cylindervolym högst 1300 cm3
- fri bilförmån 1 410 460 63
- förmån att använda bil 910 460 30
II bilklassen,
cylindervolym högst 1600 cm3
- fri bilförmån 1 750 610 76
- förmån att använda bil 1 150 610 36
III bilklassen,
cylindervolym högst 2000 cm3
- fri bilförmån 2 320 940 92
- förmån att använda bil 1 680 940 49
IV bilklassen,
cylindervolym över 2000 cm3
- fri bilförmån 2 980 1 280 113
- förmån att använda bil 2 200 1 280 61
17 §

Bilens åldersgrupp i var och en bilklass bestäms enligt det år då bilen tagits i bruk, som framgår av registerutdraget. Till åldersgrupp A hör bilar som tagits i bruk år 1989 eller senare. Övriga bilar hör till åldersgrupp B.

18 §

Med cylindervolym avses motorns slagvolym i den storlek som den antecknats på registerutdraget.

19 §

Med nyanskaffningspris avses bilmodellens riktminutförsäljningspris som var gällande 30.9.1990 och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett. Om bilmodellen 30.9.1990 inte har haft något riktminutförsäljningspris, används som nyanskaffningspris riktminutförsäljningspriset den månad då bilmodellen togs i bruk.

Extra utrustning som skaffats i bilen utom vinterdäck och biltelefon tas vid bestämmande av nyanskaffningspriset i beaktande till den del som dess värde överstiger 11 000 mk.

20 §

Klassen av en bil som tagits i bruk år 1991 och vars nyanskaffningspris överstiger bilklassens övre gräns, som bestäms enligt cylindervolymen, bestäms enligt priset. En bil som tagits i bruk före år 1991 är under den tid som den hör till åldersgruppen A kvar i den klass dit den placerats det år då den tagits i bruk eller dit den enligt senare anskaffade extra utrustning skulle placeras.

Klassen för bilar i åldersgruppen B bestäms enbart på grundval av cylindervolymen.

21 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

22 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

23 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 800 mark per månad eller 120 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

24 §

Av kördagbok som avses ovan i 16 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen, - körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten, vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,

- ändamålet för körningen och

- bilens användare.

Telefonförmån
25 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 130 mk per månad.

Tillämpning av det gängse värdet
26 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Helsingfors den 2 december 1991

Generaldirektör
Jukka Tammi

Överinspektör
Merja Hartikka-Simula

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.