854/1991

Given i Helsingfors den 24 maj 1991

Lag om Helsingfors universitet

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Universitetets uppgift

Universitetet har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning samt att fostra ungdomen till att tjäna fosterlandet och mänskligheten.

2 §
Universitetets hemort

Universitetets hemort är Helsingfors stad. Universitetet kan även ha verksamhetsenheter på andra orter.

3 §
De som hör till universitetet

Till universitetet hör dess lärare, forskare, övriga personal och studerande.

4 §
Universitetets rätt till självstyrelse

Universitetet åtnjuter rätt till självstyrelse.

I 77 § 2 mom. regeringsformen stadgas om konsistoriets rätt att avge utlåtande innan lagar och förordningar om universitetet ges.

5 §
Universitetets privilegier

Universitetet har ensamrätt att publicera almanackor och kalendrar på finska och svenska samt rätt att ha ett apotek i Helsingfors stad. Universitetet har dessutom även de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som tidigare tillförsäkrats det eller har överlåtits till det.

6 §
Undervisningens och forskningens frihet

Vid universitetet råder undervisnings- och forskningsfrihet. Lärarna skall likväl iaktta gällande stadganden och bestämmelser om undervisningen.

7 §
Valkollegiet

Vid universitetet finns ett valkollegium som ställer upp kandidater för utnämning av kansler samt väljer rektor och prorektorer. Till valkollegiet hör medlemmarna och suppleanterna i konsistoriet och fakultetsråden. Om de tjänstemän som hör till valkollegiet stadgas genom förordning.

2 kap.

Kansler

8 §
Behörighetsvillkor och utnämning

Universitetet har en kansler, som skall främja vetenskaperna, bevaka universitetets intressen och övervaka dess verksamhet.

Kansler skall vara en person som förtjänstfullt har verkat till fromma för vetenskapen eller universitetet.

Kansler utnämns av republikens president på framställning av statsrådet för fem år i sänder bland tre kandidater som universitetets valkollegium har ställt upp genom proportionella val.

9 §
Kanslers uppgifter

Kansler har till uppgift att

1) göra framställningar och avge utlåtanden om ärenden som rör universitetet och som inte hör under universitetets egen beslutanderätt,

2) fastställa universitetets instruktioner och övriga motsvarande allmänna föreskrifter,

3) utnämna förvaltningsdirektören, biträdande professorer och föreståndare för de fristående institutionerna samt docenter,

4) behandla de ärenden som nämns i 33 § och

5) bevilja tillstånd att anordna promotioner.

Kansler har rätt att närvara och yttra sig i statsrådet, då ärenden som rör universitetet behandlas.

3 kap.

Universitetets förvaltningsorgan

10 §
Universitetets förvaltningsorgan

Universitetets allmänna förvaltning handhas av konsistoriet och rektor.

En fakultets förvaltning handhas av fakultetsrådet och dekanus. Om institutionerna vid en fakultet stadgas i 22 §.

Förvaltningen av en fristående institution, som är underställd konsistoriet, handhas av en direktion och en föreståndare.

Endast en myndig person som hör till universitetet kan vara medlem i ett kollegialt förvaltningsorgan. Av medlemmarna i en fristående institutions direktion kan likväl högst hälften vara personer som inte hör till universitetet.

4 kap.

Universitetets allmänna förvaltning

11 §
Konsistoriets sammansättning

Konsistoriet består av rektor, prorektorerna och fakulteternas dekaner samt av tolv andra medlemmar som utses för tre år i sänder.

De i 1 mom. nämnda tolv medlemmarna väljs som följer:

1) andra lärare och forskare än de ordinarie professorerna och biträdande professorerna utser bland sig tre medlemmar genom val som förrättas inom universitetet,

2) personalen utom lärarna och forskarna utser inom sig tre medlemmar genom val som förrättas inom universitetet och

3) studentkårens beslutande organ utser sex medlemmar bland studerandena.

I konsistoriet är prodekanus suppleant för dekanus. För varje i 2 mom. nämnd medlem väljs en personlig suppleant ur samma grupp och i samma ordning som den ordinarie medlemmen.

Om val av en ny medlem eller suppleant under pågående mandatperiod stadgas genom förordning.

12 §
Konsistoriets uppgifter

Konsistoriet har utöver vad som stadgas på annat ställe i denna lag till uppgift att

1) utveckla universitetets verksamhet samt att göra framställningar och avge utlåtanden i ärenden som gäller utvecklandet av universitetet,

2) godkänna universitetets verksamhets- och ekonomiplaner samt övriga omfattande planer,

3) godkänna universitetets budgetförslag och riktlinjerna för fördelning av anslagen,

4) godkänna universitetets instruktioner och övriga motsvarande allmänna föreskrifter,

5) utse medlemmarna i de fristående institutionernas direktioner,

6) avgöra de ärenden som ankommer på rektor och som han på grund av att de är vittsyftande eller principiellt viktiga underställer konsistoriet samt att

7) behandla övriga ärenden enligt vad som stadgas genom förordning.

13 §
Stora konsistoriet

Universitetets ordinarie professorer bildar stora konsistoriet, vars uppgift är att främja samverkan mellan olika vetenskapsområden och upprätthålla de akademiska traditionerna vid universitetet.

14 §
Val av rektor och prorektorer

Valkollegiet väljer rektor och två prorektorer för tre år i sänder bland universitetets ordinarie professorer. Rektor och prorektorerna väljs var för sig.

Rektor eller den ena prorektorn skall väljas bland de professorer vilkas tjänst är inrättad för den svenska undervisningen.

15 §
Rektors och prorektorernas uppgifter

Rektor leder biträdd av prorektorerna universitetets verksamhet. Rektor är ordförande i konsistoriet och stora konsistoriet.

Rektor handlägger och avgör de ärenden som gäller universitetets allmänna förvaltning, om inte något annat stadgas i lag eller förordning.

Rektor kan underställa konsistoriet ett ärende som omfattas av hans behörighet och som med tanke på universitetet är vittsyftande eller principiellt viktigt.

16 §
Förvaltningsämbetet

Universitetet har ett förvaltningsämbete, vars uppgift är att sörja för beredning och föredragning av ärenden som hör till konsistoriets och rektors befogenheter samt för verkställigheten av besluten.

Förvaltningsdirektören är chef för förvaltningsämbetet.

Om överföring av handläggningen och avgörandet av ärenden som hör till rektors befogenheter på förvaltningsdirektören eller någon annan tjänsteman inom förvaltningsämbetet stadgas genom förordning.

5 kap.

Fakulteterna och deras förvaltning

17 §
Fakulteterna

Universitetet har en teologisk, en juridisk, en medicinsk, en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig, en pedagogisk, en statsvetenskaplig och en lantbruks- och skogsvetenskaplig fakultet.

18 §
Fakultetsrådens sammansättning

Till ett fakultetsråd utses genom val som förrättas inom universitetet för tre år i sänder 11, 19 eller 27 medlemmar och lika många suppleanter. Dekanus är ordförande i rådet. Konsistoriet bestämmer antalet medlemmar och suppleanter i fakultetsråden.

Av medlemmarna och suppleanterna väljer de ordinarie professorerna och biträdande professorerna bland sig fem, nio eller tretton, den övriga personalen inom sig tre, fem eller sju och studerandena bland sig tre, fem eller sju personer beroende på om hela antalet medlemmar är 11, 19 eller 27. Av de medlemmar och suppleanter som skall väljas av personalen utom professorerna och de biträdande professorerna skall minst en medlem och en suppleant vara lärare samt minst en medlem och en suppleant någon annan än en lärare. Om val av en ny medlem eller suppleant under pågående mandatperiod stadgas genom förordning.

Vid behandling av ärenden som nämns i 19 § 3 punkten hör till fakultetsrådet, utöver de i 1 mom. nämnda medlemmarna, fakultetens alla ordinarie och tjänstförrättande professorer.

19 §
Fakultetsrådens uppgifter

Fakultetsråden har till uppgift att

1) utveckla undervisningen och forskningen vid fakulteten,

2) utarbeta förslag till verksamhets- och ekonomiplan samt budget och att godkänna riktlinjerna för fördelning av de anslag som har tilldelats fakulteten,

3) behandla ärenden som gäller tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor och utnämning av docenter,

4) behandla ärenden som gäller doktors- och licentiatavhandlingar samt att bevilja lärda grader,

5) utnämna andra lärare än professorer, biträdande professorer och docenter,

6) handlägga de ärenden som ankommer på dekanus och som dekanus på grund av att de är vittsyftande eller principiellt viktiga underställer fakultetsrådet samt att

7) handlägga och avgöra övriga ärenden som enligt förordning skall handläggas och avgöras av fakultetsrådet.

20 §
Val av dekanus och prodekanus

Fakultetsrådet väljer dekanus och prodekanus för sin mandatperiod bland de ordinarie professorer och biträdande professorer som hör till rådet.

21 §
Dekanus uppgifter

Dekanus leder och övervakar fakultetens verksamhet.

Dekanus handlägger och avgör ärenden som hör till fakulteten, om inte något annat stadgas genom lag eller förordning. Dekanus kan underställa fakultetsrådet ett ärende som faller inom hans behörighet och som är vittsyftande eller principiellt viktigt med tanke på fakulteten.

22 §
Fakulteternas institutioner

En fakultet kan för undervisning och forskning ha institutioner som omfattar ett eller flera undervisnings- och forskningsområden.

Konsistoriet beslutar om inrättande av institutioner.

I en institutions kollegiala förvaltningsorgan skall ingå representanter för institutionens lärare, forskare, övriga personal och studerande enligt vad som stadgas genom förordning.

6 kap.

Biblioteket och andra fristående institutioner

23 §
Biblioteket och andra fristående institutioner

Universitetet har ett bibliotek och även andra fristående institutioner.

Universitetsbiblioteket utgör även ett nationalbibliotek. Om dess uppgifter stadgas också i lagen om friexemplar (420/80). I övrigt stadgas om bibliotekets uppgifter genom förordning.

7 kap.

Beslutsfattande

24 §
Beslutsfattande

I ett kollegialt förvaltningsorgan fattas beslut om andra än i 3 mom. nämnda ärenden med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet uppstår. Om rösterna faller lika, blir den mening gällande som ordföranden omfattar. Vid omröstning i ärenden som gäller tillsättning av en tjänst eller en studerandes rättsskydd iakttas likväl samma förfarande som vid en kollegial domstol.

I bedömningen av en studieprestation får endast de medlemmar eller suppleanter delta som har fullgjort en studieprestation på samma nivå som den som skall bedömas.

Vid val eller förordnande av en enda person förrättas valet som majoritetsval. Om ingen i den första omgången får mer än hälften av rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Skall flera än en väljas eller förordnas, iakttas proportionellt valsätt. Om rösterna faller lika, avgörs resultatet vid både majoritetsval och proportionellt val av lotten.

8 kap.

Lärare och studerande

25 §
Lärarna

Vid universitetet finns tjänster som professor och biträdande professor. Om tillsättningen av dem stadgas särskilt.

Vid universitetet finns docenter.

Om universitetets övriga lärare stadgas genom förordning.

26 §
Studerandena

Som studerande vid universitetet kan antas den som har avlagt finländsk studentexamen eller som annars har baskunskaper som är tillräckliga för studier.

Universitetet beslutar om hur många nya studerande som skall tas in.

Då studerande antas till de områden där svensk undervisning meddelas endast vid Helsingfors universitet skall universitetet sörja för att ett tillräckligt antal svenskkunniga personer kan utbildas för landets behov. Om det inte finns en särskild linje för den svenska undervisningen, kan universitetet reservera en del av nybörjarplatserna för svenskkunniga sökande.

9 kap.

Språkstadganden

27 §
Undervisningsspråken

Universitetets undervisningsspråk är finska och svenska.

Lärarna meddelar undervisning på finska med nedan nämnda undantag. Om en tjänst har inrättats enbart eller delvis för den svenska undervisningen, bestäms undervisningsspråket i enlighet härmed.

En lärare vars tjänst har inrättats enbart för finsk eller enbart för svensk undervisning kan beviljas rätt att meddela högst hälften av sin undervisning på det andra språket.

Då ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen kräver det, får andra språk än finska eller svenska användas som undervisningsspråk. En utländsk lärare och en lärare som inte är infödd finsk medborgare kan beviljas rätt att använda ett främmande språk som sitt enda undervisningsspråk.

En docent får själv välja undervisningsspråk.

28 §
Den svenska undervisningen

För undervisning på svenska finns åtminstone följande antal professorstjänster:

1) i juridiska fakulteten tre,

2) i medicinska fakulteten åtta,

3) i humanistiska fakulteten fyra,

4) i matematisk-naturvetenskapliga fakulteten sex,

5) i pedagogiska fakulteten en,

6) i statsvetenskapliga fakulteten tre samt

7) i lantbruks- och skogsvetenskapliga fakulteten två.

Vid universitetet kan utöver dessa tjänster finnas andra lärartjänster enbart eller delvis för undervisning på svenska.

Vid universitetet finns en nämnd för att utveckla och samordna den svenska undervisningen.

29 §
Studiespråk

En studerande har rätt att i sina studier använda finska eller svenska, om inte ämnets art kräver något annat.

Om studerandenas rätt att använda andra språk än finska eller svenska bestämmer universitetet.

30 §
Ämbetsspråket

Universitetets ämbetsspråk är finska. Var och en har likväl rätt att i egen sak använda finska eller svenska och att få expeditioner på det språk som han använt. Samma rätt har en förening eller en sammanslutning som verkar bland dem som hör till universitetet.

En medlem i ett förvaltningsorgan har rätt att vid sammanträdena använda finska eller svenska.

Information om undervisningen skall avfattas på det språk som undervisningen meddelas på.

31 §
Språkkunskapskrav

För undervisnings- och forskningstjänsterna vid universitetet krävs tillräckliga kunskaper i finska och förmåga att förstå svenska. För tjänster som har inrättats för den svenska undervisningen krävs tillräckliga kunskaper i svenska samt förmåga att använda finska muntligt och skriftligt. Om språkkunskaperna och hur de skall visas stadgas närmare genom förordning.

Universitetet beslutar om de kunskaper i finska och svenska som för tjänster som nämns i 1 mom. skall fordras av en utlänning och av en finsk medborgare som inte är infödd.

Om den språkkunskap som krävs för andra än i 1 mom. nämnda tjänster gäller vad lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) stadgar om den språkkunskap som krävs i ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt där majoritetens språk är finska.

10 kap.

Ändringssökande

32 §
Besvär

I kanslers beslut får ändring inte sökas genom besvär.

I andra beslut av universitetet än sådana som nämns i 1 mom. får en sakägare söka ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på den grund att beslutet kränker hans rätt, om inte något annat stadgas genom lag eller förordning. Om besvären gäller i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Genom besvär får ändring inte sökas i ett beslut genom vilket kanslerskandidater, rektor, prorektor, dekanus eller prodekanus har valts, inte heller i beslut som gäller antagning av studerande, bedömning av studieprestationer eller beviljande av lärd grad.

33 §
Anmärkning

En sakägare kan hos kansler göra en skriftlig anmärkning mot sådana beslut av fakultetsrådet som nämns i 19 § 4 och 5 punkten, förutom beslut som gäller en licentiatavhandling. Anmärkningen skall göras inom 14 dagar från beslutet.

Kansler kan med anledning av en anmärkning återförvisa ärendet till fakultetsrådet för ny behandling.

34 §
Rättelse

En sökande som är missnöjd med ett beslut om antagning av studerande kan söka rättelse enligt vad som stadgas genom förordning.

En studerande kan begära rättelse i bedömningen av andra studieprestationer än en doktorsavhandling enligt vad som stadgas genom förordning.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som har meddelats med anledning av ett rättelseyrkande som avses i 2 mom. kan söka rättelse hos rättsskyddsnämnden.

35 §
Rättsskyddsnämnden

Vid universitetet finns en rättsskyddsnämnd, som konsistoriet tillsätter för tre år i sänder.

Till nämnden hör en ordförande och sex andra medlemmar, vilka var och en har en personlig suppleant. Medlemmarna och deras suppleanter skall höra till universitetet. Ordföranden skall vara en ordinarie professor. Av de övriga medlemmarna skall minst en vara ordinarie professor, minst en vara lärare eller forskare som inte är professor, minst en ha avlagt juris kandidatexamen och minst en vara studerande. Detsamma gäller suppleanterna. Nämnden väljer inom sig en vice ordförande.

Nämnden har till uppgift att behandla de ärenden som avses i 34 § 3 mom. samt ta initiativ för utvecklande av rättsskyddet och avge yttranden i ärenden som gäller detta.

11 kap.

Särskilda stadganden

36 §
Studentkåren och nationerna

Studerandena vid universitetet bildar en studentkår.

Studerandena kan höra till en nation.

Studentkåren och nationerna har rätt till självstyrelse enligt vad som stadgas genom förordning.

37 §
Avgiftsbelagda tjänster

Universitetet kan på uppdrag av statliga och kommunala myndigheter samt av enskilda och sammanslutningar utföra vetenskapliga undersökningar och andra tjänster.

Om de avgifter som skall uppbäras för uppdragsforskning och beställda tjänster stadgas genom förordning. När avgifterna fastställs skall lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73) iakttas.

38 §
Vissa medel som tillhör universitetet och deras användning

Universitetet har rätt att ta emot donations- och testamentsmedel för sin verksamhet.

De medel som avses i 5 § samt donations- och testamentsmedel skall förvaltas åtskils från de medel som har anvisats universitetet i statsbudgeten. Om medelsförvaltningen beslutar konsistoriet. Universitetet företar i eget namn rättshandlingar som gäller dessa medel och för talan inför domstol och myndigheter i ärenden som gäller dem.

Universitetet är i fråga om de medel som nämns i 2 mom. befriat från skatter och statliga avgifter, om det inte för någon skatt eller avgift stadgas annorlunda i lag.

39 §
Donationstjänster

Till en tjänst som har inrättats med donations- eller testamentsmedel hör samma rättigheter och skyldigheter som till en annan motsvarande tjänst.

40 §
Val av medlem i riksrätten

När juridiska fakulteten väljer den medlem och suppleant som avses i 1 § 2 mom. lagen om riksrätten hör fakultetens alla ordinarie professorer till fakultetsrådet utöver de i 18 § 1 mom. nämnda medlemmarna.

41 §
Svenska social- och kommunalhögskolan

Om universitetets enhet Svenska social- och kommunalhögskolan stadgas särskilt.

42 §
Närmare stadganden och bestämmelser

Närmare stadganden om universitetet utfärdas genom förordning på det sätt som stadgas i 77 § 2 mom. regeringsformen. Dessutom kan universitetet enligt 9 § 1 mom. 2 punkten och 12 § 4 punkten meddela instruktioner och andra allmänna föreskrifter för universitetet.

43 §
Ikraftträdande

Om införandet av denna lag stadgas genom en särskild lag.

Regeringens proposition 250/90
Kulturutsk. bet. 32/90
Stora utsk. bet. 326/90

Helsingfors den 24 maj 1991

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.