Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

950/1990

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Förordning om avgifter för konsumentforskningscentralens prestationer

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Uppdaterad författning
950/1990

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 5 § lagen den 29 december 1973 om grunderna för avgifter till staten (980/73):

1 §

Konsumentforskningscentralen uppbär för publikationer som forskningscentralen har utarbetat och allmänt saluför samt för på beställning baserade undersökningar, utredningar, utlåtanden och med dem jämförbara på beställning baserade andra prestationer en avgift till staten enligt denna förordning.

2 §

De avgifter som avses i denna förordning bestäms av forskningscentralen, som även uppbär dem hos beställaren eller mottagaren.

3 §

Avgiften bestäms särskilt för varje prestation. Den avgift som bestäms på detta sätt skall motsvara det sammanlagda beloppet av de totalkostnader som utförandet av prestationen åsamkar staten, dvs. prestationens självkostnadsvärde, om inte något annat stadgas nedan.

4 §

De kostnader som ingår i självkostnadsvärdet uträknas som följer:

1)

De direkta arbetskostnaderna uträknas med beaktande av det antal arbetstimmar som har använts för utförandet av prestationen samt arbetets art. Arbetskostnaderna per timme fås genom att den genomsnittliga månadslönen jämte normala tillägg för dem som utfört arbetet divideras med talet 150 och det sålunda erhållna beloppet höjs med 68 procent.

2)

De direkta maskin- eller apparatkostnaderna uträknas genom att maskinens eller apparatens timpris multipliceras med den tid maskinen eller apparaten har använts för utförandet av prestationen. Timpriset fås genom att maskinens eller apparatens genomsnittliga månatliga kostnader divideras med talet 130 eller med maskinens eller apparatens genomsnittliga antal driftstimmar per månad. Som kostnader beaktas de direkta drifts- och hyreskostnaderna för maskinen eller apparaten samt kapitalkostnaderna.

3)

Övriga direkta kostnader. De avgifter som forskningscentralen har betalt för tjänster som den köpt av utomstående och som hänför sig till utförandet av prestationen och för anskaffningar som forskningscentralen har gjort för prestationen samt resekostnaderna beaktas i sin helhet.

4)

Indirekta kostnader. Som indirekta kostnader enligt 2 § 1 mom. lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73) vilka inte har beaktats som direkta arbets- eller maskin- och apparatkostnader debiteras ett belopp som fås då de i 1 punkten angivna direkta arbetskostnaderna multipliceras med talet 1,56.

5 §

För de prestationer som forskningscentralen säljer uppbärs en avgift som motsvarar självkostnadsvärdet. Om prestationen är av sådan art att en likadan eller därmed jämförbar prestation även produceras av någon annan än forskningscentralen, får för prestationen tillfälligt uppbäras en avgift till marknadspris som motsvarar den rådande prisnivån, även då avgiften understiger självkostnadspriset.

Avgiften kan även understiga självkostnadsvärdet, om det av konsumentpolitiska skäl är nödvändigt att prestationen produceras.

Direkta kostnader skall dock ersättas, om inte något annat stadgas nedan.

6 §

Någon avgift för prestationer uppbärs inte, om de produceras på basis av uppdrag som handels- och industriministeriet har givit eller om de överlåts till ett statligt ämbetsverk eller en statlig inrättning på basis av ömsesidighet.

7 §

Hos statens ämbetsverk och inrättningar uppbärs ingen avgift för undersökningar, utredningar och utlåtanden samt andra med dem jämförbara prestationer, om kostnaderna är små. Vad som här sägs gäller inte statliga ämbetsverk och inrättningar som bedriver affärsverksamhet eller statens affärsverk.

8 §

För överlämnande av uppgifter som ingår i forskningscentralens filer uppbärs ingen avgift, om de kostnader som detta åsamkar centralen är små och uppgifterna lämnas på basis av ömsesidighet.

Forskningscentralen får avgiftsfritt utföra prestationer för internationella organisationer och andra staters myndigheter, om avgiftsfriheten baserar sig på ömsesidighet.

9 §

För publikationer som konsumentforskningscentralen har utarbetat och allmänt saluför uppbärs en avgift som täcker kostnaderna för tryckning av publikationen samt för dess försäljning och marknadsföring. Nämnda kostnader beräknas enligt de grunder som anges i 4 §.

10 §

Forskningscentralen kan uppbära avgifter i förskott samt partiella avgifter. Den slutliga avgiften uppbärs mot räkning sedan prestationen har utförts eller överlämnats.

Avgiften skall betalas inom 14 dagar efter det räkningen har kommit beställaren eller mottagaren till handa. En räkning som har sänts per post anses ha kommit beställaren eller mottagaren till handa den sjunde dagen efter det räkningen postades.

Betalas avgiften inte senast på förfallodagen, uppbärs en årlig dröjsmålsränta om 16 procent. Dröjsmålsräntan får efterskänkas om den understiger 30 mark.

11 §

En avgift som har fastställts med stöd av denna förordning får indrivas enligt lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

12 §

Handels- och industriministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning.

13 §

Denna förordning träder i kraft den 15 november 1990.

Helsingfors den 2 november 1990

Republikens President Mauno KoivistoMinister Pertti Salolainen

Till början av sidan