763/1990

Given i Nådendal den 3 augusti 1990

Lag om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna lag är att anskaffa utbildning för vuxenbefolkningen och att därigenom på arbetsmarknaden främja och upprätthålla balansen mellan efterfrågan och utbudet på arbetskraft samt bekämpa arbetslösheten och avhjälpa bristen på arbetskraft.

Den vuxenutbildning som enligt denna lag anskaffas på arbetskraftspolitiska grunder (arbetskraftspolitisk vuxenutbildning) skall huvudsakligen bestå av yrkesutbildning. Allmänbildande utbildning kan anskaffas som förberedande utbildning för ett yrke eller en uppgift, om avsaknaden av denna utbildning utgör hinder för att få arbete eller delta i yrkesutbildning.

Såsom allmänbildande utbildning kan dock inte anskaffas gymnasieutbildning.

2 §
Studerandenas utkomst under utbildningstiden

En studerande som har antagits till arbetskraftspolitisk vuxenutbildning har rätt att enligt denna lag få sin utkomst tryggad under utbildningstiden genom utbildningsstöd och andra studiesociala förmåner.

3 §
Verkställande organ

Verkställigheten av denna lag leds, övervakas och utvecklas av arbetsministeriet som högsta myndighet.

Arbetskraftsmyndigheterna svarar för anskaffningen av utbildning som avses i denna lag.

4 §
Beviljande och utbetalning av studiesociala förmåner

För beviljandet och utbetalningen av studerandenas studiesociala förmåner som hänför sig till utbildningstiden svarar enligt denna lag folkpensionsanstalten och de arbetslöshetskassor som avses i lagen om arbetslöshetskassor (603/84).

Arbetskraftsbyrån beslutar om förmåner som hänför sig till tiden före utbildningens början.

5 §
Utbildningsproducenter

Utbildning kan anskaffas från yrkesutbildningscentrer för vuxna och andra yrkesläroanstalter samt från högskolor (utbildningsproducenter). Dessutom kan utbildning anskaffas från andra utbildningsproducenter för vilka arbetskraftspolitisk vuxenutbildning lämpar sig.

2 kap.

Grunderna för anskaffning av utbildning

6 §
Utredning av utbildningsbehovet

När utbildningsanskaffningar planeras och utbildning anskaffas skall särskilt beaktas förskjutningar i efterfrågan och utbudet på arbetskraft till följd av strukturomvandlingen i näringslivet och arbetslivets utveckling samt studerandenas individuella utbildningsbehov.

Arbetskraftsmyndigheterna skall för planeringen av utbildningsanskaffningar och anskaffningen av utbildningen prognosticera och reda ut kvantitativa och kvalitativa förändringar i utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt följa den övriga yrkesutbildningens utveckling. Dessutom skall arbetskraftsdistriktets byrå varje år utgående från utbildningsbehoven göra upp en arbetskraftspolitisk vuxenutbildningsplan.

Arbetsministeriet skall för styrningen och utvecklandet av utbildningsanskaffningarna meddela anvisningar genom vilka det är möjligt att främja utbildningens inriktning på ett sätt som är ändamålsenligt från arbetskraftspolitisk synpunkt.

7 §
De allmänna grunderna för anskaffning av utbildning

Arbetskraftsmyndigheterna skall genom att utnyttja de utbildningsmöjligheter och utbildningsalternativ som står till buds eftersträva utbildningsanskaffningar som förbättrar arbetskraftens yrkeskunnighet och samtidigt möjligheterna att permanent sysselsätta arbetslösa eller som minskar riskerna att bli arbetslös.

Arbetskraftsmyndigheterna skall dessutom anskaffa utbildning som främjar arbetskraftens rörlighet på ett från arbetskraftspolitisk synpunkt ändamålsenligt sätt och som förbättrar tillgången på arbetskraft inom branscher där det råder brist på arbetskraft.

3 kap.

Studerande

8 §
De allmänna förutsättningarna för antagning av studerande

Till utbildning kan antas personer som är lämpade för studierna och för det yrke eller den uppgift som utbildningen syftar till. Om antagningen gäller dessutom vad som särskilt stadgas om de allmänna inträdesfordringarna för utbildningen.

Den som antas till utbildning skall innan utbildningen börjar ha fyllt 20 år, om inte något annat stadgas genom förordning.

9 §
Beslut om antagningen

Arbetskraftsmyndigheterna beslutar om antagningen av studerande till utbildning.

Arbetsministeriet meddelar vid behov föreskrifter om antagningsförfarandet.

10 §
Studerandenas skyldigheter

En studerande som blivit antagen till utbildning skall regelbundet delta i den utbildning som utbildnings- eller undervisningsplanen avser.

Om en studerande varit frånvarande från utbildning som avses i utbildnings- eller undervisningsplanen så att han uppenbarligen inte på ett godtagbart sätt kan genomföra de planenliga studierna eller om han annars väsentligt har försummat sina studier, skall utbildningen för hans del anses avbruten.

Beslut om att avbryta utbildningen fattas av utbildningsproducenten. Om den som anordnar utbildningen inte är en utbildningsproducent som är underställd offentlig kontroll, fattas beslutet om att avbryta utbildningen dock av arbetskraftsmyndigheterna. Studeranden skall innan beslutet fattas ges tillfälle att ge förklaring i ärendet. Utbildningsproducenten skall utan dröjsmål underrätta behörig arbetskraftsmyndighet om beslutet.

I ett beslut om avbrytande av utbildning får ändring inte sökas genom besvär.

4 kap.

Utbildningsanskaffningar

11 §
Finansiering

Utbildning enligt denna lag anskaffas med anslag som i statsbudgeten under huvudtiteln för arbetsministeriets förvaltningsområde anvisas för anskaffning av utbildning.

Utbildningsanskaffningarna finansieras i sin helhet med det anslag som nämns i 1 mom., om inte något annat stadgas nedan.

12 §
Förhållandet till övrig statsfinansiering

När utbildning anskaffas från ett yrkesutbildningscenter för vuxna skall såsom avdrag vid prissättningen av utbildningen beaktas den del av kostnaderna för anskaffning av utbildning som motsvarar de statsunderstöd som avses i lagen om yrkesutbildningscentrer för vuxna (760/90). Likaså skall som avdrag beaktas en motsvarande andel för de ersättningar från staten och statsandelar som ingår i lagen om ombildning av yrkeskurscentralerna till yrkesutbildningscentrer för vuxna (761/90).

Vad 1 mom. stadgar om bestämmandet av anskaffningspriset skall på motsvarande sätt tillämpas också på utbildning som anskaffas från andra utbildningsproducenter och för vilken särskilt betalas statsandel eller statsunderstöd.

13 §
Gemensam anskaffning av utbildning

Om avsikten är att anskaffa utbildning för ett visst företags eller någon annan sammanslutnings (arbetsgivare) arbetstagare eller blivande arbetstagare, kan anskaffningen av utbildning med avvikelse från 11 § 2 mom. skötas även så att arbetsgivaren deltar i finansieringen av utbildningen tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna (gemensam anskaffning av utbildning).

Gemensamma anskaffningar kan göras enligt ett anskaffningsanslag som i statsbudgeten anvisas för ändamålet.

14 §
Anskaffningsavtal

Arbetskraftsmyndigheten och utbildningsproducenten skall ingå ett skriftligt avtal om anskaffning av utbildning. Om utbildningen anskaffas gemensamt skall också arbetsgivaren vara med i avtalet.

I anskaffningsavtalet skall överenskommas om utbildningens syfte, innehåll, varaktighet och tidsplan, antalet studerande och utbildningens pris samt om andra omständigheter som är relevanta för ordnandet och genomförandet av utbildningen. Vid gemensam anskaffning av utbildning skall dessutom arbetsgivarens betalningsandel bestämmas.

Det kan avtalas att utbildningen skall genomföras eller inledas antingen under avtalsåret eller under senare kalenderår enligt statsbudgeten.

Om det anskaffnings- och anbudsförfarande som föregår avtalet stadgas genom förordning. Arbetsministeriet kan dessutom bestämma de allmänna villkoren för utbildningsanskaffningar.

5 kap.

Studiesociala förmåner

15 §
Rätt till utbildningsstöd

Utbildningsstöd betalas som grundstöd eller förtjänststöd.

En studerande har under de förutsättningar som nämns nedan rätt till grundstöd. Grundstöd betalas inte för den tid under vilken studeranden är berättigad till förtjänststöd.

En studerande har rätt till förtjänststöd om han enligt 16 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa är berättigad till dagpenning avvägd enligt förtjänsten. Villkor för att erhålla förtjänststödets förtjänstdel är dessutom att

1) studeranden är arbetslös eller permitterad,

2) hans arbetstid har förkortats enligt 17 och 18 §§ lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller 39 a § lagen om arbetsavtal,

3) han utför deltidsarbete enligt 19 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller sköter en bisyssla enligt lagens 21 § eller om

4) han hotas av arbetslöshet.

16 §
Fullt utbildningsstöd

Utkomststödets fulla belopp är lika stort som den grunddagpenning som avses i 22 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Det fulla förtjänststödet består av en grunddel och en förtjänstdel enligt vad 20 §, 21 § 1 mom. och 23 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om dagpenning avvägd enligt förtjänsten.

Till utbildningsstödet kan fogas en barnförhöjning enligt 24 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

17 §
Andra förmåner

Till en studerande betalas utöver utbildningsstödet ett specialstöd, beroende på hur stor hans familj är och hans ekonomiska förhållanden, om

1) han har att försörja minst fyra barn eller om

2) han har att försörja tre barn och hans och makens sammanräknade skattepliktiga inkomster i månaden, inklusive utbildningsstödet, uppgår till högst det dubbla beloppet av den maximala förhöjda dagpenning beräknad per månad som avses i 22 § 1 mom. och 24 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Specialstödet uppgår till en fjärdedel av den största förhöjda grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Till en studerande betalas dessutom ersättning för resekostnader och andra kostnader för uppehälle under utbildningstiden, enligt vad som stadgas genom förordning (ersättning för uppehälle).

18 §
Sänkt utbildningsstöd

Lön eller annan arbetsinkomst som en studerande under utbildningstiden får för en huvudsyssla beaktas vid betalningen av utbildningsstödet på det sätt som i 21 § 2 och 3 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgas om inkomster av bisyssla.

Om en studerande under utbildningstiden får en lagstadgad förmån, lön för en bisyssla, någon annan arbetsinkomst eller lön för deltidsarbete, skall denna dras av från det utbildningsstöd som han annars skulle få, till den del förmånen, lönen eller arbetsinkomsten överstiger den för en månad uträknade, i lagen om utkomstskydd för arbetslösa angivna grunddagpenningen och största barnförhöjningen. Härvid skall dock inte beaktas de sociala förmåner som enligt 27 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte skall dras av från arbetslöshetsdagpenningen.

Om en studerande får förtjänststöd, skall det avdrag som avses i 2 mom. i första hand göras från förtjänststödets grunddel.

När en månatlig förmån som avses i 2 mom. omräknas i dagar eller tvärtom, anses en månad ha 21,5 dagar.

19 §
Inskränkningar i rätten till utbildningsstöd

Rätt till utbildnings- och specialstöd har inte en studerande som får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (364/63).

20 §
Stöd för studier utomlands

Studiesociala förmåner enligt denna lag kan betalas till en studerande som deltar i utbildning som en finsk myndighet har anskaffat utomlands eller i sysselsättningsfrämjande utbildning som en myndighet i något annat nordiskt land har anordnat i det landet.

21 §
Ansökan om förmån

Grundstöd och andra förmåner som ansluter sig till det skall sökas skriftligen hos folkpensionsanstaltens lokalbyrå för det försäkringsdistrikt där studeranden har sitt egentliga bo och hemvist. Förtjänststöd och andra förmåner som ansluter sig till det skall sökas skriftligen hos den behöriga arbetslöshetskassan.

Till ansökan skall studeranden foga arbetskraftsmyndighetens meddelande om att han har blivit antagen till utbildningen.

Om ansökan gäller beviljande av förtjänststöd under den förutsättning som avses i 15 § 3 mom. 4 punkten, skall till ansökan dessutom fogas arbetskraftsmyndighetens meddelande om att detta villkor är uppfyllt.

22 §
Beslut

Sökanden skall ges ett skriftligt beslut när en förmån beviljas, förvägras eller återkrävs.

23 §
Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller en förmån enligt denna lag får söka ändring i det genom att hos arbetslöshetsnämnden anföra skriftliga besvär inom 30 dagar efter att han fick del av beslutet.

Den som är missnöjd med ett beslut av arbetslöshetsnämnden får söka ändring i det hos försäkringsdomstolen på det sätt och inom den tid efter delfåendet som stadgas i 1 mom.

Om ändringssökanden inte visar annat, anses han ha fått del av ett beslut som avses i 1 eller 2 mom. den sjunde dagen efter att beslutet postades under den adress som han har uppgivit.

Besvär över ett beslut av folkpensionsanstaltens lokalbyrå skall tillställas lokalbyrån, och besvär över en arbetslöshetskassas beslut arbetslöshetskassan. Lokalbyrån och arbetslöshetskassan skall utan dröjsmål till besvärsinstansen sända besvärsskriften och handlingarna i ärendet jämte utlåtanden.

Beslut av folkpensionsanstaltens lokalbyråer, arbetslöshetskassorna och arbetslöshetsnämnden skall oberoende av om ändring söks i dem iakttas till dess ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

24 §
Betalning av förmåner

Förmånerna betalas för högst fem dagar per kalendervecka räknat från utbildningens början. Utan särskilt vägande skäl betalas de likväl inte för en längre tid än tre månader innan ansökan görs. Om betalningen av förmånerna gäller dessutom vad som i 44 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgas om betalning av arbetslöshetsdagpenning.

Till den som deltar i utbildning som avses i 20 § kan betalas ersättning för uppehälle för högst sju dagar per kalendervecka.

25 §
Indragning av förmåner

Betalningen av förmånerna upphör den dag då studeranden har avbrutit utbildningen eller då det bestämts att utbildningen skall avbrytas. Arbetskraftsbyrån skall utan dröjsmål underrätta folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller arbetslöshetskassan om att utbildningen har avbrutits.

Om utbildningen ordnas i perioder som inte direkt följer på varandra, betalas inga förmåner för tiden mellan utbildningsperioderna.

6 kap.

Särskilda stadganden

26 §
Indrivning av utbildningsstöd i vissa fall

Om en studerande har fått utbildningsstöd för den tid som han retroaktivt beviljas dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) eller pension som avses i 45 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa, får folkpensionsanstaltens lokalbyrå och arbetslöshetskassan från den pension eller dagpenning som betalas retroaktivt innehålla det belopp som för denna tid har betalts utan grund. Om indrivningen av utbildningsstöd gäller dessutom vad som stadgas i 45 § 2, 3 och 5 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

27 §
Avgiftsfri antagning av studerande

Elevantagningarna och lämplighetsproven i anslutning till dem är avgiftsfria för sökandena.

Om de förmåner som kan beviljas en sökande för tiden före utbildningens början stadgas genom förordning.

28 §
Utmätning och återkrav av förmåner

Grundstöd, specialstöd och ersättning för uppehälle får inte mätas ut.

Om återkrav av förmån enligt denna lag gäller 31 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

29 §
Beskattningen av förmåner

Ersättningen för uppehälle och de förmåner som avses i 27 § utgör inte skattepliktig inkomst.

30 §
Finansieringen av de studiesociala förmånerna

Grundstöd, barnförhöjningar, förtjänststödets grunddel, specialstöd och ersättningar för uppehälle betalas av statsmedel, med budgetanslag under huvudtiteln arbetsministeriets förvaltningsområde. Om arbetslöshetskassornas andel av finansieringen av förtjänststödets förtjänstdel stadgas i lagen om arbetslöshetskassor.

Staten skall till folkpensionsanstalten och behöriga arbetslöshetskassor månatligen betala förskott som motsvarar statens beräknade betalningsandel det året och som räcker för betalning av de månatliga utgifterna. Om den statliga finansieringen och om betalningsförfarandet stadgas genom förordning.

De utgifter för förvaltningen som folkpensionsanstalten åsamkas av den verksamhet som avses i denna lag skall hänföras till dess förvaltningskostnader. Statsandelen för de förvaltningsutgifter som arbetslöshetskassan åsamkas utgör 0,35 procent av de studiesociala förmåner som kassan har betalt under det senaste kalenderåret.

31 §
Rätt att få uppgifter

Arbetskraftsmyndigheterna och social- och hälsovårdsministeriet har rätt att av folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna och utbildningsproducenterna få de uppgifter som de behöver för övervakningen av de studiesociala förmånerna och utvecklandet av dem.

32 §
Tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Om inte något annat följer av denna lag, skall på utbildningsstöd och ärenden som gäller detta dessutom tillämpas vad 28 § 6 mom., 29 § 1 mom., 32, 36, 36 a och 39 §§, 42 § 2-5 mom., 43, 43 a, 43 b och 46 §§ lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgar om arbetslöshetsdagpenning och utkomstskydd. Vad 43 § stadgar om social- och hälsovårdsministeriet gäller också arbetsministeriet.

33 §
Föreskrifter och anvisningar om studiesociala förmåner

För att åstadkomma en enhetlig praxis meddelar social- och hälsovårdsministeriet för folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna allmänna föreskrifter om förfarandet vid beviljande och betalning av studiesociala förmåner.

Folkpensionsanstalten meddelar för sina lokalbyråer närmare anvisningar om förfarandet vid betalning av förmåner.

34 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

7 kap.

Ikraftträdande

35 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lagen tillämpas på utbildnings- och specialstöd som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.

Utbildnings-, tilläggs- och specialstöd som har beviljats före ikraftträdandet skall till den del de hänför sig till tiden därefter ombildas till förmåner som avses i denna lag.

Om någon när lagen träder i kraft får utbildnings-, tilläggs- eller specialstöd enligt en tidigare lag, skall till honom så länge utbildningen pågår betalas utbildnings- och specialstöd enligt denna lag till minst samma belopp som de tidigare förmånernas.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 20/90
Kulturutsk. bet. 5/90
Stora utsk. bet. 74/90

Nådendal den 3 augusti 1990

Republikens President
Mauno Koivisto

Arbetsminister
Matti Puhakka

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.